Split (1)

train · 5.69k rows

text stringlengths 0 11.5k
LIVSSTILEN – grunden för prevention och behandling. Bland de många intressanta och lärorika sessionerna under årets ESC kongress, belystes även livsstilens roll för att förhindra och senarelägga utveckling och progress av kardiovaskulär sjukdom. e post: kent.forsen.mma@telia.com ivsstilen är grunden för den del av den. kardiovaskulära hälsan som vi själva kan påverka och olika livsstilsförän L dringar utgör basen för all kardiovaskulär. prevention och behandling. Många forskare är överens om att den rådande ”Coca Colanisationen” med överdrivet kaloriintag och. för mycket stillasittande, är orsaken till den. globala epidemin av övervikt och fetma, som resulterat i att allt fler. personer blivit insulinresistenta och utvecklat typ 2 diabetes med kraftigt ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar Kent Forsén, och för tidig död. fristående konsult. Omfattande livsstilsförändringar bör prioriteras för många. människor. För att göra detta möjligt, måste. samhällets planerare, politiker och livsmedelsindustrin involveras. Processen måste. starta redan i unga år och även skolan spelar. här en viktig roll. ”Lifestyle Councelling in Cardiovascular Disease Prevention” modererades av Joep Perk, Oskarshamn tillsammans med A Rynkiewics, Gdansk och här följer en kort sammanfattning. av presentationerna. Livsstilsförändringar i positv riktning ger ökad ork och energi. Mortaliteten var störst bland rökare och fysiskt. inaktiva män. Det finns i dag en omfattande. dokumentation, som övertygande visar nyttan av fysisk aktivitet, både vid primär och sekundärprevention, något som även kommer till. tydligt uttryck i Socialstyrelsens uppdaterade nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Fysisk träning har visats ha positiva effekter på praktiskt taget allt som går att mäta. (Se illustration. på sidan 24) På patienter med stabil koronarsjukdom har ett års regelbunden fysisk träning, jämfört. med ”vanlig” behandling, visats förbättra den. fysiska prestationsförmågan, öka dubbelprodukten hjärtfrekvens x systoliskt blodtryck och. förbättra scintigrafiskt bestämd myokardgenomblödning Aterosklerotiska förändringar. Fokus på fysisk aktivitet Förste talare var Rainer Hambrecht, Bremen, som fokuserade på fysisk aktivitet under rubriken ”The evidence base” Den fysiska aktiviteten, matvanorna och att. sluta röka framhölls som de viktigaste komponenterna vid förändring av livsstilen. Visst finns. det rapporter om att hård fysisk ansträngning. kan inducera eller ”trigga” utvecklingen av. akut hjärtinfarkt När fenomenet har studerats. närmare har det dock visats att endast 4 5 procent av de drabbade patienterna har bedrivit. hård fysisk aktivitet (>6 MET) inom en timme. före sina infarktdebuter (1 MET=syreupptag motsvarande 3,5 ml/kg/min vid 70 kg kroppsvikt) Man har även kunnat visa att ökad fysisk. aktivitet i den vanliga livsföringen, är progressivt relaterad till lägre risk för hjärtinfarkt. Under 12 16 års uppföljning av nästan 17 000. personer, 35 74 år, i den uppmärksammade. ”Harvard Alumni Study”, visades att fysisk. aktivitet i form av olika sportaktiviteter var. relaterad till minskad total mortalitet, främst i. kardiovaskulär och respiratorisk sjukdom. Mortaliteten minskade stadigt i förhållande till. den energi inom området 500 3 500 kcal/vecka. som förbrukades genom sportaktiviteter.
Sanofi aventis, Box 14142, 167 14 Bromma, 08 634 50 00, www.sanofi aventis.se Bristol Myers Squibb, Box 15200, 167 15 Bromma, 08 704 71 00, www.bms.se. Indikationerna för insättande av behandling med Plavix (clopidogrel) är följande: Förebyggande behandling av aterotrombotiska händelser hos: Patienter med hjärtinfarkt (från några få dagar till mindre än 35.
Besök www.medtronic.se för mer
Snabbare än ett mänskligt hjärta! SOMATOM Definition är världens första och enda datortomograf med dual source, ett helt unikt koncept med två röntgenrör och två detektor system. Med detta koncept. möjliggör Siemens för första gången undersökning av alla patienter – oberoende av. patientens tillstånd, storlek och hjärtfrekvens – med mycket hög bildkvalitet. www.siemens.se/medical.
SAMMANFATTANDE LÄROBOK ÖVER ELEKTROKARDIOLOGI Stig Persson har läst Olle Pahlm och Leif Sörnmos bok “Elektrokardiologi – Klinik och teknik” lektrokardiologi är ett begrepp som under de senaste decennierna fått en. alltmer breddad betydelse. Det är länge. E sedan den ursprungliga elektrokardiografin, EKG, var allenarådande inom området. Nya. tekniker, exempelvis mer eller mindre avancerad signalbehandling av EKG, har öppnat. möjligheter till detaljanalyser av dess olika. beståndsdelar, vilket i sin tur bidragit till. ökade diagnostiska möjligheter. Den kateter Leif Sörnmo och Olle Palm är författarna bakom. burna undersökningsmetodiken har utveck “Elektrokardiologi – Klinik och teknik” Boken ges ut på. de elektrofysiolgiska skeendena intrakardiellt på ett sofistikerat sätt. I och med att tillgäng kommer inte att läsa boken från pärm till algoritmen för tolkning av prehospitalt EKG i. ligheten av dessa nya tekniker ökar ställs pärm, utan olika kategorier läsare kommer att stället för att tvingas gå till den refererade kälökade krav på användarna, läkare och annan välja det eller de avsnitt som passar bäst i den lan. Verksamma inom intensivvården har. sjukvårdspersonal såväl som forskare, för att aktuella situationen. mycket att hämta i kapitlen om arytmiöverkunna tillgodogöra sig det nya som utveck vakning och kontinuerlig ischemiövervakning. lingen erbjuder. Sund skepsis med EKG/VKG. Även verksamma inom. Det är därför mycket välkommet när nu en För kliniskt verksamma läkare och sjukvårds obstetriken får sitt genom ett kapitel om EKG. sammanfattande lärobok över elektrokardio personal i övrigt är kapitlen om avledningar som fosterövervakningsmetod. Här kan man, logi presenteras med Olle Pahlm, klinisk och datortolkning välavvägda och instruktiva. liksom i ytterligare några kapitel, märka att. fysiolog, och Leif Sörnmo, elektrovetenska Bland annat framskymtar en sund skepsis mot det rör sig om två författare genom en del upppare – bägge verksamma i Lund – som redak en övertro på den automatiska datortolkning repningar – något som dock inte påverkar heltörer. De har samlat en mycket kompetent en, vars felkällor poängteras vederhäftigt. hetsintrycket i negativ riktning. skara medarbetare omkring sig med ambitio Prehospitalt EKG kunde kanske ha fått ett lite. nen att fokusera på den kliniska tillämpning större utrymme. Exempelvis hade det varit Teori dominerar emellanåt. en av de olika elektrokardiologiska meto bättre att i en lärobok som denna få informa ST analys vid arbetsprov behandlas mycket. derna. Resultatet har blivit en gedigen tion om den nyligen beskrivna framgångsrika utförligt, och dess nytta och användbarhet ➤ lärobok, där väsentliga avsnitt även täcker. den tekniska och vetenskapliga bakgrunden. För fullständighetens skull. har man även tagit med några metoder. som fortfarande befinner sig på forskningsstadiet och ännu inte vunnit insteg. i kliniken. Detta medför att vissa kapitel får en förhållandevis teoretisk och. forskningsbetonad inriktning med för ”vanliga” kliniker svårbegripliga matematiska formler och invecklade elektrofysiologiska resonemang. Emellertid. får detta bedömas som nödvändigt för. att ge innehållet den heltäckande karaktär som man eftersträvar. Man får. då också acceptera att det är svårt att. Mappning av vänster förmak med lungvener och ablationslinjer. hitta en enhetlig målgrupp alla läsare. Leif Sörnmo och Olle Palm är författarna bakom. “Elektrokardiologi – Klinik och teknik” Boken ges ut på.
har behandlats med folsyra eller vitamin B. Inga har visat någon gynnsam effekt på hjärtat. ALOFT Aliskiren observation of heart failure treatment. Bakgrund Vi vet att RAAS blockad har visat mycket. gynnsam effekt vid behandling av hjärtsvikt. Emellertid sker det en viss kompensatorisk. höjning av renin som är en sekundär effekt av. negativ feedbackhämning av reninsekretion. Teoretiskt borde därför en direkt reninhämmare kunna blockera denna effekt. Syfte Att bedöma säkerheten och effekten med att. lägga till en reninhämmare till patienter med. hjärtsvikt och som samtidigt behandlas med. ACE hämmare (eller ARB) och betablockare. Primär endpoint Att patienterna tolererade aliskirentillägg till standardbehandling vid hjärtsvikt. En mängd sekundära endpoints undersöktes som bland annat BNP, NT pro BNP, renin. Säkerhet Renal dysfunktion, symptomatisk hypotension och hyperkelemi. Basdata 776 patienter screenades, varav 302 patienter. getABI – TABELL 7 Mortalitet 1 år 3 år 5 år. Ingen Asymp Symp Ingen Asymp Symp Ingen Asymp Symp. PAD PAD PAD PAD PAD PAD PAD PAD PAD. 0.9 3 2.5 4.1 9 12.8 9.4 19.1 23.9. ALOFT– Slutsats. WENBIT – TABELL 8 Endpoint Folsyra Folsyra B6 Placebo + B12 + B6 + B12. Total mortalitet 31 33 28 25. Nonfatal hjärtinfarkt 35 50 43 34. Instabil angina 18 27 20 22. Nonfatal stroke 9 16 106 97. Totalt 93 126 106 97.
Höstterminen fick en bra start med kongress och jubileumsfirande. SVENSK CARDIOLOGI Artiklar som belyser forskning, utbildning och kliniska. frågor inom kardiologi. www.cardio.se ANSVARIG UTGIVARE Per Tornvall adress: Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, 171 76 Stockholm e post: per.tornvall@karolinska.se REDAKTÖR Christer Höglund adress: cityheart, Sveavägen 17, 8tr, 111 57 Stockholm. e post: kidde.noninvas@pi.se PRODUKTION Greenwood Communications AB adress: Box 49021, 100 28 Stockholm. projektansvarig: Åsa Larsbo. Elisabet Tapio Neuwirth, vikarierande (elisabet@greenwood.se) layout: Jessica Bladh (jessica@greenwood.se) UTGIVNING 2007: nr 1: vecka 15 nr 2: vecka 28 nr 3: vecka 41 nr 4: vecka 51 ANNONSFÖRSÄLJNING Jan Söderstrand e post: jaso@telia.com ANNONSMATERIAL adress: Greenwood Communications AB, Box 49021, 100 28 Stockholm bud: Alströmergatan 20A, 1tr e post: jessica@greenwood.se ANSÖK OM MEDLEMSKAP www.cardio.se ÅRSPRENUMERATION ADRESSÄNDRING t i f @ b 14 10 4 9 Ledare 10 Hypertoni och saltkänslighet Olle Melander sammanfattar sin. Hypertension update föreläsning från vårmötet tidigare i år. 14 ESC i Wien Christer Höglund ger en fyllig rapport från hjärt kongressen i Wien. 20 ESC: Fokus på hjärtsvikt Arbetsgruppen för hjärtsvikt delger. resultat från de senaste internationella och nationella studierna. 22 World Heart Day Ett nytt samarbete fick sitt startskott på World. Heart Day. Dagen uppmärksammades runt hela landet. 23 ESC: Livsstil och hjärtsjukdom Allt fler studier visar att livsstils förändringar ökar överlevnaden. Kent Forsén berättar hur. 32 Reseberättelse Christina Holmgren berättar om ECAS kongressen i. Marseille. Kongressen är liten, men har hög kvalitet. 35 Bokrecension Stig Persson har läst och tyckt till om läroboken. “Elektrokardiologi – klinik och teknik” 37 MSD stipendiat Juliane Jurga medverkar i ett forskningsprojekt. som belyser partikelembolisering vid koronarangiografi. 42 VIC Ordförande. 46 Krönikan Vad är GI? 23.
MSD stipendium: PARTIKELEMBOLISERING VID KORONARANGIOGRAFI Dr Nondita Sarkar angiograferar. På patientens tinningar placeras den trans kraniella dopplerutrustningen. På skärmen i bakgrunden syns doppler flödeskurvan. Frågeställning Skiljer sig antalet cerebrala embolier vid. koronarangiografier via arteria femoralis gentemot arteria radialis? Bakgrund I samband med koronarangiografier drabbas 0,2 1 procent av patienterna av stroke, medan. lätta hjärnskador – minnesförsämring och emotionell instabilitet – sannolikt förekommer i större omfattning. En viktig orsak tros vara. att angiografikatetern vid passage mot koro. narmynningarna mobiliserar partiklar från arteriosklerotiska förändringar i väggen av aorta ascendes respektive arcus aorta. Arteriella embolier fastnar i kapillärsystemet, där de orsakar betydelsefyll syrgasbrist i hjärta. och hjärna som är speciellt syrgasberoende vävnader. Tidigare genomfördes koronarangiografier alltid via arteria femoralis. Denna teknik medför risk för arteriell blödning, varför. patienter under flera timmar måste stanna. kvar i sängläge för kompression av insticksstället. Alternativt kan angiografin genomföras via. arteria radialis, som är lätt att komprimera och. patienten behöver inte vara sängliggande. En. icke randomiserad studie (European Heart sig av transkraniell dopplerteknik, har antytt. att fler cerebrala embolier uppmätts vid den. radiala angiografitekniken. Metod Patienter med stabil angina pectoris som ska. genomgå en koronarangiografi elektiv, randomiseras till angiografi via arteria femoralis. eller arteria radialis Just före undersökningen. appliceras en transkraniell dopplerutrustning för registrering av antalet luft respektive partikelembolier som passerar arteria cerebri. media bilateralt. Dessa artärer försörjer 80. procent av storhjärnan med arteriellt blod. Dopplermätningen verkställs med utanpåliggande ultraljudsutrustning, som automatiskt. räknar och differentierar mellan luft och partikelembolier. Ultraljudsundersökningen av. kärlen i hjärnan sker i tillägg till den mycket. standardiserade kliniska rutinen under koronarangiografi. Förlopp Vi har börjat inkludera patienter sedan. februari 2007, hittills består gruppen av 30. personer. Målet är att undersöka samanlagt. 30 i arteria femoralis gruppen. I Sverige genomfördes 35 000 koronarangiografier år 2004, enligt SCAAR registret. Med vårt arbete hoppas vi kunna kartlägga. vilken angiografimetod som medför lägst risk för cerebral partikelembolisering inklusive risk för stroke. Juliane Jurga, MSD stipendiat.
Box 10014 121 26 Stockholm Globen Betydande blodtryckssänkning oavsett grad av hypertoni*[,1,2] – i genomsnitt 36 mm Hg SBT vid svår hypertoni[#,2] Generellt mindre ankelödem än vid behandling med amlodipin i monoterapi. Amlodipin och valsartan är båda var för sig väl dokumenterade substanser vid hypertoni[4,5,6] Indikation: Behandling av essentiell hypertoni. Exforge är indicerat hos patienter vars blodtryck inte är adekvat kontrollerat med amlodipin eller valsartan i monoterapi. Dos Exforge 5–10 mg/160 mg. Exforge är en fast kombination av kalciumfl ödeshämmaren amlodipin (amlodipinbesilat) och angiotensin II receptor blockeraren (ARB) valsartan. Exforge fi nns i styrkorna 5 mg/80 mg, 5 mg/160 mg och 10 mg/160 mg. Samtliga styrkor fi nns i för packningsstorlekar med 28 tabletter respektive 98 tabletter. ATC kod C09DB01. För mer information se: www.fass.se.

tidigare i år i New England Journal of Medicine så ser man. ingen skillnad i mortalitet då man lägger till den förhållandevis stora cohorten från 2005 med förhållandevis kort uppföljning. Dessa data kontrasteras av data från RotterdamBernregistret som visar att incidensen angiografiverifierad. stentrombos fortfarande är 0,6 procent per år efter ytterligare ett års uppföljning av den ursprungliga cohorten bestående av 8 000 DES patienter. Liknande data framkom från. det svenska registret men den registeruppgiften är relativt. nyinförd. Således råder fortfarande oklarhet kring säkerheten på lång sikt. Fortsättning följer i DES frågan. Svenska Cardiologföreningen hade en centralt placerad. monter under Wienmötet tillsammans med de övriga nordiska och baltiska länderna. Även om vi inte fullt ut lyckades etablera en mötesplats för svenska mötesdeltagare så. var det många som passerade och kunde träffa en styrelsemedlem eller representant för föreningen. Kanske ska vi. satsa ytterligare på aktiviteter i vår monter nästa år för att på. så sätt åstadkomma en mötesplats för svenska deltagare? För mig som ordförande innebar Wienkongressen en. Per Tornvall Ordförande Bästa medlem! u är hösten här efter en ganska regnig sommar. Trots att det blev få salta bad i Bohuslän känner jag. mig stärkt av en relativt sett lång sammanhäng. N ande semester. Den kommande hösten kommer att bli. intensiv med både fortbildningsdagar, inklusive firande av. att Svenska Cardiologföreningen fyller 60 år, och läkarstämma. Styrelsen träffades redan i mitten av augusti för ett. förlängt styrelsemöte med övernattning och knappt halva. tiden avsattes till ett ordinarie styrelsemöte. Under den övriga tiden var vi mer visionära och ägnade tid åt tidningen. och hemsidan, respektive det europeiska hjärthälsofördraget ”European Heart Health Charter” Vår vision för tidningen är att den ska bli mer heltäckande och attraktiv. Som ett led i detta har vi närmat oss närstående specialiteter. för att höra om de har intresse av att bidra med såväl innehåll som läsare. Vidare kommer vi att inbjuda till att skriva. fallbeskrivningar med engelska abstracts som vi hoppas kan. bidra till att tidskriften noteras i PubMed. Avseende hemsidan har vi målsättningen att det ska finnas en nyhet på första sidan varje vecka, så titta gärna på www.cardio.se lite. Andra sätt att förbättra kontakten mellan de olika del föreningarna i ESC är att alla duktiga svenska hjärtläkare engagerar sig i någon arbetsgrupp eller association för att på detta vis påverka hjärtsjukvården i Europa. oftare. Vidare kommer vi att lyfta fram ESC guidelines. Till diskussionerna kring det europeiska hjärthälsofördraget hade vi bjudit in den svenska preventionsexperten Joep. Perk och företrädare för Svensk Förening för Allmänmedicin. Vår förhoppning inför mötet var att uppnå samsyn. inom denna viktiga fråga där professionen har en viktig roll. som opinionsbildare gentemot politiker och myndigheter. samt som folkbildare för att uppnå en bra svensk hjärthälsa. Vill ni läsa mer gå in på www.cardio.se och ta del av. det till svenska översatta dokumentet. I slutet av augusti och början av september var jag på. ESC kongressen i Wien. I skrivande stund håller jag på att. smälta intrycken från mötet som i år slog alla rekord med. över 25 000 deltagare och 10 000 inskickade abstracts. Detta. innebär att mötet är den största kardiologkongressen som. ordnats i Europa någonsin. Mötet var inte bara det största. utan i mitt tycke det mest välordnade. Antalet medicinska. nyheter som påverkar den kliniska vardagen var få, men. utbildningsvärdet stort och då tänker jag framför allt på. Focussessionerna som utgår från autentiska patientfall. Ett. ämne som diskuterades flitigt var drug eluting stents. (DES) De senaste datauppgifterna från det Svenska. Coronar Angioplastik och Angiografi Registret (SCAAR) presenterades av Stefan James I motsats till publikationen. mängd möten med ESC. Faktum är att de nationella föreningarna utgör ESC, något man hela tiden måste påminna. sig om. Man är inom centrala ESC väl medveten om att samhörigheten är dålig och man arbetar därför aktivt för att förbättra kontakten mellan centrala ESC och de olika delföreningarna. Som ett led i detta kommer vi att vara mera aktiva att publicera och kommentera guidelines på vår hemsida. Andra sätt att förbättra kontakten är att alla duktiga svenska. hjärtläkare engagerar sig i någon arbetsgrupp eller association för att på detta vis påverka hjärtsjukvården i Europa. Ytterligare ett annat sätt är att bli Fellow, gå in på. www.escardio.org för att se vad som krävs. Jag ser fram. emot många ansökningar när det är dags att skriva rekommendationsbrev. Väl mött! Väl mött!
WORLD HEART DAY MED HJÄRTSTOPP I FOKUS Den sista timmen ägnades åt en frågestund. På frågan om hur samarbetet mellan de tre. parterna kommer att se ut, svarade Ronny. – Det här är ett viktigt samarbete för alla. hjärtsjuka i Sverige. Vi är tre starka aktörer. som jobbar mot ett gemensamt mål, och just i. dag känns det speciellt eftersom forskarvärlden, hjärtläkarna och patienterna kan mötas. på ett nytt sätt. Åhörarna intresserade sig för en mängd. olika ämnen som inte enbart rörde plötslig. hjärtdöd. Panelen – och i synnerhet Per. Tornvall i egenskap som medicinsk expert – fick bland annat svara på frågor om läkemedelavgivande stentar, definitionen av akut. hjärtinfarkt, tillgängligheten av halvautomatiska defibrillatorer och om hjärtproblem kan. uppstå vid strålningsbehandling av bröstkorgens vänstra sida. Dagen avslutades med varma applåder. Den 30 september firade Svenska Cardiologföreningen sin 60 årsdag. Tillsammans med Hjärt Lungfonden och Hjärt Lungsjukas riksförbund uppmärksammades World Heart Day runt om i landet. Text: Elisabet Tapio Neuwirth lla goda ting är tre – det besannades. den 30 september i år. Svenska. Cardiologföreningen firade sin 60 A årsdag, vilken sammanföll med World Heart. Day. Samma dag kunde Svenska Cardiologföreningen för första gången även officiellt. deklarera ett samarbete med HjärtLungfonden och Hjärt Lungsjukas riksförbund. I framtiden ska parterna arbeta mer. tillsammans i kampen mot hjärtsjukdomar med fokus på forskning. – Vi bestämde att vi i dag skulle uppmärksamma plötsligt hjärtstopp. Det här är startskottet för vårt samarbete. I framtiden blir det. fler dagar som denna, berättade Staffan. Josephsson, generalsekreterare för HjärtLungfonden, en stund innan det var dags för. honom att ta plats på scenen för evenemanget. – Vi vill berätta om de framsteg som har. gjorts vad gäller utredning och behandling. vid plötsligt hjärtstopp. Men fortfarande vet. vi för lite om de faktorer som ligger bakom. Vi behöver mer kunskap och mer forskning, och det vill vi föra fram i dag, sade. Per Tornvall, ordförande i Svenska Cardiologföreningen. Samma budskap i sex städer För att budskapet skulle länkas ut på ett och. samma sätt till de sex orter i landet som. World Heart Day uppmärksammades på, visades en och samma videofilm vid samma. tidpunkt i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Växjö. Stockholmsversionen av World Heart Day fick en extra touch med anledning av att. videofilmens tre av fyra talare – herrarna. Josephsson Weylandt och Tornvall person ligen fanns på plats i Norra Latins/Stockholm. City Conference Centers vackra lokaler. Videofilmen inleddes med en patient som. berättade att han hade överlevt ett hjärtstopp. Händelsen utspelades i Norge efter en fisketur och sonen, som är läkare, utförde hjärtlungräddning under 20 minuters tid tills. ambulans kom. Efter videofilmen tog Staffan Josephsson ordet och talade om Hjärt Lungfondens mål. att halvera hjärtdödligheten i Sverige och om. behovet av mer forskningsstöd. Per Tornvall. talade därefter bland annat om dagens. behandlingar, riskfaktorer för akut hjärtinfarkt och de utmaningar kardiologin står. inför i framtiden. Slutligen talade Ronny. Weylandt, generalsekreterare för HjärtLungsjukas riksförbund. Han berättade. bland annat om den hjärt och lungskola de. bedriver och vars syfte är att förbättra hälsan. för patienterna.
Protokoll Zoommöte 210602 Deltagare: Lars Svennberg, Mattias Ekström, Annica Raven Fisher, Jessica Persson, Anna. Egerstedt, Clas Held, Catarine Edström Pluss Anmält förhinder: Anna Norhammar Val av protokollförare och justeringsmän Anna Egerstedt för protokoll, Mattias Ekström justerar. Föregående mötesprotokoll Ej aktuellt Val av ordförande Mattias Ekström anmäler sig som möjlig ordförande till arbetsgruppens stora glädje. Omröstning utförs och Mattias utses till ordförande för arbetsgruppen för preventiv. kardiologi och hälsosamma levnadsvanor i anslutning till dagens möte. Styrelseförändringar I dagsläget har arbetsgruppen 8 medlemmar. Enligt stadgarna bör gruppen bestå av. 5 11 medlemmar. Arbetsgruppen får i uppgift att fundera över eventuellt tillskott till. gruppen. Clas talar med Thomas Mooe och Annica med Rikard Hedelin för att se om. vi kan hitta någon lämplig representant från norra Sverige. Kardiologföreningens fortbildningsdagar Lars har i dagarna fått ett utskick från Anna Björkenheim angående program för. fortbildningsdagarna som kommer hållas både som fysiskt och digitalt möte i. Stockholm i februari 2022. Vi beslutar om att vi under nästa möte i augusti diskuterar. föreläsare och ämne. Nästa möte 23/8 kl 16.00 Zoomlänk skickas av Clas Held. Sekreterare: Anna Egerstedt 210602 Justerare: Mattias Ekström 210603.
svensk kontingent med både hot line presentationer, muntliga föredrag och posterpresentationer. DAPA MI Denna registerbaserade randomiserade kliniska prövning (RRCT) testade frågan om SGLT 2 hämning hos patienter med akut hjärtinfarkt drar nytta. av SGLT 2 hämmare, den ”sista” kunskapsluckan. där detta läkemedel ännu inte testats. Extra roligt. var att studien letts från UCR i samarbete med UK, Uppsala och resultaten presenterades av Stefan. James. Patienterna fick inte ha tidigare känd diabetes eller hjärtsvikt och skulle ha dokumenterat nedsatt LV funktion (EF<50%) eller om Eko data inte. fanns, en Q våg på EKG. Patienter från Sverige och. UK inkluderades. Totalt randomiserades 4019 patienter till dubbel blind behandling med antingen. dapaglifozin 10 mg x1 eller placebo. "På grund av en låg event rate ändrades primär outcome under studiens gång" På grund av en låg event rate ändrades primär outcome under studiens gång från tid till KV död/ inläggning för hjärtsvikt till kompositutfallet av död, inläggning för hjärtsvikt, icke fatal hjärtinfarkt, förmaksflimmer/fladder, typ 2 diabetes, NYHA klass. vid sista besöket eller viktnedgång på 5% eller mer. enligt en annan analysmetod, sk win ratio. Resultaten. visade fler wins i dapaglifozingruppen än placebo. (win ratio 1,34; 95% CI 1,20 1,50; p<0,001) och. drevs främst av de kardiometabola utfallsmåtten. Kompositutfallet tid till kardiovaskulär död eller. inläggning för hjärtsvikt inträffade i 2,5% vs 2,6% (HR 0,95 95% CI 0,64 1,40) i respektive grupp. Stefan James.
ningar har givits i kardiologföreningens eller arbets jonas.oldgren@ucr.uu.se. gruppernas regi, nu senast det framgångsrika och. trivsamma forskningsinternatet på Thorskogs slott.
Kardiovaskulära komplikationer efter COVID 19 – populations. Bakgrund COVD 19, sjukdomen orsakad av viruset SARSCoV 2, har lett till en global hälso och socioekonomisk kris. Sjukdomen drabbar lungorna i första. hand, men tidigt under pandemin uppmärksammades att viruset kan påverka flera andra organ. De. initiala rapporterna varnade om en oroväckande. hög incidens av kardiovaskulära komplikationer efter infektionen (1, 2) Dock var de första studierna relativt små, inkluderade uteslutande individer. med svår infektion och fokuserade framför allt på. trombotiska komplikationer (1, 2) Samtidigt betonade andra rapporter risken för undanträngningseffekter inom hjärtsjukvården på grund av tillströmningen av patienter med COVID 19 (3) Således har. det funnits ett stort behov av stora, nationella studier som undersöker risken för kardiovaskulära. komplikationer vid COVID 19. Målsättning Det övergripande syftet med denna avhandling var. att undersöka om COVID 19 ökar risken för kardiovaskulär sjukdom. Specifikt försökte vi upp. skatta hur länge risken för kardiovaskulär sjukdom. är ökad efter infektionen; hur stor denna riskökning är; samt identifiera individer som löper större. risk för dessa komplikationer. Metoder I avhandlingen inkluderades samtliga individer som. testades positivt för viruset i Sverige från 1 februari. 2020 till 25 maj 2021 och var rapporterade i SmiNet. En jämförelsegrupp av ’’icke exponerade’’ individer utan positivt virustest identifierades, vilka. var matchade till de exponerade individerna baserat. på ålder, kön och län. Exponeringen var COVID19, definierat som ett positivt virustest registrerat i. SmiNet. Studiernas utfall var kardiovaskulär sjukdom och bestod av akut hjärtinfarkt, ischemisk. stroke, venös tromboembolism, blödning och arytmier. Data från flertalet nationella register sammanlänkades. Från SmiNet erhölls data om. COVID 19. Från det Nationella Patientregistret identifierades individer med kardiovaskulär sjukdom, definierad som ICD 10 koder i registret. Från. Svenska Intensivvårdsregistret och Nationella >>.
Referat AHA 2023 Text Claes Held & Martin Stagmo, Bild Martin Stagmo. Årets AHA möte gick av stapeln i en av USAs äldsta städer, Philadelphia. Chat GPT har följande intressanta fakta att berätta om staden: ”Philadelphia, som grundades 1682 av William. Penn, har en rik historia och har spelat en central. roll i Amerikas utveckling. Staden var en viktig plats. under den amerikanska revolutionen och var värd. för Undertecknandet av USA:s självständighetsförklaring 1776. Philadelphia fortsatte att vara landets. huvudstad under en kort period innan Washington, D.C. övertog rollen. Under 1800 talet växte staden. som en industriell och ekonomisk kraft, och den. blev en viktig järnvägsknutpunkt. Philadelphia spelade också en framträdande roll i abolitioniströrelsen och Underground Railroad under tiden före. inbördeskriget. Under 1900 talet gick staden igenom olika förändringar och utmaningar, inklusive. ekonomiska svårigheter och sociala omvälvningar. Trots detta har Philadelphia behållit sin kulturella. betydelse och är känd för sina historiska platser, konstscen, och framstående universitet och sjukhus. Idag är Philadelphia en modern stad med en. blandning av historiska och moderna influenser, och den förblir en viktig plats för amerikansk historia och kultur.” Årets möte bjöd på en stor mängd intressanta. föredrag och presentationer som sannolikt kommer. att påverka klinisk praxis även i Sverige. Som vanligt har vi bland allt som presenterades. på kongressen valt ut en del intressanta studier som. vi vill lyfta fram. Glädjande i år var en relativt stor. >>.
Nyblivna kardiologspecialister Unders årsmötet hyllades inte mindre än 21. nyblivna specialister i kardiologi med diplom och. förgylld namnskylt. Hela föreningen gratulerar och. välkomnar er in i vår krets! Årsmötet äger också, på förslag av styrelsen, rätt. att utse en eller flera hedersledamöter. Till hedersledamot kan, på förslag av styrelsen, årsmötet kalla. person som på framstående sätt befrämjat föreningens syften. Hedersledamot är befriad från erläggande av årsavgift. I år valde årsmötet att utse inte. mindre än 2 hedersledamöter som på alla sätt uppfyller dessa krav. Lena Jonasson, professor i Kardiologi vid Linköpings Universitet har varit engagerad i föreningen både som vetenskaplig. sekreterare 2006 2008 och som ordförande 20102012. Per Tornvall, professor i kardiologi vid KI. samt överläkare vid Södersjukhuset var vice ordförande 2003 2006 samt ordförande 2006 2010. Per Tornvall och Lena Jonasson. Svenska Läkaresällskapet har, på förslag av. Svenska Kardiologföreningen, utsett 2023 års Nylinföreläsare professor Annika Rosengren för hennes enastående epidemiologiska forskning kring riskfaktorer för hjärt kärlsjukdom, såväl nationellt som internationellt, baserat på högkvalitativ epidemiologisk metodik med stor klinisk relevans. Årets Nylinföreläsningen gavs på temat: Fetma och kardiometabol sjukdom – en utmaning. för folkhälsan och den framtida kardiologin. Annika Rosengren Kardiologföreningen och Astrazenecas stipendier kring akuta koronara syndrom och hjärtsvikt. om SEK 100.000 tilldelades i år Karin Ljung KS. och Halldora Ögmundsdottir Michelsen, Helsingborgs lasarett. Karin mottog priset på plats och. Halldora anslöt via länk. Stort grattis till er båda! Efter avslutade årsmötesförhandlingar och prisutdelningar avnjöt de fysiskt närvarande medlemmarna en god måltid i Läkaresällskapets utmärkta. matsal.
NNR 2023 – en sammanfattning för Svensk Kardiologi. Text Mattias Ekström, Arbetsgruppen för prevention och levnadsvanor. NNR 2023 är den senaste versionen av nordiska. näringsrekommendationer (NNR) Det är en vetenskapligt baserad sammanställning av rekommendationer om kost och näringsintag för att främja hälsa. och förebygga sjukdom inom den nordiska befolkningen. Arbetet har varit omfattande – de nordiska. och baltiska länderna har samarbetat, och dessutom involverat mer än 400 forskare och experter. som gått igenom det senaste forskningsläget. Så här säger Svenska Livsmedelsverket i en. ”Människors hälsa och näringsbehov är basen i de nordiska. näringsrekommendationerna. Men eftersom maten vi äter. påverkar vår miljö och klimat har NNR 2023 för första. gången vägt in hållbarhet i rekommendationerna. Slutsatsen. är att det som är bra att äta för hälsan i de flesta fall också. är bra för miljön och klimatet. NNR rekommenderar en. övervägande växtbaserad kost, men där finns också plats för. kött, fisk och mejeriprodukter” NNR 2023 innehåller rekommendationer för olika åldersgrupper och livsstilar, inklusive barn, ungdomar, vuxna och äldre. Den tar också hänsyn. till olika fysiologiska behov, som graviditet och. amning. Att matens påverkan på klimat och miljö. inkluderas mer genomgripande är nytt i NNR 2023. jämfört med NNR 2012 – att miljö och klimateffekter av vår kost skulle inkluderas var ett önskemål. från Nordiska ministerrådet som har beställt de nya. näringsrekommendationerna. Huvudfokus i NNR2023 är således att främja ett. hälsosamt och hållbart kostmönster som är anpassat till den nordiska kulturen och livsmedelsutbudet. Det betonas vikten av att äta en varierad och. näringsrik kost med tillräckligt med energi, protein, vitaminer och mineraler. Rapporten betonar även vikten av att minska. intaget av mättat fett, socker och salt, samt att. minska intaget av processat kött och processad mat. (med stora mängder tillsatt fett, salt och socker), Det rekommenderas att äta mer grönsaker, frukt, fullkorn och fisk. Hållbarhet är också en viktig. aspekt, där man uppmanar till att välja lokalproducerade livsmedel och minska matsvinnet. Sammanfattningsvis rekommenderar NNR 2023 att den mat vi äter i högre grad ska komma från. växtriket. Det betyder mer frukt och grönsaker, bär, fullkornsprodukter, baljväxter, potatis och nötter. Man rekommenderar även ökat intag av fisk från.
4)Tänk revaskularisering: PCI eller CABG, sikta på. komplett revaskularisering, och överväg bilddiagnostik för guidning. 5)Tänk sekundärprevention: Starta sekundärprevention direkt vid diagnos. Sätt in adekvat behandling tidigast möjligt och remittera patienten till hjärtrehabilitering. Figur 1. Riktlinjernas centrala figur. Återpublicerat med tillstånd från European Society of Cardiology. Begreppet atypisk bröstsmärta avskaffas Det vanligaste symtomet vid AKS är obehag i bröstet, vilket kan yttra sig som smärta, tryck eller tyngdkänsla (Figur 2) Smärtor kan också förekomma i. epigastriet, mellan skulderbladen och i käkarna, eller. så kan patienterna enbart uppleva andfåddhet eller. allmänt illabefinnande, utan förekomst av smärta. I. de nya riktlinjerna avråder man från användning av. det tidigare uttrycket atypisk bröstsmärta eller atypiska symtom. Främsta anledningen till denna ändring i definition är att de tidigare så kallade atypiska. symtomen oftare förekommer hos kvinnor. Att. referera till kvinnors symtom som atypiska kan öka. risken för att symtomen bedöms som icke kardiella. vilket i sin tur kan leda till försenad eller felaktig. diagnos och därav försenad eller utebliven behandling. I stället rekommenderas man beskriva symtomen som misstänkt kardiella, möjligen kardiella, eller sannolikt icke kardiella. Rekommendationsgrad för tidig revaskularisering vid NSTE ACS sänkes. Såsom i tidigare riktlinjer rekommenderas vid. STEMI i första hand omedelbar invasiv strategi. (IA) Om tid till PCI labb förväntas bli längre än. 120 minuter bör fibrinolys i stället ges och patienten därefter förflyttas till ett PCI sjukhus snarast. Fler alternativ för anpassad trombocythämning efter AKS. Huvudrekommendationen för dubbel trombocythämning med acetylsalicylsyra (IA) och en potent. P2Y12 hämmare (IB) i ett år efter AKS är oföränd. Figur 2. Vanligt förekommande symtom vid AKS. Återpublicerat med tillstånd från European Society of Cardiology. möjligt. Likaså rekommenderas NSTE ACS patienter invasiv strategi under vårdtiden (IA), dock med. vissa ändringar avseende tid till intervention jämfört med tidigare. Patienter med mycket hög risk. rekommenderas handläggas på samma sätt som. STEMI patienter, dvs med omedelbar invasiv strategi (IC) Detta innefattar t.ex. NSTE ACS patienter som är hemodynamiskt instabila, har återkommande eller refraktär bröstsmärta trots adekvat. behandling, förekomst av allvarliga arytmier eller. akut hjärtsvikt. Däremot har rekommendationen om tidig (<24 timmar) invasiv strategi vid högrisk. NSTEMI sänkts från IA (rekommenderas) till IIaA. (bör övervägas) Till högriskpatienter räknas t.ex. patienter med dynamiska eller återkommande ST T. förändringar eller GRACE score >140. Förändringen baseras främst på en meta analys som tillkommit sedan skrivande av NSTEMI riktlinjerna. från 2020 där nyttan av tidig revaskularisering på. hårda utfall kunde ifrågasättas (2) Däremot kan. krav på så tidig invasiv strategi som <24 timmar till. samtliga NSTEMI patienter ställa orimliga krav på. logistik, särskilt på sjukhus som inte har tillgång till. PCI, samtidigt som risken för omotiverade undanträngningseffekter ökar. Fortsatt rekommenderas. dock invasiv strategi till samtliga NSTEMI patienter under vårdtiden. >>.
Kardiologföreningens forskarmöte på Thorskogs Slott, Nov 22 24. Text: Petter Ljungman, bild Claes Held. rets Forskarmöte, den tolfte av sitt slag, förlagdes till Thorskogs Slott, längs Göta Älv. strax norr om Göteborg. Vi var totalt 30. Å forskare närvarande varav cirka hälften doktorander. I år hade vi kontingenter från Skåne, Göteborg, Linköping, Uppsala och Stockholm. Doktoranderna fick presentera sina pågående arbeten under 15 min. med 15 minuters efterföljande livlig diskussion där. både andra doktorander och handledare kunde ställa. frågor i syfte att sprida kunskap, utväxla erfarenheter. och ge inspel. Ämnen spände sig över takotsubo. råttor med kardioprotektiva vesiklar, covid flimmer, spontana koronardissektioner, ablationstrender, ghrelinforskning, myocardstunning, sömnapne och kronisk ischemisk hjärtsjukdom, proteomik vid hjärtsvikt, hjärnsaturation vid hjärtsvikt, förmaksstrain, flimmer och flekainid, och prognostiska. markörer vid CRT behandling. Utöver doktorandpresentationer berättade Mårten Rosenqvist den spännande historian om Jussi. Björling och spekulationerna kring hans arytmier. Det bjöds både EKGn och avnjutning av par inspelade klassiska arior av Jussi. Karl Swedberg lotsade. oss genom konsten att strukturera ett manus och vi. diskuterade även vilka postdocmöjligheter som man. som doktorand kan ha i åtanke. Slottet erbjöd en exotisk miljö med god mat och. tillfällen att slappna av och lära känna varandra. Vi. fick höra hur slottet hade rests av Petter Larsson, en. ung dräng som lärde sig att läsa och räkna och sedan. använde sin kunskap och snille för affärer att göra. sig en förmögenhet genom att arrendera ett magasin, köpa upp säd av lokalbönder och sedan sälja den tillbaka till dem under vintern för 4 gånger de han betalat. Dessvärre lyckades hans arvtagare Eskil förlora. hela förmögenheten motsvarande 3 miljarder kronor. på 14 år och därefter användes slottet som ett slags. sjukhem ditt icke önskade kvinnor förpassades tills. en ung kvinna hängde sig i slottsparken i sin sorg. Rykten om hennes ande spökar fortfarande på. slottet kunde var jag vet inte bekräftas. Amra Jujic ordnade musikquiz och allmänbildningsquiz som var bägge mycket uppskattade även. om det rådde lite förvirring vilket lag som egentligen vann. Undrar om det inte försiggick lite kohandel där? Vi hade lite otur med vädret första dagen. med regn och blåst men dagen därpå klarnade upp. så pass att vi kunde under lunch gå en liten skogspromenad och äta en god sopplunch i skogsgläntan. Sammanfattningsvis ser vi fram emot att ses igen. vid nästa års forskarmöte och hoppas att andra. medlemmar tar tillfället i akt.

God Jul & Gott nytt År!
Livsmedelsverkets kostråd 2012 Nordiska näringsrekommendationer 2023.
Figur 3. Alternativa strategier för trombocythämmande behandling under det första året post AKS för att minska. blödningsrisk. Återpublicerat med tillstånd från European Society of Cardiology. Figur 4. Behandlingsalgoritm för lipidsänkning efter AKS. Återpublicerat med tillstånd från European Society of Cardiology. rad i de nya riktlinjerna. Sedan publicering av. STEMI riktlinjerna 2017 (3) och NSTEMI riktlinjerna 2020 (4) har det dock tillkommit ett flertal. studier som testat olika kombinationsbehandlingar med trombocythämmare med olika behandlingslängd. De nya AKS riktlinjerna innehåller därför. flertal alternativa behandlingsvägar, med kortare behandlingstider alternativt de eskalering (byte från potent P2Y12 hämmare till clopidogrel), särskilt. för patienter med hög blödningsrisk (Figur 3) Det. betonas dock att beslut om förkortad behandling. eller byte av P2Y12 hämmare helst inte ska ske. direkt under vårdtiden utan bör risk/nytta balansen. kontinuerligt utvärderas under uppföljningen och beslut om nedtrappning tas därefter. Ny evidens stärker platsen för kombinationspreparat (polypiller) Medan insättning av optimal sekundärprofylaktisk medicinering är viktigt, är behandlingen meningslös om följsamheten inte beaktas. I detta sammanhang har kombinationspreparat, eller så kallade. polypiller, som innehåller rekommenderade behandlingar för sekundärprevention visat sig öka. följsamhet hos patienter efter AKS och i vissa studier även förbättrad måluppfyllelse för riskfaktorer. Förra året publicerades SECURE studien den. enda randomiserade kontrollerade studien som testat effekten av ett kombinationspreparat innehållande acetylsalicylsyra, ramipril och atorvastatin, jämfört med samma behandling i tre tabletter på. hårda utfall hos patienter med hjärtinfarkt (5) Polypillerstrategin var associerad med en signifikant minskning av kardiovaskulära händelser, främst genom minskad kardiovaskulär död. Detta. har resulterat i en reviderad rekommendation i de. nya riktlinjerna där en polypiller bör övervägas som. ett alternativ för att förbättra inte bara följsamhet. till behandling utan också hårda utfall efter AKS. (IIaB) Tyvärr är dock utbudet av kombinationsbehandlingar dåligt, vilket begränsar tillämpningen av. denna nya rekommendation. LDL sänkning: ju lägre, ju längre och ju tidigare – desto bättre. Behandlingsmålen för LDL kolesterol i de nya riktlinjerna är de samma som i senaste års riktlinjer, nämligen <1,4 mmol/L samt minst en 50% sänkning av utgångsvärdet. I tidigare riktlinjer har man i. första hand rekommenderat insättning av högpotent statin i högsta tolerabla dos i samband med den. akuta händelsen, och tilläggsbehandling har rekommenderats först efter 4–6 veckor (6, 7) Alltmer talar. nu för att tidig sänkning av LDL efter AKS på kort. sikt påverkar plackstabilitet och på lång sikt förbättrar prognos (8) I de nya riktlinjerna har man därför. lagt till två nya rekommendationer avseende tidig. lipidsänkande behandling, nämligen att man redan. under vårdtiden 1) bör ge tilläggsbehandling med. ezetimib till statinbehandlade patienter samt PCSK9. hämmande behandling till patienter behandlade.
Svensk KARDIOLOGIARDIOLOGInr. 4 \| 2023 Höjdpunkter från Hjärt RytmGruppens temadagar Referat AHA 2023 2023 ESC Guidelines Vad är en bra ST utbildning?
CME – poäng 12: Godkänd av: vad Säger forSkningen? välkommen till Hjärt lungdagarna StockHolm Waterfront congreSS centre 1 2 februari 2024. Hur ser individanpassad blodtrycksbehandling ut? Vad innebär nya riktlinjerna för KOL och astma? Under Hjärt Lungdagarna ger forskande föreläsare svar på högaktuella frågor som ni kan. ha nytta av i ert kliniska arbete. Landets läkare och vårdpersonal hälsas varmt välkomna till. Stockholm Waterfront, konferenscentret i hjärtat av huvudstaden. Bild från vår hörsal på Stockholm. Waterfront Congress Centre. Du kommer väl? Anmälan och program på hjart lungfonden.se/hjartlungdagarna.
SVENSK KARDIOLOGI Artiklar som belyser forskning, utbildning och kliniska frågor inom kardiologi. www.sls.se/SVKF. ANSVARIG UTGIVARE Professor Jonas Oldgren Uppsala Cinical Research Center (UCR), Uppsala. jonas.oldgren@ucr.uu.se EDITOR IN CHIEF Professor Claes Held Uppsala Akademiska Sjukhuset 751 85 Uppsala claes.held@ucr.uu.se SKRIBENT Med Dr Martin Stagmo martin.stagmo@gmail.com PRODUKTION Åtta45, Malmö E post: original@atta45.se (magnus.grafoson@atta45.se) UTGIVNING 2023 Nr 1: vecka 16 Nr 2: vecka 26 Nr 3: vecka 41 Nr 4: vecka 51 ANNONSFÖRSÄLJNING Claes Held claes.held@ucr.uu.se ANNONSMATERIAL Åtta 45, Malmö E post: original@atta45.se ANSÖK OM MEDLEMSKAP www.sls.se/SVKF ÅRSPRENUMERATION Prenumeration ingår i medlemskap i Svenska kardiologföreningen. ADRESSÄNDRING E post: svkf@sls.se 35 19 5 Ledare 7 Redaktör 9 Vetenskaplig sekreterare 10 2023 ESC Guidelines 14 Nya riktlinjer från ESC 19 Referat AHA 2023 25 Intervju med studieledningen för DAPA MI 26 Kardiovaskulära komplikationer efter COVID 19 27 Höjdpunkter från Hjärt RytmGruppens temadagar 37 49e International Congress on Electrocardiology 41 Kardiologföreningens forskarmöte 42 NNR 2023 45 Vad är en bra ST utbildning? 48 Carlos reflektioner. 51 State of the Heart 52 Reserapport från State of the Heart 55 Avhandling 39 Reserapport ERC. 25.
belyste hur man praktiskt hanterar elektrisk storm. från ett kardiologiskt perspektiv med särskilt fokus. på ICD behandling och VT ablation. Alain Dardashti, Tor Damén och David Wariaro diskuterade. ämnet ur ett anestesiologiskt perspektiv, där ECMO. finns med i behandlingsarsenalen. Eftermiddagssessionerna ägnades åt Posturalt Ortostatiskt Takykardisyndrom (POTS), med och utan samband med Covid 19. Viktor Hamrefors. och Artur Fedorowski betonade särskilt diagnostiska metoder, medan Madeleine Johansson och. Christian Lewinter uppdaterade om de senaste. nyheterna inom ämnet. Kvinnor verkar drabbas. oftare än män av långtids Covid och POTS och det. finns hypoteser om att POTS kan vara autoimmun, inflammatorisk och/eller hyperadrenergiskt betingad. En falldiskussion gav deltagarna ytterli. gare möjlighet att fördjupa sig i detta komplexa tillstånd. Ett viktigt budskap var att icke farmakologisk behandling i form av kompressionsplagg kan. lindra besvären betydligt. Dagen avslutades med en djuplodande session. om sarkoidos, en sjukdom som ofta är närvarande. som differentialdiagnos. Ellen Ostenfeld och Christian Polte diskuterade när man bör misstänka sarkoidos och hur sjukdomen bäst diagnosticeras. Entela Bollano, Per Eldhagen och Björn Pilebro. presenterade optimal behandling för detta tillstånd, som kan ha betydande konsekvenser för patientens. hälsa på lång sikt. Ett stort tack till alla deltagare, föreläsare och. sponsorer som bidrog till dessa dagars framgång. Vi ser fram emot att ses igen under hösten 2024! VAD? Priset instiftades av Svenska Kardiologföreningen (SvKF) år 2023 för att lyfta fram och uppmuntra de värdefulla utbildningsinsatser som görs varje dag runt om i Sverige. Priset, som förutom äran består 15.000 kronor till valfri vidareutbildning kommer att delas ut under Svenska Kardiologföreningens Fortbildnings dagar i Kardiologi 2024, 7 9:e feb på Elite Hotel Marina Tower i Stockholm. VEM? Priset skall tilldelas den kardiolog (medlem i Svenska Kardiologföreningen) som under det gångna året har gjort den mest värdefulla handledarinsatsen i kardiologi i Sverige. Det kan röra sig om såväl ST läkares huvud handledare som kliniska handledare under någon särskild placering. Även studierektorer som har gjort fina insatser inom handledning kan nomineras. HUR? Nomineringarna, bestående av namn, mail och hemklinik för den nominerade samt en väl avvägd motivering på max ca 100 ord. Pristagaren utses av Svenska Kardiologföreningens styrelse samt utbildningsutskott. I urvalsprocessen tas hänsyn till motiveringarnas kvalitet samt antalet nomineringar. NÄR? Senast den 28:e januari 2024. Nominera årets bästa kliniska handledare i kardiologi! Det är nu dags att nominera just din kandidat till priset ”Årets kliniska handledare i kardiolog”! Bra handledning ska vara en självklar del av läkarnas utbildning, så se till att bidra till en sådan kultur genom att visa er uppskattning för de som föregår med gott exempel – ta chansen att nominera nu! VAD? HUR?

Reserapport från kongressen European Resuscitation Council i Barcelona 2 4/11 2023. Specialistfysioterapeut inom hjärtkärlsjukdomar och inom respiration, Skånes Universitetssjukhus i Lund. Doktorand, medicinska fakulteten, Lunds universitet ag vill börja med att tacka VIC för resebidraget! Det var första gången jag deltog både som. åhörare och presentatör på den europeiska. J HLR kongressen. Som doktorand är det bra att. kunskap om hela kedjan som räddar liv; från det. pre hospitala omhändertagandet, vården på sjukhus samt uppföljning/rehabilitering. Mitt fokus är. hjärtrehabilitering i min kliniska vardag på sjukhuset i Lund och uppföljning av personer som överlevt ett hjärtstopp i min forskning. Invigningen av kongressen hade fokus på att få. fler att lära sig HLR. Det europeiska förbundet för. hjärtlungräddning (ERC) och det europeiska fotbollsförbundet (UEFA) har startat ett samarbete. med målet att fler ska lära sig HLR. Detta gäller alla. fotbollsklubbar i Europa på alla nivåer. Viktigt och. kul samarbete! Nästa session handlade om vikten av att träna HLR. Man vet aldrig när man behöver utföra HLR, med vem eller under vilka omständigheter. När tränade du HLR senast? Vi i Sverige är duktiga på att föra register. Glädjande nog är fler länder i Europa också det. 28 länder i Europa har överför data från sina nationella. HLR register till det gemensamma registret EuReCa THREE. Det är den största epidemiologiska HLR studien hittills i Europa. Styrgruppen. håller nu på att slutföra analyser och skriva manus. Ska bli väldigt spännande att få ta del av resultaten. Det är väldigt många variabler att ta hänsyn till. under det akuta skedet. Utmaningen är att försöka. individanpassa omhändertagandet och vården under det akuta skedet. Det är ett intressant fenomen att hjärtstoppskonferenser har fokus på hjär. nan och intensivvård och att hjärtats funktion får. lite uppmärksamhet. Jag fick möjlighet att presentera data från en av. mina studier som en muntlig posterpresentation. Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt. aktiva hjärtstoppsöverlevarna var vid 6 månadersuppföljningen i TTM2 studien. Studien jämförde. kylbehandling mot normaltemperatur som behandling i det akuta skedet och visade på ingen skillnad. i överlevnad eller funktionellt utfall. Studien har. genomförts på 61 sjukhus i 14 länder. Vi har tittat. på vad det fanns för prediktorer för en låg fysisk. aktivitetsnivå. Obesitas och självskattade förflyttningssvårigheter var två av de viktigaste och starkaste prediktorerna. En viktig fråga som dök upp: En viktig fråga som dök upp: la överlevare får. rådgivning och rehabilitering eller bara de som har. en låg fysisk aktivitets nivå? I min kliniska vardag är. nan och intensivvård och att hjärtats funktion får. lite uppmärksamhet.
CARLOS REFLEKTIONER REFLEKTIONER CARLOS A bridge too far? Ganska ofta när jag åker till jobbet på vocerande när läkemedelsföretag moraliserar i poli morgonen, ser jag en kraftig glad herre tiskt korrekta helsideannonser i dagspressen om. hur man ska se på övervikt och obesitas, framför. som promenerar rätt nära där jag har. allt om de inte sätter priset för läkemedel med. min praktik. Jag skulle uppskatta hans. samma empati som de förespråkar. BMI till minst 40. Ibland har jag råkat se Ni har säkert läst om semaglutid, som visat sig honom när han korsar trottoaren och vara ett effektivt läkemedel för att gå ner i vikt. Den den ”gröna gubben” börjar skifta till rött. ger tillräcklig viktnedgång för att minska risken för. hjärt kärlsjukdom och öka livskvalitén. Hur, när. Då skyndar han till andra sidan med. och om man kommer att subventionera läkemedlet. några snabba löparsteg. Jag har undrat i Sverige vet jag inte, framför allt när regionernas hur eller varför han kunde bli så stor. Jag budget går i kraftigt underskott, och vad jag förstår tror inte att all obesitas är skapad lika, vil är läkemedelskostnader inräknade i den notan. Så publicerades i veckan ytterligare en studie med. ket jag har skrivit om i en tidigare krönika. semaglutid: SELECT studien inkluderade patienter med BMI över 27 och hjärt kärlsjukdom men utan. ag tänkte på denna herre när jag för ett tag diabetes, och den visade att behandlingen minskade. sedan läste en artikel i dagspressen om hur risken för bland annat kardiovaskulär död. Dosen. Ozempic har missbrukats av bland annat kän som användes var högre än vid tidigare studier och. J disar i Hollywood för att gå ner i vikt. Det krävs en BMI gränsen var lägre. Detta vidgar rejält den. del emotionell disciplin för att kunna skilja mellan grupp av patienter som skulle kunna bli aktuella för. missbruk och lämpligt bruk av ett läkemedel och behandlingen. inte förlora empatin för dem som verkligen behö I praktiken kan ett läkemedel som sänker död ver den och vars vikt är en produkt av faktorer de ligheten inte vara realistiskt att subventionera om. inte kan påverka. I vårt samhälle är en persons vikt priset är väldigt högt, även om det har visat positiva. så pass kopplad till karaktär, disciplin, självbehärsk resultat i randomiserade studier. Ett exempel på det. ning, etc., att man lätt kan glömma att det finns nog är inflammationshämmaren canakinumab som i. människor som har en sjuklig vikt på grund av CANTOS studien visade sig minska risken för kar gener och andra metaboliska rubbningar som vi diovaskulära händelser hos välbehandlade patienter. inte förstår helt i nuläget. Det kan också vara pro med optimala lipidvärden. Å andra sidan finns det.
Kost, klimat och hjärtat går var jag på ett spännande seminarium på Kungliga Vetenskapsakademin där Bolin Center från. Stockholms universitet, Karolinska Institutet, I KTH, Chalmers och Umeå universitet medverkade. Det handlade om klimat och hälsa. Dagen präglades av tvärvetenskapliga presentationer där klimatforskare och hälsoforskare avlöste varandra och där. presentationerna var tematisk organiserade efter temperatur, luft, vatten och mat, alla grundläggande behov för liv. Ämnet engagerar oss alla och det var en del. dystra siffror och visst blir man frustrerad över att. framgångarna rör sig i snigelfart på åtgärdssidan. Men samtidigt var det uppmuntrande att se energin. och engagemanget i forskarsamhället i denna så. komplexa och ödesdigra fråga. Det är inget snack. om att hotet mot vår hälsa i framtiden står och. hänger på hur vi lyckas med klimatfrågan i samhället, både vad gäller att stoppa upp uppvärmningen. men också faktiskt hur vi skall klara av konsekvenserna av den uppvärmning som redan sker. Löser vi. inte det här, så blir alla andra insatser för att förbättra hälsan i samhället av underordnad betydelse. Klimatets inverkan på hjärt kärlsjukdomar lyftes i flera av inslagen som en av de viktigaste effekterna. Mot bakgrund av det var min reflektion att vi. har nog ett särskilt ansvar som kardiologer att engagera oss. Jag tyckte särskilt om presentationerna. kring kost och klimat som gav ”food for thought” Generellt står matproduktion och konsumtion för. ca 30% av utsläppen av växthusgaser och produktionen använder 70% av vattentillgångarna och. 50% av landarealen. Samtidigt är ca 10% av världens befolkning undernärd, ca hälften äter en obalanserad kost, och ca 40% är obesa. I Sverige har lågt intag av fullkorn störst inverkan. på antalet DALYs, alltså disability adjusted lifeyears, ett mått på sjukdomsbörda. Det drivs mest. av hjärt kärlsjukdomar. De nya Nordiska kostrekommendationera är framtagna både med hänsyn. till hållbarhet och hälsa, vilket är unikt. Faktum är. att hållbar kost och hälsosam kost överlappar. mångt och mycket särskilt gällande hjärt kärlsjukdomar. Äter vi mindre mat totalt sett och mindre. rött kött, mjölkprodukter, processad mat och mera. fullkorn, baljväxter, frukt och grönt så gör vi en. tjänst för vår hälsa och planetens hälsa. Dessutom. bör vi se upp vårt intag av av ”discretionary foods”, ett uttryck som var nytt för mig, dvs mat som vi. egentligen inte behöver för näringens skull, såsom. snacks, godis, kaffe, te och alkohol. Men jag håller. med Kung Lear som sa ”O reason not the need”, man behöver inte reducera allt till nytta. Så klart. skall vi unna oss lite glädje ibland men nog kan vi. göra två saker samtidigt. Petter Ljungman.
ELIQUIS[®] är den enda faktor Xa hämmaren som vid icke valvulärt förmaksflimmer visat både: Signifikant bättre reduktion av stroke/systemisk embolism. jämfört med warfarin[1] Signifikant bättre säkerhet avseende allvarlig blödning. jämfört med warfarin[1] VAD SKULLE DU SKRIVA UT TILL DIG SJÄLV? ELIQUIS[®] är den enda faktor Xa hämmaren som vid icke valvulärt förmaksflimmer visat både: Eliquis[®] (apixaban) Rx. F, B01AF02, Filmdragerade tabletter 5 och 2,5 mg. Indikation; Profylax av stroke och systemisk embolism hos vuxna med icke associerad med koagulationsrubbning och kliniskt relevant blödningsrisk. 3. Händelse eller tillstånd som bedöms som en betydande riskfaktor för större. blödning. 4. Samtidig behandling med något annat antikoagulantium såsom ofraktionerat heparin (UFH), lågmolekylärt heparin, heparinderivat, orala. antikoagulantia förutom vid särskilda omständigheter under byte av antikoagulationsbehandling, då UFH ges i doser nödvändiga för att bibehålla en. central ven eller artärkateter öppen eller då UFH ges under kateterablation för förmaksflimmer. Eliquis rekommenderas ej till patienter med CrCl <15 ml/ i till ti t i di l d hjä tkl ff t ll till ti t d b fi tli ll tidi t b h fått di tif f li id d Eli i.
Kära kardiologvänner, är du får det här numret i handen stundar. julen och med den tid för vila, avkoppling, umgänge med nära och kära. I dessa just nu. N mycket oroliga tider i världen känns det extra viktigt att få känna trygghet och tillhörighet och för. många betyder den närmaste familjens vänskapsband mer än någonsin. Ur ett hälsoperspektiv och. ännu mer ett kardiologiskt perspektiv vet vi att juletiden tyvärr innebär en ökad risk för hjärtinfarkt, kanske på grund av tidsbrist och stress att få allt. klart, men ibland av delvis påtvingat umgänge och. därmed konflikter som kan blossa upp. Julen innebär också att vi äter och dricker gott jag tror att. många håller med mig – kanske lite för mycket – och dessutom alltför ofta får alltför lite motion och. träning. Så min slutsats blir var glad och generös. mot din omgivning, ät lagom, motionera och njut. av friluftsliv emellan julmatspassen! I detta nummer kan du läsa två fina sammanfattningar av de nya ESC guidelines om AKS och om. kardiomyopatier. Nordiska Närlinglivsrådet kom i somras ut med sina rekommendationer och ett kort. referat finns att läsa om innehållet. Mer om detta. kommer under våren. AHA kongressen i Philadelphia var lyckad med flera svenska bidrag och fler. viktiga studier presenterades. Vi refererar och kommenterar några av de mest intressanta studierna. inne i tidningen. Ioannis Katsoularis, Umeå, presenterar de viktigaste resultaten från sin nyligen. försvarade avhandling. Vi välkomnar honom också. in i föreningens styrelse. Trots julhelgens chanser till återhämtning behöver. sjukvården och våra patienter alltid vår assistans. Ett tack till er som håller grytan kokande om vi. alla drar ett strå till stacken så brukar det lösa sig! God Jul och Gott Nytt År!!! Claes Held Redaktör.
SELECT Dessa länge efterlängtade studieresultat presenterades på AHA och publicerades samtidigt i New England Journal of Medicine. En press release för en tid. sedan antydde positiva resultat. Det handlar förstås. om semaglutide, en GLP 1 receptor agonist som. orsakar viktnedgång och dess effekt på kardiovaskulära händelser hos individer med känd hjärt kärlsjukdom, övervikt och fetma men utan diabetes. Bakgrunden är att man i en tidigare studie kunnat visa en. minskad risk för kardiovaskulära händelser hos individer med diabetes. Detta var en internationell prospektiv, multicenter, dubbel blind, placebo kontrollerad event driven RCT. Totalt randomiserades. 17 604 patienter, äldre än 45 år och med BMI >27. kg/m2 men utan diabetes, till 2,4 mg semaglutide. per vecka eller till placebo. Medelåldern var 62 år och. BMI 33 kg/m2. Två tredjedelar hade en tidigare. hjärtinfarkt och en fjärdedel hade hjärtsvikt. "Primär endpoint var en komposit av kardiovaskulär död" Primär endpoint var en komposit av kardiovaskulär död, icke fatal hjärtinfarkt, eller icke fatalt. stroke i en tid till första event analys. Medelexponeringen av behandlingen var 34 månader och medeluppföljningstiden var 40 månader. Viktminskningen var i genomsnitt 9,4% Även kolesterol och. triglyceridnivåer minskade. Totalt inträffade 569 händelser (6,5 %) i semaglutidgruppen och 701. 0,72 0,90; p<0,001. Biverkningar som ledde till. permanent utsättning av studieläkemedel, huvudsakligen GI eller gall relaterade och inträffade i. 16,6% i semaglutidgruppen och hos 8,2% i placebogruppen (p<0,001) Det är lovande resultat men. studien väcker också frågor som att på grund av. högt pris kan tillgängligheten bli begränsad. En. annan utmaning är att viktminskningen ofta går tillbaka när man avslutar behandlingen. ARTESIA Denna studie har studerat effekten av NOAK. (apixaban) vs ASA hos patienter med subkliniska. förmaksflimmer. Subkliniskt förmaksflimmer, dvs korta episoder som kan detekteras via avläsningar. av pacemakers eller ICD eller långtids EKG registreringar är relativt vanliga och oftast asymtomatiska. Upp till en tredjedel av äldre patienter med. hypertoni och pacemakerbehandling har visat sig. ha subkliniska förmaksflimmer. Enligt vissa data är. risken för stroke ökad men inte så mycket som för. kroniska flimmer. Huruvida man kan minska risken. för stroke och död med NOAK till en acceptabel. ökad risk för blödning är inte undersökt. ARTESIA studien har specifikt studerat denna fråga i en. randomiserad klinisk prövning som letts från PHRI. i Canada. Patienter med subkliniska förmaksflimmer mellan 6 min och 24 timmar randomiserades. till Apixaban 5mg x 2 eller till ASA 81mg x1. Totalt. inkluderades 4012 patienter med en medelålder av. 77 år (36% kvinnor) och en CHADSVASC på 3,9. Primär outcome var stroke eller systemisk embolism (enligt intention to treat) och safety endpoint. var tid till allvarlig blödning (on treatment) Behandlingen avbröts om man detekterade subkliniska förmaksflimmer >24 timmar eller om ett kliniskt förmaksflimmer uppstod. Studien avbröts. prematurt pga låg event rate. Efter en medeluppföljningstid av 3,5 år inträffade. stroke eller systemisk embolism i 55 patienter (0,78% per patientår) och i 86 patienter (1,24% per patientår) med en HR 0,63; 95% CI 0,45 0,88; p=0,007. Allvarlig blödning (huvudsakligen GI blödning) inträffade i 1,71% vs 0,94% i respektive grupp, med. en HR 1,80; 95% CI 1,26 2,57; p=0,001. Fatala blödningar inträffade i 5 resp 8 patienter och intrakraniella i 12 resp 15 fall. Studieresultaten publicerades i. New England J of Medicine. Sammanfattningsvis ledde behandling med apixaban jämfört med ASA till en lägre risk för stroke. eller systemisk embolism men till en ökad risk för. allvarlig blödning. Event rate var låg vilket måste. ställas mot risken för allvarlig blödning. Resultaten. bör även jämföras med NOAH AFNET 6 studien. som undersökte effekten av edoxaban på samma. patientpopulation där man avbröt pga futility och. inte kunde påvisa en skillnad. Sista ordet är nog inte. sagt i denna fråga! MINT MINT studien avsåg att försöka besvara frågan om. huruvida en liberal transfusionsstrategi vid anemi. efter hjärtinfarkt var förenat med bättre överlevnad.
Sammanhållen utredning: Riktlinjerna är uppde lade i en allmän del och en sjukdomsspecifik del för. respektive diagnosgrupp. Den allmänna delen fokuserar på att beskriva patientens väg från initial. handläggning till diagnos och behandling. Man betonar en gemensam symtombild och behov av systematisk utredning. Man rekommenderar att samtliga. patienter med bekräftad eller misstänkt kardiomyopati genomgår multimodal imaging, EKG, Holter, basal provtagning samt upprättar ett familjeträd. (pedigree) innehållande minst 3–4 generationers familjeanamnes (1C) Här skiljer man inte på de olika. sjukdomsgrupperna utan betonar kardiomyopatiernas gemensamma kliniska egenskaper/presentation. snarare än deras specifika skillnader. Gällande imaging lyfts MR hjärta och ges en IB. rekommendation vid samtliga kardiomyopatier vid diagnos. Uppföljande MR vart 2 5:e år ges en IIaC. rekommendation. Figur 1 illustrerar en gemensam. utredningsalgoritm för alla kardiomyopatier där man efter misstanke utför en morfologisk och en. funktionell bedömning för bedömning av fenotyp. Genetisk utredning och vägledning: Vid de. flesta kardiomyopatier ses en uttalad genetisk och. allelisk heterogenitet. Detta betyder betyder att. flertalet olika varianter i flera olika gener kan ge. upphov till samma fenotyp. De flesta patogena. varianterna karaktäriseras dessutom av inkomplett penetrans och variabel expressivitet vilket betyder. att inte alla anlagsbärare blir sjuka och graden av. sjuklighet kan variera påtagligt mellan individer. inom samma familj. Riktlinjerna gör ingen skillnad. mellan olika kardiomyopatier när det gäller genetisk. utredning. Man rekommenderar genetisk utredning av indexpatienten (probanden) i de fall det kan. bekräfta diagnos, för prognos, om det påverkar. behandling eller familjeplanering och om det kan. Figur 1. ´Clinical diagnostic workflow of cardiomyopathy. ARVC, arrhythmogenic right ventricular cardiomyopathy; CMP, cardiomyopathy; CMR, cardiac. magnetic resonance; DCM, dilated cardiomyopathy; ECG, electrocardiogram; HCM, hypertrophic cardiomyopathy; NDLVC, non dilated left ventricular cardiomyopathy; RCM, restrictive cardiomyopathy. >>.
exempel på mindre dyra läkemedel med begränsad. subvention. Kan subventionen för semaglutid vara. kopplad till BMI och riskfaktorer, såsom man har. subventionerat PCSK9 hämmare för att sänka blodfetterna hos vissa riskgrupper? Är det kost nadseffektiv att subventionera semaglutid för exempelvis alla med BMI över 35 så att de kan gå. ner till 30 eller lägre? Eller för alla med BMI över. 30 samt diabetes eller hjärtkärlsjukdom för att. kunna gå ner till 27? Kan behandlingen leda till ett. sundare liv? Till ökad motion och motivation för. att börja med goda kostvanor? Ni vet, som när man. som förälder springer bredvid barnen med handen. på deras rygg när de håller på att lära sig cykla, som. stöd för att de ska hålla balansen? Eller kommer. behandlingen att bli livslång? Finns det risk för att. den med åren tappar effekten, att man blir resi stent? Finns det risk för att det blir en enkel väg för. att hålla vikten utan att anstränga sig och skapa en. sund livsstil? Finns det risk för att compliance med. övriga läkemedel framför allt statiner försämras? Å andra sidan…Vem kommer att ha ansvar för att. skriva ut dessa läkemedel? Blir det en centraliserad. förskrivning? Ska det delegeras till endokrinologer? Kardiologer? Annan personalkategori med kun skap om obesitas? Frågorna är många… Just i veckan läste jag om forskning kring läkeme del som kan ge alla positiva hälsoeffekter som. fysisk träning ger utan att behöva träna. Aldous. Huxleys ”Brave New World” verkar inte längre så. långsökt, om än lika tråkig och deprimerande. Vi. får dock inte falla för fällan att övervikt eller obesi tas som riskfaktor ska endast behandlas farmakolo giskt bara för att vi har läkemedel. Semaglutid skulle kunna bli en bro för vissa. patienter. En bro till lägre BMI och därmed för hoppningsvis också en bro till sundare vanor och. ett sundare liv. Eller är det ett sådant mål som titeln. till den stjärnspäckade filmen från 1977 ”A bridge. too far”?
En tablett, tre indikationer[*] Jardiance minskar risken för komplikationer vid: Typ 2 diabetes CV död (kardiovaskulär död) hos patienter med typ 2 diabetes och kardiovaskulär sjukdom jämfört med placebo (RRR 38%, ARR=2,2%, p<0,001) Hjärtsvikt CV död eller sjukhusinläggning för HF jämfört med placebo (HFrEF: RRR 25%, ARR 5,2%, p<0,0001, HFpEF: RRR 21%, ARR 3,3%, p=0,0003) Kronisk njursjukdom CV död eller njursjukdomsprogression jämfört med placebo (RRR 28%, ARR 3,6%, p<0,001) Etablerad säkerhets och toleransprofil[ 1] Enkel dosering: en tablett, en gång dagligen, ingen titrering[ 1] 1. JARDIANCE[®] produktresumé, se FASS.se. JARDIANCE[® ] (empagliflozin), filmdragerade tabletter 10 mg och 25 mg. Rx. (F) SGLT2 hämmare. Indikationer: Behandling av vuxna med otillräckligt kontrollerad diabetes mellitus (DM) typ 2 som ett komplement till diet och motion: som monoterapi när metformin inte tolereras alternativt som tillägg till andra antidiabetika. Behandling av vuxna med symtomatisk kronisk. hjärtsvikt. Behandling av vuxna med kronisk njursjukdom. Varningar och försiktighet: Kan användas vid nedsatt njurfunktion; Initiering rekommenderas inte vid eGFR < 20 ml/min/1,73 m2. Vid DM typ 2 bör ytterligare glukossänkande behandling övervägas om eGFR sjunker under 45 ml/min/1,73 m2. Avbryt omedelbart behandling vid misstänkt ketoacidos. Ska inte användas. vid typ 1 diabetes. Ökad risk för genitala svampinfektioner. Bör undvikas under graviditet. Ska inte användas under amning. Boehringer Ingelheim AB, tel 08 721 21 00. För ytterligare. när metformin inte är lämpligt (gäller 10 och 25 mg) och 2) för patienter med symtomatisk kronisk hjärtsvikt (gäller 10 mg).

utökad subvention för Repatha[®] NY Repatha[®] (evolokumab) Rx, (F), ATC: C10AX13. 140 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna för engångsbruk. Indikation Etablerad aterosklerotisk kardiovaskulär sjukdom: Repatha[®] är avsett för behandling av vuxna med etablerad aterosklerotisk kardiovaskulär sjukdom (hjärtinfarkt, stroke eller. perifer artärsjukdom) för att sänka kardiovaskulär risk genom att sänka nivåerna av LDL C, som tillägg till korrigering av. andra riskfaktorer: i kombination med den högsta tolererade dosen av en statin med eller utan andra blodfettssänkande. behandlingar eller, ensamt eller i kombination med andra blodfettssänkande behandlingar när en statin inte tolereras eller. är kontraindicerad. Indikation Hyperkolesterolemi och blandad dyslipidemi: Repatha[®] är avsett för behandling av primär hyperkolesterolemi (heterozygot familjär och icke familjär) eller blandad. dyslipidemi hos vuxna, och hos barn 10 år och äldre med heterozygot familjär hyperkolesterolemi, som tilläggsbehandling. till kostomläggning: i kombination med en statin eller statin i kombination med andra blodfettssänkande behandlingar. hos patienter som inte kan uppnå målet för LDL C med den maximalt tolererade dosen av en statin eller, ensamt eller i. kombination med andra blodfettssänkande behand lingar när en statin inte tolereras eller är kontraindicerad. Indikation Homozygot familjär hyperkolesterolemi: Repatha[®] är avsett för behandling av homozygot familjär hyperkolesterolemi hos vuxna och barn 10 år och äldre, i. kombination med andra blodfettssänkande behandlingar. För fullständig information vid förskrivning, aktuella priser samt produktresumé, Amgen. mars 2023, se www.fass.se.
49e International Congress on Electrocardiology kommer till Lund 12 14 juni 2024! Elektrokardiografi (EKG) som diagnostisk metod är över 120 år gammal, men trots åldern är det fortfarande en grundläggande diagnostisk metod inom kardiologi och internmedicin. EKG är dessutom för närvarande en metod under snabb teknisk utveckling, bland annat med introduktion av apparatur för EKG registrering som marknadsförs direkt till konsumenter, och med introduktion av artificiell intelligens för tolkning av EKG och prediktion av sjukdom. nternational Congress on Electrocardiology (ICE) är en årlig internationell kongress i elektrokardiologi som hålls gemensamt av International. I Society for Electrocardiology (ISE) och International Society for Holter and Noninvasive Electrocardiology (ISHNE) Nästa år hålls ICE 2024 i Lund. den 12 14 juni, på AF Borgen. Senaste gången. Lund och AF var värd för mötet var 2010, då med. över 200 deltagare från hela världen. Konferensen. har dock anor sedan 1959, då den hölls för första. gången i Wroclaw, Polen. Konferensen kommer att beröra ämnen av betydelse för alla kliniskt verksamma kardiologer, kliniska fysiologer och internmedicinare. Bland annat. kommer kongressen att beröra evidensbaserad hantering av data som samlas in via apparatur och. appar som marknadsförs direkt till konsumenter. (s.k. consumer health), och som ställer stora krav. på våden avseende korrekt hantering av stora. mängder EKG data. Ett annat fokusområde för kongressen är kardiogenetisk sjuklighet, där tidig diagnostik hos mutationsbärande familjemedlemmar till en indexpatient, vilka ofta inte har hunnit utveckla strukturella. förändringar som kan detekteras med kardiell imaging, ofta är begränsad till analys av EKG. ICE konferensen har en unik translationell profil. då den riktar sig till både kliniska läkare, forskare, och ingenjörer/data scientists. Därmed ges kliniska. läkare möjlighet att ta del av aktuell ”state of the. >>.
IGÅR HADE LENA VEDERTAGEN STANDARDBEHANDLING.[*] IDAG KAN HENNES RISK FÖR EN NY KARDIOVASKULÄR HÄNDELSE MINSKA MED 25 % (RRR).1. 4,8 % ARR, NNT 21, p<0,001. INGÅR I HÖGKOSTNADSSKYDDET MED BEGRÄNSAD SUBVENTION Lena är inte en riktig patient. RRR Relativ riskreduktion = 1 (HR) x 100%; ARR Absolut riskreduktion = absolut risk kontrollgrupp – absolut risk behandlingsgrupp; NNT Numbers needed to. treat = 1/ARR. I REDUCE IT stod 93 % av patienterna på medel till högintensiv statin behandling. Samtliga patienter hade måttligt förhöjda triglyceridnivåer och etablerad. hjärt kärlsjukdom eller diabetes och åtminstone ytterligare en kardiovaskulär riskfaktor. Subventioneras endast för behandling av statinbehandlade patienter. med förhöjda triglycerider (≥ 150 mg/dl [≥ 1,7 mmol/l]) och etablerad kardiovaskulär sjukdom. 2. TLV beslut 2838/2021, 2022 03 24. 3. Vazkepa produktresumé 04/2022, fass.se. DETTA LÄKEMEDEL ÄR FÖREMÅL FÖR UTÖKAD ÖVERVAKNING. VAZKEPA[®] (ikosapentetyl), 998 mg, mjuka kapslar. Medel som påverkar serumlipidnivåerna. Rx, (F) Subventioneras endast för behandling av statinbehandlade. patienter med förhöjda triglycerider (större än eller lika med 150 mg/dl [större än eller lika med 1,7 mmol/l]) och etablerad kardiovaskulär sjukdom. Indikation: Vazkepa är avsett för att minska risken för kardiovaskulära händelser hos vuxna statinbehandlade patienter med hög kardiovaskulär risk och förhöjda triglycerider. (≥ 150 mg/dl [≥ 1,7 mmol/l]) och: etablerad kardiovaskulär sjukdom eller diabetes och åtminstone ytterligare en kardiovaskulär riskfaktor. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen, soja eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Ska användas med försiktighet vid känd överkänslighet mot. fisk och/eller skaldjur. Vid nedsatt leverfunktion ska koncentrationerna av ALAT och ASAT övervakas innan behandlingen påbörjas och vid lämpliga intervall under. behandlingen. Ikosapentetyl har förknippats med en ökad risk för förmaksflimmer eller förmaksfladder. Patienter, särskilt de med en relevant anamnes, ska övervakas för kliniska tecken på förmaksflimmer eller förmaksfladder. Behandling har förknippats med en högre incidens av blödning. Patienter som tar ikosapentetyl. med antitrombotiska läkemedel kan ha högre risk för blödning och ska övervakas regelbundet. Innehåller maltitol, sorbitol och sojalecitin. Ska inte användas vid. allergi mot soja eller jordnötter. Graviditet: Begränsad mängd data hos gravida kvinnor. Användning under graviditet bör undvikas, såvida inte nyttan anses överväga. den potentiella risken för det ofödda barnet. Amning: Utsöndring i bröstmjölk är okänt. En risk för det ammande barnet kan inte uteslutas. Ett beslut måste fattas. om man ska avbryta amningen eller avbryta/avstå från behandling efter att man tagit hänsyn till fördelen med amning för barnet och fördelen med behandling för. tel.: +46 84 4685033, e post: AmarinConnect@amarincorp.eu. Rev. 2023 05.
State of the Heart, vilket möte det blev! deltagare som i tre dagar lyfte mötet med ert engage. är jag skriver detta har det gått några veckor mang och kloka frågor under sessionerna. Och tack. sedan State of the Heart i Malmö och jag blir för alla fina samtal med er medlemmar, tillsammans. fortfarande varm i hjärtat när jag tänker till gör vi hjärtsjukvården starkare! N baka. Organisationskommittén och samtliga arbets Under torsdagens middag hade jag det stora nöjet. grupper hade verkligen gjort ett strålande arbete, och ärofyllda uppdraget att utse VIC:s andra. stort tack till er alla! Och stort tack till alla fantastiska hedersmedlem, nämligen Bengt Fridlund. I nästa. nummer av tidningen kommer ni kunna läsa mer om. Bengts fantastiska arbete. Vidare fick vi möjlighet att. gratulera David Sparv, sammankallande i PCI gruppen, som är utsedd till Årets ledare i omvårdnad. 2023 av svensk sjuksköterskeförening, stort grattis. David! VIC bjuder in till utbildningsdagar inom Arytmi/ Thoraxkirurgi i Örebro 8 9 februari 2024, anmäl er. via hemsidan till dessa intressanta dagar! Jag vill. också passa på att berätta att arbetet med programmet till Kardiovaskulära vårmötet är i hamn och precis som vanligt finns mängder med intressanta sessioner för alla, jag hoppas vi ses där! Avslutningsvis vill jag önska er alla en riktigt God. Jul och ett Gott Nytt 2024! Maria Liljeroos Ordförande i VIC Maria Liljeroos Ordförande i VIC.
De flesta av dessa bedömningsområden ter sig nog. rätt naturliga, men vi vill här peka på att man tillmäter ledarskapskompetens, kommunikativ kompetens, handledning och uppföljning mycket stor. tyngd. Saknade kvalitetsparametrar här väger lika. tungt som exempelvis ST tjänstgöringens uppläggning. De ST läkare vi tränar ska, förutom att tränas. i medicinsk kompetens, också förberedas och tränas i att kunna ta en ledarroll, och måste då också. få såväl träning, kontinuerlig handledning, bedömas. och ges återkoppling på ledarskapskompetens. Kanske är denna del av specialistutbildningen i. dagsläget av större betydelse än någonsin. Detsamma gäller för kommunikativ kompetens och i. att kunna undervisa. Att SPUR väger in dessa kompetenser så tydligt i. sina kvalitetsgranskningsområden jämfört med i Socialstyrelsens målbeskrivning, är helt i linje med. det internationellt vanligt använda CANMEDS ramverket, som används för fortbildning av. läkare i hela världen. De sju kompetensroller en. läkare behöver behärska enligt CANMEDS (synliggörs i bild 1. Förutom att vara medicinsk expert. behöver en specialist vara kommunikatör, medarbetare, ledare, hälsofrämjare, akademiker och en. professionell yrkesutövare. Bild 1 Medicinsk expert Kommunikatör Medarbetare Ledare Hälsofrämjare Akademiker Professionell yrkesutövare Att bli SPUR inspektör Att vara SPUR inspektör är roligt, givande och man. lär känna sina kollegor över hela landet. Man ser. för och nackdelar på alla ställen, men det viktigaste. är att försöka hitta förbättringsåtgärder och se att. våra blivande specialistkollegor får en fullgod och. bra utbildning. Det är ju också möjligt att växla. erfarenheter och ta emot tips hur man ska eller kan. lösa problem. Kardiologin är bra strukturerad med. en utmärkt uppdaterad och väl genomarbetad målbeskrivning och nätverket är gott. Vi är inte många inspektörer, i dagsläget 9. stycken, och vi välkomnar gärna fler. Det behövs. nya inspektioner på många ställen kommande år. Det finns även flera sjukhus som inte alls har haft. någon SPUR inspektion eller för mycket lång tid. sedan, vg se tabell 1. Inspektionen initieras genom anbud som skickas. till LIPUS och sedan sker samordning mellan. utsedda inspektörer, studierektorn och verksamhetschefen på den kardiologklinik som önskar bli. inspekterad. Senaste åren har anbuden samordnats. regionalt, eftersom varje inspektion innebär en stor. kostnad för varje klinik. På mindre sjukhus som ej. har egna kardiologkliniker, men som ändå utbildar. kardiologer, sker oftast en samordnad inspektion. med internmedicin. Vi har nämligen internmedicins samordnare, Minna Markljung från Centrallasarettet i Växjö, med som kardiologinspektör. Intresserad av att höra mer om att bli SPUR inspektör? Kontakta Karin Åström Olsson (karin. astrom olsson@med.lu.se) Inspektörer kardiologi idag: Karin Åström Olsson samordnare, Skånes universitetssjukhus Malmö. Ann Samnegård, Danderyds sjukhus Anna Freyschuss, Karolinska Universitetssjukhuset Anneli Svensson, Universitetssjukhuset i Linköping Ioannis Katsoularis, Norrlands universitetssjukhus Minna Markljung, Centrallasarettet i Växjö Niclas Svedberg, Falu lasarett Peter Henriksson, Danderyds sjukhus Ola Ohlsson, Centralsjukhuset Kristianstad Bild 1.
Sammanfattning och reflektion av 2023 ESC Guidelines för handläggning av kardiomyopatier. Therese Andersson överläkare, Hjärtcentrum Norrlands Universitetssjukhus. På uppdrag från arbetsgruppen för Hjärtsvikt och klaffsjukdomar. I ESC’s riktlinjer för handläggning av. kardiomyopatier formuleras för första gången övergripande internationella riktlinjer för handläggning av alla typer av kardiomyopatier. Tidigare. har riktlinjer gällande enbart hypertrofisk kardiomyopati (HCM) publicerats av ESC 2014 och. av AHA/ACC 2020. Likt andra ESC riktlinjer är. detta ett mycket omfattande dokument. Man lyfter. betydelsen av systematiskt omhändertagande och bedömning av såväl morfologisk som funktionell. fenotyp som första steg i utredningen. Vidare tillhandahåller man nya och uppdaterade rekommendationer för klinisk och genetisk undersökning av. både patient och anhöriga, nya rekommendationer. för stratifiering av risk för plötslig hjärtdöd och. uppdaterade rekommendationer för hantering av utflödesobstruktion vid HCM. Man lägger stor vikt. på multimodal imaging samt multidisciplinärt omhändertagande för både patient och familj. Då. kardiomyopatier ofta debuterar i ung ålder försöker. man formulera råd och rekommendationer gällande. familjeplanering, idrottande och överflyttning från barn till vuxenkardiologin. Definition och klassificering: Definitionen av kardiomyopati som hjärtmuskelsjukdom med strukturellt och funktionell avvikelse i frånvaro av. kranskärlsjukdom, hypertoni, klaffel eller medfött hjärtfel är oförändrad. Det som är nytt är att Takot. Tabell 1. Prevalens av kardiomyopatigrupper subo inte längre anses vara en kardiomyopati, och. detta baseras huvudsakligen på dess övergående. natur och att non compaction kardiomyopati (LVNC) inte längre anses vara en egen kardiomyopati utan i stället anses vara en fenokopia som kan. ses isolerat eller tillsammans med annan kardiomyopati. Vidare har man introducerat begreppet icke dilaterad vänsterkammar kardiomyopati (NDLVC) som ersätter hypokinetisk icke dilaterad vänsterkammar kardiomyopati som presenterades i 2022 ESC Guidelines for the management of patients with. ventricular arrhythmias and the prevention of sudden car diac death. NDLVC definieras av förekomst av icke ischemisk ärrvävnad/fettinlagring, oberoende av väggrörelsestörningar och denna grupp kommer även. att inkludera vänsterkammar hypokinesi utan ärrvärvad, arytmogen vänsterkammar kardiomyopati. (ALVC), vänsterdominant ARVC och arytmogen DCM. Riktlinjerna behåller arytmogen högerkammar kardiomyopati (ARVC) som egen diagnos, även om man diskuterar begreppet arytmogen kardiomyopati (ACM) som på senare tid aktualiserats. då avancerad bilddiagnostik ofta visar vänsterkammarengagemang vid ARVC. Sammanfattning av de olika kardiomyopatigrupperna som föreslås användas samt dess prevalens i. den vuxna befolkningen är summerad i tabell 1.
Riskstratifiering: För samtliga kardiomyopatier finns riktlinjer för riskstratifiering för plötslig död. och ICD indikation. Gällande HCM har man. uppdaterat riskvärderingen med tillägg av nedsatt. systolisk kammarfunktion (EF <50%) samt LGE. (Late Gadolinium Enhancement) >15 % Man har. även givit förslag för värdering av ICD vid. diagnosgrupperna NDLVC, ARVC och DCM. Här. kan också nämnas att 2022 ESC Guidelines for manage_ment of patients with ventricular arrhythmias and the preven _tion of sudden cardiac death är ett bra komplement. Reflektion De nya riktlinjerna tillhandahåller många helt nya. och bitvis väldigt ambitiösa rekommendationer framför allt kring genetisk analys, familjescreening. och uppföljning. Det är huvudsakligen klass I. rekommendationer. Många rekommendationer har dock evidensgrad C då randomiserade studier inom. kardiomyopatifältet är näst intill obefintliga. Det. här är viktigt att komma ihåg då vi nu ska försöka. anpassa vården till riktlinjerna där sjukvårdens. begränsade resurser naturligtvis kommer spela en. viktig roll. Tidig diagnos av behandlingsbara och. potentiellt arytmogena sjukdomar är dock viktigt. och vi kan inte ignorera det faktum att sjukdomsgrupperna ofta är familjära och att anhöriga till våra. kardiomyopatipatienter måste följas upp. Att man försökt förenkla utredningsgången i. dokumentet med likartad utredning för samtliga. kardiomyopatier är en god tanke. Ett problem som. dock uppstår är att dessa riktlinjer är svåra att. använda som uppslagsverk kring en specifik diagnosgrupp och att läsa hela dokumentet är en tidskrävande insats. Då kostnaderna gått ner för genetiska analyser. bedöms det som en pragmatisk och sannolikt försvarbar åtgärd kostnadsmässigt att erbjuda samtliga. kardiomyopatipatienter genetisk utredning. Tillgången på genetiska vägledare och kardiogenetiska. mottagningar är en bristvara vilket sannolikt kommer innebära stora utmaningar i hela landet. När. det gäller uppföljningen av personer i risk att. utveckla sjukdom inklusive friska anlagsbärare innebär dagens rekommendationer en betydande skärpning, både vad gäller vilka som ska följas upp, som kontrollernas intervall och omfattning i ålder. Vetenskapliga underlaget för detta är skralt och att. strikt följa dessa rekommendationer kan leda till. undanträngningseffekter. Det vore intressant om det i framtiden skulle publiceras data angående. kostnadseffektiviteten av så pass omfattande uppföljningsprogram. Man lägger stor vikt på MR undersökning och. förutom att man rekommenderar MR undersökningar för samtliga patienter som del av den diagnostiska processen anges även att man ska överväga upprepad MR med ett par års mellanrum. Tillgången till MR är i dagsläget mycket ojämlik. över landet och i stora områden kommer det bli. omöjligt att följa dessa rekommendationer. Att MR. är en ovärderlig undersökning i det initiala skedet i. en kardiomyopatiutredning råder det ingen tvekan. om. Vid uppföljning är rollen dock mer tveksam. framför allt i de fall man ej behöver undersökningen. för riskstratifiering. Slutligen så är NDLVC en svårdefinierad heterogen grupp och det finns sannolikt en andel som. klassas som NDLVC som senare kommer utveckla. en fenotyp som passar bättre in i någon av de andra. kardiomyopatigrupperna. Det är i dagsläget för. tidigt att säga om NDLVC är en kardiomyopatigrupp som är här för att stanna. Dock står det. klart att det behövs en diagnosgrupp för att de med. oklar fenotyp som inte uppfyller kriterierna för. någon av de övriga kardiomyopatierna. Diagnoskriterierna för NDLVC är svåra och gällande prevalensen av NDLVC kan man bara spekulera i hur. stort mörkertal som föreligger och återigen kommer frågan tillbaka till resurser och om vi har möjlighet att utreda alla dessa patienter på våra kardiogenetiska mottagningar. 1. Arbelo E, Protonotarios A, Gimeno JR, et al. 2023 ESC Guidelines for the management of cardiomyopathies. Eur. ehad194. 2. Elliott PM, Anastasakis A, et al. 2014 ESC Guidelines on. diagnosis and management of hypertrophic cardiomyopathy: the Task Force for the Diagnosis and Management of. Hypertrophic Cardiomyopathy of the European Society of. 3. Ommen SR, Mital S, Burke MA, et al. 2020 AHA/ACC Guideline for the Diagnosis and Treatment of Patients With. Hypertrophic Cardiomyopathy: A Report of the American. College of Cardiology/American Heart Association Joint. Committee on Clinical Practice Guidelines. Circulation. CIR.0000000000000937. 4. Zeppenfeld K, Tfelt Hansen J, de Riva M, et al. 2022 ESC. Guidelines for the management of patients with ventricular arrhythmias and the prevention of sudden cardiac. eurheartj/ehac262. 5. McDonagh TA, Metra M, Adamo M, et al. 2021 ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic. eurheartj/ehab368.
Reserapport från State of the Heart i Malmö 25 27 oktober. Text: Jessica Johansson och Katrin Cras Segebr. Vi vill börja med att tacka för stipendium för att åka till VIC:s fina arrangemang i Malmö! Resestipendierna var ett mycket välkommet bidrag då vi fick möjlighet att åka två fysioterapeuter från vår enhet. Det var både roligt och väldigt värdefullt att kunna diskutera och tillsammans reflektera över föreläsningar och implementering till våra egna verksamheter. Det var uppskattat att efter flera års väntan få delta på ett arrangemang med sådan bredd så det täcker flera av de arbetsområden vi är verk samma inom i vårt dagliga arbete. Mellan föreläsningarna och i samband med den trevliga bankettmiddagen fanns tillfälle att knyta kontakter och utbyta erfarenheter med kollegor ute i landet. agen började tidigt uppe i Umeå med avresa. till flygplatsen strax före kl. 5, resan flöt på. bra och vi smet in i föreläsningssalen precis. D när första föreläsaren i det inledande blocket från. HLR gruppen. Gunilla Velin höll sitt starka och. rörande föredrag. Hon betonar vikten av att bli. uppföljd efter hjärtstopp och ha en bra kontakt i. vården för att få hjälp att hantera funderingar, tan. kar och känslor efteråt. Hon har även engagerat sig. i nätverket för HLR kunniga som kan kallas ut till. närliggande hjärtstopp via sms. Nätverket finns i 13. regioner i dagsläget men vår region, Västerbotten, är tyvärr inte med. Vi fick lära oss mer om responstider och överlevnadschanser för drabbade både i. samhället och på sjukhuset. Blocket avslutades av. Johan Israelsson som belyser vikten av teamarbete. för överlevare och anhöriga vilket fint knöt an till. Gunillas inledande föreläsning. HIA gruppen hade bjudit in en mycket färgstark. föreläsare i Sasha Koul som redogjorde för den historiska utvecklingen av behandlingen vid akut hjärthändelse, samt hur mortaliteten hos patientgruppen. ser ut idag. Han betonade vikten av att upptäcka. tidiga tecken på kardiogen chock och akut hjärtsvikt, och gav oss en minnesvärd regel för att. komma ihåg SCAI:s ABCDE för de olika stadierna. av kardiogen chock. Joanna Hlebowics uppmärksammade oss även på de särskilda behov som uppstår vid graviditet och samtidig kardiomyopati. PCI gruppen med sina två utmärkta föreläsare hade. fokuserat på framtidens sjukvård. Det var väldigt. intressant att få veta mer om teknologisk utveckling. för interventioner och finansiering av framtidens. vård, men även hur kompetens och arbetssätt behö.
Intervju med studie ledningen för DAPA MI. Text Claes Held Hej Stefan, Jonas och David, Grattis till en väl genomförd studie och till presentationen av resultaten från DAPA MI som skedde. under AHA i Philadelphia! Det är verkligen glädjande att Sverige finns med i frontlinjen. Detta är ju. en alldeles ny RRCT och som skett i samarbete med. UK, som utvärderade effekten av dapagliflozin hos. patienter med hjärtinfarkt utan diabetes och med. sänkt vänsterkammarfunktion. Resultaten finns sammanfattade i vårt AHA referat i Svensk Kardiologi. Jag har några generella och några mer specifika frågor som många säkert funderar över. Vad tycker ni är nytt med studien? SGLT2 hämmare har redan visat gynnsamma effekter vid diabetes, hjärtsvikt och njursvikt men. vårt mål var att utvärdera om dapagliflozin är effektivt och säkert direkt efter hjärtinfarkt hos patienter. som inte har känd diabetes eller kronisk hjärtsvikt, säger David Erlinge, nationell koordinator i studien. Genom den förenklade studiedesignen kunde vi på relativt kort tid under pågående pandemi. rekrytera över 4 000 studiepersoner på drygt 100. sjukhus i två länder, där det ofta brukar krävas. mångdubbelt fler sjukhus och länder, säger Stefan. James, studiens huvudprövare. Nu har vi tagit R RCT konceptet till en ny nivå. med världens första dubbelblinda, placebokontrollerade R RCT som dessutom genomförts i två länder med hjälp av kvalitetsregistren SWEDEHEART och MINAP, säger Jonas Oldgren, ordförande i studiens styrgrupp. Den ursprungliga analysplanen ändrades under studiens. gång. Varför ändrade ni till Win ratio och hur ska man. tolka den analysen? – Väldigt få studiepatienter drabbades av hjärtsvikt eller död av tre olika skäl: Vi exkluderade. högriskpatienter med diabetes, hjärtsvikt eller njursvikt; alla sjukhus undvek att lägga in patienter. med hjärtsvikt under pandemin; och studiepatienterna. var extremt välbehandlade för sin hjärtinfarkt i både. Sverige och England, påpekar Stefan. – Win ratio innebär att alla studiepatienter kan. bidra till resultaten, inte bara det fåtal som drabbas. av hjärtsvikt eller död. Utfallen vi lade till är betydelsefulla för patienterna, som att undvika nydebuterad diabetes, orka mer, och minska i vikt, anser. Jonas. Hur tror ni användningen av SGLT2 hämmare post. infarkt med hjärtsvikt påverkas av studieresultaten? Jag tror att DAPAMI bidrar till att SGLT2 hämmare oftare kommer att introduceras direkt efter. hjärtinfarkt till patienter med diabetes eller hjärtsvikt och i viss mån till patienter med hög risk att. utveckla dessa komplikationer eller med hög kardiometabol risk, menar David. Om ni får formulera ett Take home message av DAPA MI. studien hur skulle det lyda? Med DAPAMI finns säkerhetsdata att kunna. introducera SGLT2 hämmare direkt efter hjärtinfarkt för patienter med indikation för behandlingen. och effektivitetsdata för att hos patienter utan diabetes eller hjärtsvikt att förbättra den kardiometabola situationen inom ett år, avslutar Stefan. Tack för intervjun – nu kommer kunskapen att. spridas och det blir intressant att höra de fortsatta. diskussionerna under den närmaste tiden! Stefan James AHA. Jonas Oldgren och Stefan James AHA.
Andra kardiovaskulära händelser skiljde sig inte heller åt signifikant. Inga säkerhetsproblem med. behandlingen kunde ses. Tolkningen av resultaten. diskuterades av Prof Stephen Wiviott, Boston, som. var försiktigt positiv och menade att studien kommer leda till en viss diskussion om vilka patienter. som är lämpliga för denna behandling. Studien. publicerades simultant i den relativt nya tidskriften. New England Journal of Medicine Evidence. ORBITA 2 Perkutan koronar intervention (PCI) används flitigt. som behandling för att minska symtomfrekvensen. hos patienter med stabil angina. I denna studie ville. man undersöka om symtomlindringen av PCI blev. bättre än en placebo procedur (sk sham) hos patienter som inte står på antianginösa läkemedel. Denna. design var resultatet av ORBITA 1 studien från. 2017 där man undersökte samma fråga men tillät. antianginös behandling. Man kunde då inte påvisa. någon skillnad men kunde inte utesluta att det. berodde på medicineringen, varför ORBITA 2 nu. presenterats. Patienterna avslutade sin antianginösa behandling 2 veckor innan randomisering till antingen PCI. eller en placebo procedur och följdes under 12. veckor. Primär outcome var Angina symptom score. (0 79), som beräknades utifrån antal dagliga angi. naepisoder, antal läkemedel samt kliniska händelser. som inkluderade avblindning pga oacceptabel angina eller akut koronart syndrom eller död. Studien. inkluderade totalt 300 patienter, medelåldern var 64. år och 79% var män. Ischemi påvisades i ett kärlavsnitt (80%), i två kärlavsnitt (17%) samt respektive. tre kärlavsnitt (2%) Efter 12 veckor medel angina. score var 2,9 I PCI gruppen och 5,6 I placebogruppen (HR 2,21; 95% CI 1,41 3,47; p<0,001) En. patients fick svår angina vilket krävde avblindning. "Akut koronart syndrom inträf fade hos 4 resp 6 patienter i PCI respektive placebogruppen." Akut koronart syndrom inträffade hos 4 resp 6. patienter i PCI respektive placebogruppen. Sammanfattningsvis visade PCI sig vara bättre än placebo procedur avseende symtomlindring hos anginapatienter med verifierad ischemi utan antianginös. terapi. Studien har begränsningar i och med att. designen egentligen gick emot gällande guidelines. att ge antianginös terapi, vilket kan ha påverkat. patientbeteenden. Styrkan är att man kan utvärdera. PCI som antianginös monoterapi vilket aldrig tidigare gjorts. >>.
Arbetsgrupperna arytmi och thoraxkirurgi VIC hälsar varmt välkomna till nationella utbildningsdagar i Örebro 8–9 februari 202. Lokal: Aulan Vinön, Universitetssjukhuset i Örebro. Anmälan: Kursanmälan är bindand och ska vara inkommen senast 18 december 2023. Bekräftelse skickas ut efter sista anmälningsdag. OBS! Begränsat antal platser (45 st.).
än en mer konservativ strategi. Tidigare studier på. området har varit små och givit relativt divergerande. resultat. I studien randomiserades 3504 patienter. vid 144 sites i Nordamerika, Europa Sydamerika. och Oceanien med anemi definierats som ett Hb. <100g/l efter hjärtinfarkt till antingen till en restriktiv strategi där transfusion var tillåten men inte obligatorisk vid ett Hb < 80g/l. Vid Hb < 70 rekommenderades transfusion. I den grupp som. randomiserades till en mer liberal transfusionsstrategi erhöll patienten 1 enhet blod vid Hb <100 och. sedan upprepade transfusioner under vårdtiden med sikte på att hålla Hb > 100g/l. Patienterna var. jämt fördelade med avseende på kön och medelåldern var 72 år. Det var en relativt stor skillnad i. transfusionsstorlek i de båda grupperna där den. genomsnittliga transfusionsmängden i den restriktiva gruppen var 0.7 enheter och i den liberala 2.5. enheter. Den primära effektvariabeln var död eller. hjärtinfarkt inom 30 dagar och den skiljde sig inte. signifikant mellan grupperna; 16.9% i den restriktiva gruppen och 14.5 % i den liberala gruppen RR. 1.15(0.99 1.34) p 0.07. Det framkom inte några. negativa säkerhetsaspekter med en mer liberal transfusionsstrategi men heller inga uppenbara vinster. även om det numeriskt såg ut att gå bättre för den. liberala gruppen. I den efterföljande diskussionen. spekulerades det kring om studien trots allt varit. under powered för att se en statistisk signifikans. KARDIA 1 En spännande studie med zilebesiran som med. RNA interferens blockerar asialoglycoproteinreceptorn i levern och därigenom minskar produktionen av angiotensinogen hos patienter med mild till. måttlig hypertoni presenterades. Studien inkluderade 394 patienter med systoliskt blodtryck 135160 mmHg (medel 142 mmHg) till att få en av 4. olika doser av ziledesiran subcutant (150 mg, 300. mg, 600 mg var 6 månad eller 300mg varannan. månad eller placebo. "Det sågs en markant reduktion av angiotensinogen mellan 88 och 98% över studiens 6 måna ders uppföljning." Det sågs en markant reduktion av angiotensinogen. mellan 88 och 98% över studiens 6 månaders uppföljning. Vid ambulatorisk blodtrycksmätning sågs i. grupperna med aktiv substans en reduktion av det. systoliska blodtrycket på ca 10 14 mmHg jämfört. med placebo. Det sågs få allvarliga biverkningar i. behandlingsgruppen. Två patienter i behandlingsgruppen upplevde ortostatisk hypotension, en. blodtrycksstegring och en reaktion vid injektionsstället. Det pågår en större studie där ziledesiran. studeras som tillägg till antihypertensiv behandling. (KARDIA 2) ARIES HM3 I denna studie som avsåg att studera huruvida ASA. var nödvändig som tillägg till antivitamin K. behandling för patienter med LVAD av nyare typ. (HeartMate 3) randomiserades 589 patienter till. antingen placebo eller ASA 100 mg dagligen. Den. primära effektvariabeln var frihet från större blödnings eller tromboshändelse under 12 månader. och studien var designad för att visa non inferiority. Vid analysen visade sig en regim utan ASA som. tillägg till antivitamin K behandling vara lika bra för. att förebygga tromboshändelser hos patienter med. LVAD som med ASA och dessutom sågs en signifikant reduktion av blödningsrelaterade händelser. där framförallt gastrointestinala blödningar minskade med 40% när ASA uteslöts ur behandlingsregimen. Det är viktigt att påpeka att resultatet endast. kan anses gälla de nyare magnetleviterande pumparna (HeartMate 3) och att det inte kan extrapoleras till andra pumpmodeller. Som vanligt var detta blott ett axplock av alla de spännande studier som. presenterades vid årets AHA. Vi vill också särskilt gratulera alla de svenskar. som presenterade sin forskning på mötet, tex Stefan James, Anna Egerstedt, Carl Lejonberg,Shajan Shekarestan, Olof Gidlöf med flera!
Patientregistret erhölls information kring infektionens svårighetsgrad. Två epidemiologiska studiedesigner användes. I den självkontrollerade fallserien (self controlled case series study SCCS) inkluderades enbart exponerade (COVID 19) individer som också hade haft. utfallet under studieperioden (4) SCCS studie är en. modifierad regressionsanalys som undersöker effekten av en exponering på ett utfall inom samma. individ(er) över tid. Fördelen med denna metod är. att effekten av tidsfixerade confounders justeras. bort automatiskt i analyserna. Med denna studiedesign jämförde vi förekomst av kardiovaskulär sjukdom under en riskperiod direkt efter COVID 19. med en annan period (kontrollperiod) innan och. långt efter infektionen (figur 1) I den matchade. kohortstudien inkluderades samtliga individer, både exponerade och icke exponerade, oavsett om. de hade haft utfallet under studieperioden. Baserat. på regressionsanalyser jämförde vi förekomst av. kardiovaskulär sjukdom mellan individer med COVID 19 och individer utan COVID 19 (figur 2) I multivariata regressionsmodeller justerade vi för. effekten av viktiga confounders. Resultat Delarbete I I delarbete I, som var en observationsstudie, undersöktes risken för akut hjärtinfarkt och ischemisk. stroke efter COVID 19. I delarbete I inkluderades. 86,742 individer som testades positivt för viruset i. Sverige från 1 februari 2020 till 14 september 2021. Jämförelsegruppen bestod av 348,841 matchade icke exponerade individer utan positivt virustest. Multivariat logistisk regression användes i den. matchade kohortstudien. Med SCCS metoden fann vi att risken för akut. hjärtinfarkt var ökad upp till 14 dagar efter COVID19 och upp till 28 dagar för ischemisk stroke. I den. matchade kohortstudien fann vi att risken var ca 3. gånger ökad för akut hjärtinfarkt (OR 3.41, 95% CI. 1.58–7.36) och 4 gånger ökad för ischemisk stroke. (OR 3.63, 95% CI 1.69–7.80) under de första 14. dagarna efter infektionen (figur 3) Riskerna för. akut hjärtinfarkt och ischemisk stroke var högre. hos individer med samsjuklighet (Charlson Comorbidity Index) Delarbete II Delarbete II var en simulationsstudie som baserades. på data från delarbete I. Inom statistik är simulationsstudier olika metoder där man genererar. slumpmässiga data för att undersöka eller utvärdera. statistiska modeller (5) Målet med studien var att. utvärdera metoder och dess risk för bias vid genomförandet av SCCS studier relaterade till COVID 19. I denna studie utvärderade vi två faktorer som. skulle kunna ha orsakat bias i analyser av SCCS studien i delarbete I. Först undersökte vi val av riskperiod, eftersom vi observerade en mycket hög före. Patientregistret erhölls information kring infektio 86,742 individer som testades positivt för viruset i. nens svårighetsgrad. Sverige från 1 februari 2020 till 14 september 2021. Två epidemiologiska studiedesigner användes. I Jämförelsegruppen bestod av 348,841 matchade. den självkontrollerade fallserien (self controlled icke exponerade individer utan positivt virustest. case series study SCCS) inkluderades enbart expo Multivariat logistisk regression användes i den. nerade (COVID 19) individer som också hade haft matchade kohortstudien. utfallet under studieperioden (4) SCCS studie är en Med SCCS metoden fann vi att risken för akut. modifierad regressionsanalys som undersöker hjärtinfarkt var ökad upp till 14 dagar efter COVIDeffekten av en exponering på ett utfall inom samma 19 och upp till 28 dagar för ischemisk stroke. I den. individ(er) över tid. Fördelen med denna metod är matchade kohortstudien fann vi att risken var ca 3. att effekten av tidsfixerade confounders justeras gånger ökad för akut hjärtinfarkt (OR 3.41, 95% CI. bort automatiskt i analyserna. Med denna studiede 1.58–7.36) och 4 gånger ökad för ischemisk stroke. sign jämförde vi förekomst av kardiovaskulär sjuk (OR 3.63, 95% CI 1.69–7.80) under de första 14. dom under en riskperiod direkt efter COVID 19 dagarna efter infektionen (figur 3) Riskerna för. med en annan period (kontrollperiod) innan och akut hjärtinfarkt och ischemisk stroke var högre. långt efter infektionen (figur 1) I den matchade hos individer med samsjuklighet (Charlson Comor. Figur 1 Självkontrollerade fallserien (self controlled case series study SCCS) studiedesign. Figur 2 Matchad kohort studiedesign.
SEMAGLUTID FINNS ÄVEN I TABLETT GLP 1 RA till dina vuxna patienter med typ 2 diabetes. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Rybelsus[®] (semaglutid) Rx, (F), ATC kod: A10BJ06. Rybelsus 3, 7 och 14 mg tabletter. Diabetesmedel. Glukagonlikpeptid 1 receptor (GLP 1) analoger. Indikation: Behandling av vuxna med otillräckligt kontrollerad typ 2 diabetes mellitus för att förbättra glykemisk. kontroll som ett komplement till kost och motion; som monoterapi när metformin anses olämpligt på grund av intolerans eller kontraindikationer eller i kombi nation med andra läkemedel för behandling av diabetes. Varningar och försiktighet: Semaglutid ska inte användas till patienter med typ 1 diabetes mellitus. eller vid behandling av diabetesketoacidos. Det finns ingen erfarenhet från patienter med kronisk hjärtinsufficiens NYHA klass IV och semaglutid rekommenderas. därför inte till dessa patienter. Akut pankreatit är en sällsynt biverkan av Rybelsus[®] Patienter bör informeras om de karakteristiska symtomen på akut pankreatit. Vid misstänkt pankreatit ska behandlingen med semaglutid upphöra. Om pankreatit fastställs, ska semaglutid inte sättas in igen. Hos patienter med diabetesre tinopati som behandlas med insulin och semaglutid har en ökad risk för att utveckla komplikationer av diabetesretinopati observerats. Försiktighet ska vidtas när. semaglutid används till patienter med diabetesretinopati som behandlas med insulin. Graviditet och amning: Semaglutid ska inte användas under graviditet och under. amning. Fertila kvinnor rekommenderas att använda en preventivmetod när de behandlas med semaglutid. Semaglutid ska sättas ut minst 2 månader före en planerad. graviditet på grund av den långa halveringstiden. För fullständig förskrivarinformation och pris, se fass.se. Datum för översyn av produktresumén 04/2023. Subventio neras endast för patienter med typ 2 diabetes som först har prövat metformin, sulfonureider eller insulin, eller när dessa inte är lämpliga. SE23RYB00003. Referens: Rybelsus[®] produktresumé, se fass.se GLP 1 RA = glukagon liknande peptid 1 receptoragonist.
AKS stipendiet tilldelades Halldora Ögmundsdottir Michelsen Hjärtsviksstipendiet tilldelades Karin Ljun. Välkommen Översiktskurs i Kardiologi 22 26 april 2024 i Lund! Vill du gå en ST kurs som omfattar stora delar av de kardiologiska kursmålen i din ST utbildning? Då ska du komma till Lund och delta i vår uppskattade Översiktskurs i kardiologi Kursen riktar sig till ST läkare i kardiologi och invärtesmedicinska specialiteter. Ni finner all information och anmälan på: kardiologikurs.se.
med statin och ezetimib sedan tidigare (IC), samt 2) kan överväga kombinationsbehandling med statin och ezetimib till statin naiva patienter (IIbB) (Figur 4) Det sistnämnda gäller främst patienter där statin i monoterapi inte förväntas ge den sänkning som krävs för att nå behandlingsmålen. Då tidigare stu dier har visat att högpotenta statiner i snitt sänker LDL med ca 50% kan man alltså förvänta sig att en stor del av patienter som ligger över 2,8 mmol/L vid insjuknandet kommer att behöva kombina tionsbehandling för att nå behandlingsmålen. Hos dessa patienter bör man alltså enligt de nya riktlin jerna överväga sätta in kombinationsbehandling redan vid insjuknandet. Referenser 1. Byrne RA, Rossello X, Coughlan JJ, Barbato E, Berry C, Chieffo A, et al. 2023 ESC Guidelines for the management of. acute coronary syndromes. Eur Heart J. 2023. 2. Kite TA, Kurmani SA, Bountziouka V, Cooper NJ, Lock ST, 3. Ibanez B, James S, Agewall S, Antunes MJ, Bucciarelli Ducci C, Bueno H, et al. 2017 ESC Guidelines for the. management of acute myocardial infarction in patients. presenting with ST segment elevation: The Task Force for. the management of acute myocardial infarction in. patients presenting with ST segment elevation of the. European Society of Cardiology (ESC) Eur Heart J. Collet JP, Thiele H, Barbato E, Barthelemy O, Bauersachs J, Bhatt DL, et al. 2020 ESC Guidelines for the management. of acute coronary syndromes in patients presenting. without persistent ST segment elevation. Eur Heart J. Castellano JM, Cordero A, Fuster V. Polypill Strategy in. Secondary Cardiovascular Prevention. Reply. N Engl J. Mach F, Baigent C, Catapano AL, Koskinas KC, Casula M, Badimon L, et al. 2019 ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias: lipid modification to reduce. Visseren FLJ, Mach F, Smulders YM, Carballo D, Koskinas. KC, Back M, et al. 2021 ESC Guidelines on cardiovascular. disease prevention in clinical practice. Eur Heart J. Krychtiuk KA, Ahrens I, Drexel H, Halvorsen S, Hassager C, Huber K, et al. Acute LDL C reduction post ACS: strike. early and strike strong: from evidence to clinical practice. A clinical consensus statement of the Association for. Acute CardioVascular Care (ACVC), in collaboration with. the European Association of Preventive Cardiology. (EAPC) and the European Society of Cardiology Working. Group on Cardiovascular Pharmacotherapy. Eur Heart J. Fokus Kranskärl 23 24 januari 2024 Hotell Kristina, Sigtuna. Kursen arrangeras av Kardiologföreningens arbetsgrupp för kranskärlssjukdom och riktas i första hand till specialistläkare i kardiologi och till ST läkare i slutet av sin utbildning inom kardiologi eller thoraxkirurgi, alternativt internmedicin med speciellt intresse för kardiologi. Syftet med kursen är att deltagarna ska få en uppdatering och genomgång av valda delar inom området kranskärlssjukdom. Utöver givande föreläsningar ges möjligheter att träffa kollegor från hela landet, knyta kontakter och utbyta erfarenheter. European Society of Cardiology (ESC) Eur Heart J. Kursen arrangeras av Kardiologföreningens arbetsgrupp för kranskärlssjukdom och riktas i första hand till specialistläkare i kardiologi och till ST läkare i slutet av sin utbildning inom kardiologi eller thoraxkirurgi, alternativt internmedicin med speciellt intresse för kardiologi.
HF SCHOLARSHIP Välkommen att ansöka om forskningsstipendium inom området hjärtsvikt. AstraZeneca och Svenska Kardiologföreningen välkomnar forskare från hela Sverige att ansöka om ett forskningsstipendium inom hjärtsvikt. Stipendiet utlyses för att stimulera klinisk forskning inom området. Hjärtsvikt. Stipendiet är tillgängligt för alla läkare som forskar inom. området men vänder sig i första hand till forskare som ännu inte. uppnått docentur, t.ex. doktorander och post docs inom området. Hjärtsvikt. Bifoga följande: – CV. – Intyg från arbetsgivare/ handledare med uppgifter om kvalifikationer och befattning. – Projektplan som beskriver bakgrund, målsättning, syfte, metod, vetenskapligt värde i förhållande till befintliga data, tidsplan och hur projektet kommer att utvärderas, max fem A4 sidor. Observera att ansökan ska gälla ett sammanhängande projekt. Den av AstraZeneca instiftade totala stipendiesumman. motsvarar 100 000 SEK. Sökanden ska vara medlem i Svenska Kardiologföreningen. Stipendiater förväntas presentera en vetenskaplig rapport och. en ekonomisk redovisning senast sex månader efter det att. projektet har avslutats. Var vänlig och skriv din stipendieansökan på engelska och sänd den. till sandra.gunneflo@astrazeneca.com senast den 29 februari 2024. Bedömning av ansökningar sker av en oberoende kommitté. utsedd av Svenska Kardiologföreningen. – Kostnadskalkyl. – Uppgifter om andra anslag och ansökningar som berör projektet. Kontaktperson AstraZeneca: Sandra Gunneflo, Medical Advisor. Lycka till med din ansökan!

Nu med utökad indikation och subvention vid hjärtsvikt (HFrEF, HFmrEF, HFpEF)![1,2] Forxiga gör skillnad. Den enda SGLT2 hämmaren med visad mortalitets reduktion vid både kronisk hjärtsvikt (HF) och kronisk njursjukdom (CKD) Forxiga minskar risken för kardiovaskulär död med 15% hos patienter med HFrEF, HFmrEF och HFpEF jämfört med placebo RRR (ARR 1,5% p=0,01)[a] Forxiga bromsar sjukdomsförloppet och förlänger överlevnaden med 39% hos patienter med kronisk njursjukdom (CKD), jämfört med placebo, RRR (ARR 5,3%, p<0,0001)[b] a Primärt effektmått kardiovaskulär död. b Primärt sammansatt effektmått ≥50% varaktig försämring av eGFR, terminal njursvikt (ESKD), kardiovaskulär eller renal död. Forxiga produktresumé 2023 05 19. 2. TLV. Subventionsbeslut Forxiga 2023 05 17. Forxiga[®] (dapagliflozin) 10 mg filmdragerade tabletter SGLT2 hämmare. Rx, (F) Indikationer: Diabetes mellitus typ 2: Forxiga är avsett för vuxna och barn i åldern 10 år och äldre för behandling av otillräckligt kontrollerad. diabetes mellitus typ 2 som ett komplement till diet och motion 1) som monoterapi när metformin inte anses lämplig på grund av intolerans 2) som tillägg till andra läkemedel för behandling av diabetes mellitus typ 2. Subventioneras endast som tillägg till behandling med metformin. eller när metformin inte är lämpligt. Hjärtsvikt: Forxiga är avsett för vuxna för behandling av symtomatisk kronisk hjärtsvikt. Subventioneras. endast för patienter med symtomatisk kronisk hjärtsvikt. Kronisk njursjukdom: Forxiga är avsett för vuxna för behandling av kronisk njursjukdom. Subventioneras endast vid kronisk njursjukdom som tillägg till behandling med RAAS blockad, eller där behandling med RAAS blockad inte. är lämplig. Varningar och försiktighet: På grund av begränsad erfarenhet är det inte rekommenderat att initiera behandling med Forxiga hos. patienter med GFR <25 ml/min. Den glukossänkande effekten av Forxiga är beroende av njurfunktionen och är reducerad hos patienter med. GFR <45 ml/min och saknas sannolikt hos patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion. Om GFR sjunker under 45 ml/min bör därför ytterligare. glukossänkande behandling övervägas hos patienter med diabetes mellitus om ytterligare glykemisk kontroll behövs. Forxiga ska inte användas. för behandling av patienter med diabetes mellitus typ 1. SGLT2 hämmare ska användas med försiktighet hos patienter med förhöjd risk för. För ytterligare information och priser se www.fass.se. AstraZeneca AB www.astrazeneca.se.

art” inom forskning, och kliniska forskare ges möjlighet att knyta kontakt med biomedicinska ingenjörer som utvecklar nya metoder vilka kan testas i. kliniska sammanhang och olika patientgrupper. ICE konferensen är därför utformad så att tid för. nätverkande och diskussioner ges plats. Lokalerna. och årstiden, i hjärtat av ett Lund i full blom, bjuder. också in till möten. Konferensen bjuder på keynote speakers från. både klinisk och biomedicinsk forskning, och från. både USA och Europa. Därutöver talare från FDA. om bedömningar av säkerhet av nya läkemedel. Programmet bjuder på en bredd av talare och. ämnen inom elektrokardiologi, också med presentation av abstract där det bästa belönas med pris. Organisationskommitten leds av professor Pyotr Platonov (Medicinska fakulteten) och docent Frida. Sandberg (Lund Tekniska Högskola), båda från. Lunds Universitet, med ledamöter från både Lunds. Universitet och Karolinska Institutet, som representerar biomedicinsk , klinisk fysiologisk , och. kardiologisk forskning och klinisk expertis. Viktiga datum är 1 december, då registreringen. öppnar, och1 februari då submission av abstract. stänger. Vi kommer att meddela resultaten på. abstractsubmissionen 1 mars, i god tid före Early. Bird registration stänger en månad senare, den 1. april. Så boka redan nu in ICE 2024 i Lund den. 12 14 Juni! Pyotr G Platonov, Clinical Sciences, Lund University. Welcome to Lund for the 49[th] International Congress on Electrocardiology! ICE is an annual congress jointly organized by the Topics International Society of Electrocardiology (ISE) and AI in cardiology Atrial fibrillation the International Society for Holter and Noninvasive Electrocardiography Cardiac arrhythmias Electrocardiology (ISHNE) Device therapy Cardiogenetics. Holter ECG ECG in ischemia. The event will highlight new technologies in. mHealth ECG based risk stratification. electrocardiology, cardiac arrhythmias, Rhythm monitoring Syncope cardiogenetics and device therapy by bringing Whole heart modeling Sudden cardiac death together healthcare professionals, engineers and researchers active in the field. Young Investigators Award Reduced conference fee for students. Accepted abstracts will be published in the Journal. of Electrocardiology. ICE 2024 Co Chairs: Pyotr G Platonov, Clinical Sciences, Lund University.
det orsaken till hjärtstoppet som styr om och vilken. typ av rehabilitering som patienten erbjuds och inte. vad den unika patienten behöver. En överlevare. med hjärtinfarkt som orsak till sitt hjärtstopp. erbjuds hjärtrehabilitering men får sällan kognitiv. screening eller rehabilitering. Denna dag bjöd också på ett spännande samtal. mellan olika experter där de utifrån ett beskrivet. patientfall skulle diskutera och resonera vilken typ. av rehabilitering som skulle erbjudas. Min handledare Gisela Lilja som är arbetsterapeut deltog i. panelen. Det blev så tydligt att hela teamet kring. patienten behövs och att man måste utgå ifrån varje. individ. Fredagen avslutades med kongressmingel på Hospital de la Santa Creu, ett gammalt sjukhus i. Barcelona. Vi fick först en guidad tur i de vackra. byggnaderna och bjöds därefter på spanska delikatesser från olika regioner. Vi fick också beskåda hur. man bygger mänskliga torn. Lördagen inleddes med en session om hur vi tar. hand om de personer som utfört HLR. Hur mår. personen som utfört HLR? Många avlider tyvärr. vid ett hjärtstopp och vad väcker de för tankar? Viktigt att ställa frågor om hur de mår men vems. uppgift är det? Alltid spännande att träffa sjukvårdspersonal som jobbar på andra sjukhus och forskar på andra. universitet i världen. 62 olika länder var representerade på kongressen. Jag kan varmt rekommendera. denna konferens till de som jobbar lite extra med. HLR eller det akuta omhändertagandet av personer. som drabbats av hjärtstopp eller har ett forskningsintresse. Nästa år kommer kongressen äga rum i. Aten i Grekland. Kanske vi ses? Stort tack VIC! Vid datorn, Katarina Heimburg.
Delarbete III I delarbete III, som var en observationsstudie, beräknades risken för lungemboli, djup ventrombos (DVT) och blödning efter COVID 19. I delarbete III inkluderades 1,057,174 individer som. testades positivt för viruset i Sverige från 1 februari. 2020 till 25 maj 2021. Jämförelsegruppen bestod av. 4,076,342 matchade icke exponerade individer utan registrerat positivt virustest. Multivariat Poisson regression användes i den matchade kohortstudien. I denna SCCS studie fann vi att risken för DVT var. ökad upp till 3 månader efter COVID 19, upp till 6. månader för lungemboli och upp till 2 månader för. blödning. I den matchade kohortstudien fann vi att. risken var ökad ca 5 gånger för DVT (RR 4.98, 95% CI 4.96 5.01); 33 gånger för lungemboli (RR 33.05, 95% CI 32.8–33.3); och 2 gånger för blödning (RR. 1.88, 95% CI 1.71 2.07) under de första 30 dagarna. efter infektionen (figur 3) Riskerna var högre vid. stigande ålder; hos individer med samsjuklighet. (Charlson Comorbidity Index), tidigare cancerdiagnos, nyligen genomgången kirurgi eller svår. COVID 19; samt under den första pandemivågen. jämfört med den andra och tredje. Kronisk antikoagulantia behandling minskade risken för lungemboli efter COVID 19 men ökade risken för blödning. Över lag var COVID 19 svårighetsgrad den. starkaste riskfaktorn (figur 4) Under de första 30. dagarna efter infektionen var risken för lungemboli. ökad ca 140 gånger hos sjukhusvårdade individer. med COVID 19 (RR 139.16, 95% CI 94.32–205.31) och ca 290 gånger ökad hos IVA vårdade patienter. med COVID 19 (RR 289.38, 95% 91.55 914.73) Delarbete IV I delarbete IV, som var en observationsstudie, beräknades risken för arytmier efter COVID 19. Delarbete IV är baserat på samma kohort och studieperiod som delarbete III. Utfallet grupperades i: förmakstakykardier (förmaksflimmer och förmaksfladder); paroxysmala supraventrikulära takykardier (PSVT: atrioventrikulär nodal reentry takykardi, atrioventrikulär reentry takykardi och. Wolf Parkinson White syndrom); bradyarytmier (sjuk sinusknuta och höggradigt AV block II och. III); samt ventrikulära arytmier (ventrikeltakykardi, ventrikelfladder och ventrikelflimmer) Multivariat Poisson regression användes i den matchade. kohortstudien. komst av utfall vid ”dag 0” (dvs COVID 19 datumet) Simuleringar visade att bias introducerades när. ”dag 0” inkluderades i analyserna, medan risken för. bias var lägre när ”dag 0” exkluderades. Sedan. undersökte vi också effekten av utfallsrelaterad. mortalitet. Vid simuleringar observerade vi att risken för bias var högre när vi använde den traditionella SCCS metoden jämfört med en modifierad. version som justerar specifikt för effekten av. utfallsrelaterad mortalitet. Resultaten från delarbete II användes i metodval till delarbete III och IV. Delarbete III I delarbete III, som var en observationsstudie, beräknades risken för lungemboli, djup ventrombos (DVT) och blödning efter COVID 19. I del. Figur 3 Risk för kardiovaskulär sjukdom efter COVID 19 i de matchade kohortstudierna (delarbete I, III och IV) Figur 4 Risk för kardiovaskulär sjukdom efter COVID 19 och stratifiering baserat på COVID 19 svårighetsgrad i de. matchade kohortstudierna (delarbete III och IV) >.
Att träna andning och medveten närvaro har potential att lindra symtom i dagligt liv med hjärtsvikt – vi behöver fler studier. Jonna Norman Sjuksköterska & Filosofie doktor i vårdvetenskap. jonna.norman@gu.se; jonna.norman@vgregion.se n solig och varm dag i juni var det disputation. och det är med glädje som jag här delar med. mig av den kunskap och erfarenhet som delta. E garna i avhandlingens studier förmedlade. Vi vet att. många människor med hjärtsvikt har kvarstående. symtom, trots behandling enligt riktlinjer. Andfåddhet och trötthet är kardinala symtom, associerat med negativ inverkan på prognos, välbefinnande och hälsa. Symtom är subjektiva upplevelser, men kunskapen om patienters egna erfarenheter. och hantering av andning och andfåddhet vid hjärtsvikt är begränsad. Nedstämdhet och depression är. vanligt, svårt att behandla, påverkar egenvårdsförmågan negativt och ökar risken att försämras vid. hjärtsvikt. Tidiga studier med andningsövningar, meditation och träning i medveten närvaro, mindfulness baserade interventioner (MBI) har visat effekter som minskad stress, förbättrade symtom och. funktion, minskad oro, depression och ökad livskvalitet. Få studier har inkluderat patienter med. hjärtsvikt och kunskapen om komplementära metoder för symtomlindring är otillräcklig. Avhandlingen omfattar två interventionsstudier med randomiserad och kontrollerad design, samt. en kvalitativ studie. Den första studien undersöker. om träning med en respirationsmodulerande (RM) apparat, med musik som vägledning, kan lindra. symtom. Kontrollgruppen lyssnade på musik 20. min 2ggr/dag i 4 veckor. Det var ingen skillnad i. resultat på gruppnivå. Resultat inom RM gruppen. visade att deltagare som varit följsamma i träningen. med apparaten (responders), andats i långsam takt. med förlängd utandningstid, rapporterade signifikant förbättrad andfåddhet och funktionsklass, jämfört med (non responders) Deltagarnas berättelser om att lyssna på musik och att träna med andningen inspirerade till projektets huvudstudie om. effekter av MBI på symtom och tecken, välbefinnande och hälsa, samt utveckling av instrumentet. Experiences of breathing and shortness of breath. (Exp BeSoB) I huvudstudien inkluderades 50 personer med. behandlad hjärtsvikt och kvarstående symtom, trots. riktlinjerbehandling. De flesta randomiserades till MBI grupp, med 8 veckors utbildning och träning. enligt Här&Nu programmet. Deltagarna träffades i grupp med instruktör 2 h, 1g/v och tränade sedan. självständigt hemma 20–30 min, 6/7 dagar, med. stöd av kursmaterialet. Kontrollgruppen fortsatte med enbart vård enligt rutin. Fyrtio patienter fullföljde studien, med besök före och ett efter, med. upprepade mätningar. Deltagarna i MBI gruppen rapporterade signifikant lägre inverkan av trötthet i. dagligt liv, minskad ostadighet/yrsel och bättre. funktion (delstudie II) I MBI gruppen rapporterades även signifikant mindre nedstämdhet och bättre. hälsa, medan kontroller skattade sin hälsa lägre vid. avslut (delstudie III) Resultat i den fjärde studien. (n=45) visade varierade subjektiva upplevelser av. andning och andfåddhet och att strategier för symtomhantering kan utvecklas. Andfåddhet kunde. vara ett skrämmande, stressande och besvärligt symtom, eller inget problem/bekymmer. Sammantaget visar resultaten på god genomförbarhet och tillämpbarhet av träning med RM apparat. och MBI, som komplementära metoder med potential att lindra symtom vid hjärtsvikt. Enkla öppna. frågor om andfåddhet i Exp BeSoB, kan öka förståelsen för subjektiva symtomupplevelser och vara en. värdefull hjälp till att identifiera personer i behov av. stöd med andningsfokuserade interventioner. I tider när vi behöver ställa om från vård på sjukhus, till nära och integrerad vård i hemmet är resultaten i avhandlingens studier av hög klinisk relevans. Interventionerna finns tillgängliga och kan. vara kostnadseffektiva, men fler studier behövs för. att fastställa effekterna. Avhandlingen kan läsas via: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/75211 Delarbete III & IV kan ännu ej läsas online. Min plan. är att jobba vidare med validering av instrumentet. Exp BeSoB och göra det tillgängligt för alla. Välkomna att höra av er! Jonna Norman.
Vad är en bra ST utbildning? Text: Anna Freyschuss och Karin Åström Olsson för Svenska Kardiologföreningens utbildningsutskott. En fråga som egentligen inte går att besvara generellt. Målet är att ST läkare ska ha uppnått målen. för en allmän kardiolog, och vägen dit kan se olika. ut. Det vi systematiskt kan granska är egentligen. bara kvaliteten på förutsättningarna. I Sverige. används modellen SPUR inspektioner. SPUR är en. förkortning av SPecialistUtbildningsRådet, som skapades 1989 för att granska utbildningsmiljöerna. för de läkare som genomförde specialiseringstjänstgöring. Enligt Socialstyrelsens krav ska kvaliteten i. specialiseringstjänstgöringen granskas och utvärderas av en extern aktör, det bör ske vart femte år. Vilka delar en sådan inspektion baseras på skiljer. sig något från vad man kan uppfatta från den tyngd. som Socialstyrelsens mål kan ge intryck av och vi. beskriver det senare i denna artikel. LIPUS står för Läkarnas Institut för Professionell Utveckling i Sjukvården. Lipus är ett dotterbolag till Sveriges Läkarförbund och ägs av läkarprofessionen. Hemsidan är www.lipus.se och där. finns information om bland annat SPUR inspektioner, hur de går till och hur man förbereder sig inför. dem. Dessutom finns SPUR rapporterna tillgängliga på www.lipus.se och de är offentliga och alltså. tillgängliga för alla. Om SPUR granskning Granskningen följer: och allmänna råd om läkarnas specialiserings. tjänstgöring Granskningen utförs med hjälp av en checklista. som tolkar ovanstående förordningar. Denna checklista är utformad av SPUREX som är sammansatt av kollegor i olika specialiteter. SOSFS gäller för all specialistutbildning och är därför generell. Om granskningen eller utvärderingen visar. att det finns brister, ska vårdgivaren åtgärda. dessa. SPUREX är ett rådgivande organ till Lipus och har. till uppgift att samordna och bidra till goda metoder. när det gäller extern kvalitetsgranskning av AT och. ST utbildningen. SPUREX ledamöter nomineras av specialitetsföreningarna och väljs vid specialitetsföreningarnas representantskapsmöte. Mandatperioden. är tre år och nuvarande mandatperiod sträcker sig. från september 2022 till sista representantskapsmötet 2025. För verksamhetens utveckling är det viktigt. att de olika medicinska kunskapsområdenas särart är. väl representerade i SPUREX. Det åligger för varje specialistförening att. bevaka att varje specialitet har en målbeskriv ning, där de specialitetsspecifika yrkesmålen beskrivs. Det är nämligen det som avgörs när. ST läkaren kan anses vara färdig med sin utbildning, att alla målen är uppfyllda och inte tiden. Det. finns en minimitid på 5 år som måste uppfyllas (4,5. om disputerad ST läkare), däremot ingen sluttid. För blivande specialister som ansöker om specialistbevis enligt ST målbeskrivningen 2021 gäller på. motsvarande sätt minimitid 5,5 år. SPUR modellen bygger på att läkarprofessionen granskar kvaliteten på vårdgivarnas AT och ST utbildningar. Syftet med kvalitetsgranskningen är att. hjälpa vårdgivaren att hitta förbättringsmöjligheter i. specialiseringstjänstgöringen. Kvalitetsgranskningen genomförs av inspektörer från respektive specialitetsförening och utgår från kraven i Socialstyrelsens. föreskrifter och allmänna råd samt specialitetsföreningarnas kvalitetsindikatorer för god utbildning. Inspektionerna följer checklistornas 8 områden: Verksamheten Medarbetarstab och interna kompetenser Tjänstgöringens uppläggning Handledning och uppföljning Ledarskapskompetens och kommunikativ kompetens Lokaler och utrustning Teoretisk utbildning Medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete >>.
Rapport från Kardiolog föreningens årsmöte den 3 oktober 2023. Text och bild : Martin Stagmo. om traditionen (sedan pandemin) bjuder genomförde Svensk kardiologföreningen sitt ordinarie årsmöte den 3 oktober i Svenska. S läkaresällskapets vackra lokaler i centrala Stockholm. Styrelsen, under Jonas Oldgrens ledning, presenterade en imponerade verksamhetsberättelse för. arbetsåret 2022. Föreningen och dess arbesgrupper. har genomfört ett stort antal välbesökta och uppskattade utbildningsevent där man bland annat kan. nämna fortbildningsdagarna, forskarmötet och det mycket uppskattade ESC highlights i samband med. den Europeiska hjärtkongressen. Vidare föredrog föreningens kassör den ekonomiska ställningen för. Kardiologfölreningen som förefaller vara god. En. mer detaljerad beskrivning av årsmötespunkterna hittar den intresserade i årsmötesprotokollet på. hemsidan www.sls/SVKF Värt är dock att nämna. att styrelsen beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2022. Under årsmötet skedde ett fyllnadsval till styrelsen där valberedningens förslag, Ioannis. Katsoularis valdes till ordinarie ledarmot. Ioannis. Katsoularis är överläkare i kardiologi vid Norrlands. Universitetssjukhus i Umeå. Ioannis Katsoularis >> Nyblivna specialister Anna Eriksson Danderyd Gabriel Fuch Sundsvall Helga Run Gardasdottir KS Ingrid Fugmann Danderyd Kajsa Strååt Danderyd Marko Micic Karlskrona Sadzida Memovic Danderyd Viktor Schutz Taune Danderyd Emanuel Frimodig Örebro Elin Segerstedt Umeå Erik Håkansson Umeå Eva Stina Hemmingsson Umeå Matthijs Velders Västerås Moman Mohammad Lund Antos Louca SU Petur Solmar Gudjonsson SU Maria Nemeczek Uppsala Johan Hopfgarten Uppsala Per Sundbom Linköping Arkin Derakhshin Helsinborg Debashis Kundu Göteborg.
ver utvecklas för att möta framtida behov. Efter en. lång och innehållsrik första dag var det skönt med. en tidig kväll efter middag på hotellet. Vi fördjupade våra kunskaper kring förmaksflimmer och fick en inblick i hur en flimmer mottagning med snabbspår kan vara uppbyggd. Dag två inleddes av arytmigruppen där vi fördjupade våra kunskaper kring förmaksflimmer och. fick en inblick i hur en flimmermottagning med. snabbspår kan vara uppbyggd. Som fysioterapeuter. hade vi gärna hört mer om vad vår professions roll. i denna kan vara eftersom sköterskorna på vår flimmermottagning upplever ett stort behov av vår. kompetens. När Peter Vasko sedan inledde Hjärtsviktsgruppens föreläsningar fick vi som fysioterapeuter desto mer uppmärksamhet för professionens roll i teamet, vilket förstärktes med uttryck. som ”mer makt åt fysioterapeuterna!” Lite tankar. sattes igång när vi står inför implementering av. vårdförloppet inom hjärtsvikt och väl värt kan vara. att fundera på vilka verktyg vi har att använda oss. av för att hjälpa patienterna på bästa sätt. Exempel. på alternativa interventioner fick vi av Jonna Norman som i studier testat effekterna av andning och. medveten närvaro hos patientgruppen. När vi efter lunch på torsdagen var framme vid. thoraxkirurgiblocket kände vi att vi var i välbekant. territorium eftersom vi båda arbetar framför allt på. THIVA i Umeå. Mediastinit och VAC behandling. är ett vanligare inslag i arbetet än vi skulle önska. och dessa patienter har ofta en lång och påfrestande vårdtid. De bilder på mediastinit som Arash. Mokhtari visade gjorde att de flesta satte sig upprätt. i stolen och kanske var det någon som tyckte att de. var onödigt tydliga. Malin Schlyter avslutade tho. raxblocket med ett kort föredrag om sternumrestriktioner och vikten av aktivitet vid VACbehandling. Där kunde vi endast nöjt konstatera att. vi arbetar enligt samma koncept, vi bara formulerar. det lite olika. Även om Thoraxkirurgi är den nyaste. arbetsgruppen inom VIC så tycker vi att det är ett. självklart tillskott och bidrag till VIC’s arbetsområden. Även inom sekundärprevention känner vi oss. väl bevandrade men fann det informativt att höra. mer om upplägget på REMOTE studien som. pågått parallellt med RECREATION studien som vi bedrivit i Västerbotten. Arbete med levnadsvanor ett samarbete med flera professioner och även. om vår kontakt med patienten har ett självklart. fokus på fysisk aktivitet är det alltid berikande att. höra hur man resonerar kring andra levnadsvanor. Om inte annat för att förmedla rätt kontakt efter. patienternas individuella behov. På fredagen bjöd arbetsgruppen för Medfödda. Hjärtfel på två fantastiska föreläsare som belyste att. funktionell status väger tungt för livskvalité hos. patientgruppen men inte alltid är beroende av komplexiteten av hjärtfelet. Även här betonades vikten. av teamarbete och att följa personer med medfödda. hjärtfel och genom hela livet då de är sårbara för. annan sjuklighet. Teamet har även en viktig funktion som stöd för familjen. Hela konferensen avslutades med en underhållande och inspirerande föreläsning av Katarina Steding Ehrenborg. Trots tre intensiva dagar blev. man alldeles för uppslukad för att föra anteckningar och vi lämnar föreläsningssalen med ett. leende på läpparna, mumlandes ett nytt personligt. mantra: ”det är ingen ålderskris – det är bara en. utvecklingsfas” Ett mycket bra avslut på en väl. sammansatt konferens! Under de tre dagarna uppskattade vi att patientfokus var genomgående både. hos föreläsare och auditoriet! Vi hoppas kunna. delta vid nästa State of the Heart, förhoppningsvis. behöver vi inte vänta 10 år tills nästa gång!

ACS SCHOLARSHIP Välkommen att ansöka om forskningsstipendium inom området akuta koronara syndrom. AstraZeneca och Svenska Kardiologföreningen välkomnar forskare från hela Sverige att ansöka om ett forskningsstipendium inom akuta koronara syndrom. Stipendiet utlyses för att stimulera klinisk forskning inom området. akut omhändertagande och sekundärpreventiv långtidsuppföljning av patienter med akuta koronara syndrom. Stipendiet vänder sig. i första hand till forskare som ännu inte uppnått docentur, t.ex. doktorander och post docs inom kardiologi/kardiovaskulär medicin. Den av AstraZeneca instiftade totala stipendiesumman motsvarar. 100 000 SEK. Bifoga följande: – CV. Sökande ska vara medlem i Svenska Kardiologföreningen. Stipendiater förväntas presentera en vetenskaplig rapport och. en ekonomisk redovisning senast sex månader efter det att. projektet har avslutats. Var vänlig och skriv din stipendieansökan på engelska och sänd den. till sandra.gunneflo@astrazeneca.com senast den 29 februari 2024. – Intyg från arbetsgivare/ handledare med uppgifter om kvalifikationer och befattning. – Projektplan som beskriver bakgrund, målsättning, syfte, metod, vetenskapligt värde i förhållande till befintliga data, tidsplan och hur projektet kommer att utvärderas, max fem A4 sidor. Observera att ansökan ska gälla ett sammanhängande projekt. – Kostnadskalkyl. – Uppgifter om andra anslag och ansökningar som berör projektet. Bedömning av ansökningar sker av en oberoende kommitté. utsedd av Svenska Kardiologföreningen. Kontaktperson AstraZeneca: Sandra Gunneflo, Medical Advisor. Lycka till med din ansökan!


Höjdpunkter från Hjärt RytmGruppens temadagar >>.
Nya riktlinjer från ESC om akuta koronara syndrom. Text och foto: Margret Leosdottir, överläkare och Hjärtsjukvård Malmö, Skånes Universitetssjukhus docent. På ESC kongressen i Amsterdam i augusti presenterades för första gången en riktlinje som spannar hela spektrumet akuta koronara syndrom (AKS), från instabil angina och icke ST höjningsinfarkt (gemensamt NSTE ACS) till ST höjningsinfarkter (STEMI) (1) Arti kelförfattaren hade nöjet av att vara medlem i arbetsgruppen som tog fram riktlin jerna, ett arbete som tagit drygt två år. I och med att riktlinjerna inkluderar både NSTE ACS och STEMI är de gedigna. Dokumentet är drygt 100 sidor och innehåller nästan tvåhundra rekommendationer varav ca 50 är nya eller reviderade. Ett axplock av för ändringarna lyfts fram i denna artikel. Vad är nytt? Akuta koronara syndrom ingår för första gången i. en riktlinje, i stället för en tidigare uppdelning i. STEMI och NSTEMI Begreppet atypisk bröstsmärta avskaffas Rekommendation för tidig (<24 timmar) revaskularisering hos NSTEMI patienter nedgraderad. Alternativa strategier för trombocythämning under det första året efter AKS presenteras. Tidigare insättning av kombinationsbehandling för lipidsänkning rekommenderas Fem saker att tänka på vid första kontakt. med patienten (Figur 2) 1)Tänk AKS: Är EKG:et Avvikande? Hur ser Kliniken ut? Är patienten Stabil? 2)Tänk invasiv strategi: Vid STEMI, direkt PCI. eller trombolys; vid mycket högrisk NSTE ACS: angio ±PCI snarast möjligt, vid högrisk NSTEACS: överväg tidig angio ±PCI. 3)Tänk blodförtunnande behandling: Trombocythämning och antikoagulation.
Komplikationer till pacemakerbehandling Någon form av komplikation inträffar i upp till 4 5% av pacemakeroperationer, varav 12% är av allvarligare slag som eventuellt kan leda till en ny operation. I samband. med/direkt efter operationen kan punktion av lungsäcken förekomma, liksom blödning i. anslutning till pacemakerdosan under huden och, sällsynt, blödning utanför hjärtat i. hjärtsäcken. Senare komplikationer: Det finns en risk att någon av elektroderna lossnar, varpå man. kan behöva göra en ny operation för att justera dess läge. Skador på elektroderna. förekommer, oftast många år efter första operationen, men upptäcks oftast vid. kontroller innan pacemakerns funktion påverkas. Infektioner förekommer vid 1 2 % av pacemakeroperationer. En ytlig infektion vid såret. kan behandlas med antibiotika och läker vanligen ut. Djupare infektioner kring. pacemakerdosan eller elektroderna är sällsynt, men kräver ofta att pacemakersystemet. tas ut och ersätts med ett nytt system, vanligen på motsatta sidan. Avlägsnande av ett. pacemakersystem som suttit mer än 2 år är ett mer komplicerat ingrepp och utförs på. specialistklinik. Det är viktigt att du omedelbart kontaktar enheten som opererade in. pacemakern om du får problem kring dosan som kan tyda på infektion (svullnad, värmeökning, sårbildning, vätska från ärret mm, med eller utan samtidig feber), även. om detta kommer efter längre tid. Pacemaker och körkortsbehörighet Pacemakerbehandling i sig innebär inte någon inskränkning i körkortsbehörigheter, om. pacemakern fungerar tekniskt väl. Om man har bakomliggande hjärtsjukdom kan den i. sig ge inskränkt körkortsbehörighet. Din ansvariga läkare bör informera om vad som. gäller just dig. Vid körkortsförnyelse kan Transportstyrelsen kräva läkarintyg angående. pacemakerbehandlingen och eventuell hjärtsjukdom. Byte av pacemaker När man vid pacemakerkontroll ser att batteriets drifttid närmar sig slutet planerar man. i god tid pacemakerbyte. Då byts hela pacemakerdosan och befintliga elektroder kopplas. till den nya dosan istället. Ingreppet görs i lokalbedövning och tar i allmänhet kortare tid. än den första operationen. Läkningstiden efter ett dosbyte är densamma som efter en. första operation. 3.
vilket kan vara gynnsamt på längre sikt för hjärtat. Om man har ett permanent sk. förmaksflimmer eller fladder behövs dock ingen förmakselektrod. Figur: Illustration av skillnaden mellan en ”vanlig” högerkammarelektrod (ljusblå färg) som placeras ner mot hjärtats spets, och en elektrod för. CSP (grön färg) som placeras i. vänster retledningsskänkel långt in i skiljeväggen mellan höger och. vänster kammare. I figuren visas även förmakselektrodens läge i höger förmak. Hur går en pacemakeroperation till? Inför operationen får du duscha med särskild bakteriedödande tvål. I samband med. ingreppet ges antibiotikum för att skydda mot infektion. Pacemakern opereras in under. huden nedanför nyckelbenet, oftast på vänster sida. Elektroderna leds till hjärtat via en. ven under nyckelbenet. Operationen sker i lokalbedövning på en operationssal med. röntgengenomlysning. Vid behov kan lugnande läkemedel ges. Under ingreppet är du. täckt med operationsduk och man har en barriär nedom ansiktet för att skydda. operationsområdet. Man kan vanligen komma hem samma dag. Efter en pacemakeroperation Såret över pacemakern skall vara täckt med förband i ca två veckor. Huden sys ihop med. tråd som bryts ner av kroppen. För bästa läkning bör man undvika tunga lyft och stora. rörelser med vänster arm den första veckan. Eventuella komplikationer som stör. pacemakerns funktion inträffar oftast just efter operationen. Man skall tillfälligt avstå. från bilkörning efter operationen i någon vecka för vanlig personbil och två veckor för. lastbil, buss och taxi (fråga din ansvariga läkare om detta efter operationen) Den första. kontrollen efter operationen sker vanligen efter 1 2 månader. Pacemakern kontrolleras. därefter genom regelbundna besök på pacemakermottagning. Man kan också ha. fjärravläsning (sk hemmonitor), dvs att man hemma har en sändarenhet som skickar. tekniska data från pacemakern till mottagningen. Om man behöver justera. inställningarna i pacemakern måste det dock ske på en mottagning. 2.
Patientinformation Pacemaker och fysiologisk pacemaker CSP. Sammanställd av HjärtRytmGruppen, Svenska Kardiologföreningen Senast reviderad: maj 2024 Allmänt om pacemaker I Sverige lever ca 53.000 människor med pacemaker. Årligen opereras ca 7.000 nya. pacemakers in för att behandla eller förebygga för långsam hjärtrytm. Indikationer för pacemakerbehandling När hjärtat slår för långsamt kan blodtrycket påverkas och bli för lågt. De vanligaste. symtomen är svimning, svimningskänsla/yrsel och nedsatt kondition, men trötthet och. kalla händer och fötter förekommer också. Vanliga orsaker är rubbningar i sinusknutan. (hjärtats normala pulsgenerator i höger förmak) eller nedsatt förmåga att överleda. impulser från förmak till kammare (s.k. AV block) Sådana rubbningar kan uppstå till. följd av sjukdomar i hjärtat samt p.g.a. negativa effekter av läkemedel, särskilt om det. redan finns en minskad reservkapacitet i sinusknutan och AV överledningen. Dessutom. kan man ha omväxlande hjärtrusningar och låg puls. Ibland behövs då en pacemaker. som skydd mot långsam puls innan man kan behandla hjärtrusningarna med mediciner. Hur fungerar en pacemaker Elektroderna leds genom en ven under nyckelbenet vidare till hjärtat. Förmaks och. högerkammarelektroderna fästs på hjärtats insida. En pacemaker är en liten dosa med. ett batteri och elektroniska komponenter. Pacemakern har förbindelse med hjärtat via. en eller flera elektroder som går via en ven till hjärtat och är fästa mot hjärtats insida i. höger förmak och kammare via en liten skruv i dess ände. Pacemakern känner av. hjärtats egen aktivitet och stimulerar hjärtat elektriskt när pulsen sjunker under ett. förinställt värde som oftast är 60 eller 70 slag/minut. Pacemakern arbetar bara när den. behövs men övervakar hjärtrytmen hela tiden. I pacemakern finns en eller flera sensorer. som känner av din aktivitet eller andning och kan öka pacemakerns takt för att ge högre. puls vid aktivitet. Batteriet i pacemakern räcker vanligen 8 10 år. När batteriet börjar ta. slut byts hela pacemakerdosan. Elektroderna har längre drifttid, oftast över 20 år. Fysiologisk pacemakerbehandling, Conduction system pacing, CSP. Som ett alternativ till en ”vanligt” placerad pacemakerelektrod i höger kammare kan. man i vissa fall istället rekommendera en annan pacemakermetod som kallas CSP. Detta. görs i specifika fall där man anser att det kan vara lämpligt utifrån flera olika faktorer. CSP (Conduction System Pacing) eller Fysiologisk pacemakerbehandling innebär att. man direkt stimulerar det elektriska retledningssystemet, nedom den sk AV knutan i. hjärtat. För ett CSP system inläggs två elektroder, en som placeras som vanligt i höger. förmak och en som placeras i höger kammare. Skillnaden mot det andra. pacemakersystemet är att högerkammarelektroden placeras på ett annat ställe. Man. fäster denna långt in i skiljeväggen mellan höger och vänster kammare. Pacemakerstimulering från på detta ställe efterliknar ditt eget hjärtas aktivering väl, 1.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se kognitiv beteendeterapi (KBT) och tolvstegsbehandling som förstahandsval inom specialiserad. beroendevård. För primärvård och företagshälsovård har 15 metoden utvecklats. Denna är ett metodpaket som. innefattar insatser på tre nivåer uppmärksammande med enkla råd utredning med återkoppling i form av kvalificerat rådgivande samtal. behandling med tre kvalificerade rådgivande samtal plus eventuell läkemedelsbehandling. Insatserna anpassas efter behov, där man börjar med enkla råd och går vidare med ytterligare. åtgärder när sådana behövs. Manual för 15 metoden finns på webbplatsen för Alkohol och hälsa, Riddargatan 1. Hittills. genomförda studier visar att behandling med 15 metoden i primärvård gett lika goda resultat som. behandling inom specialiserad beroendevård , och att läkarna var positiva till att använda. metoden Studier saknas ännu från sjukhusmottagningar som exempelvis gastromottagningar, neurologimottagningar och andra mottagningar där alkohol är en viktig faktor. De evidensbaserade. åtgärderna som ingår i 15 metoden är dock verksamma oavsett var de genomförs. I många fall har. inte specialister på tidspressade mottagningar möjlighet att genomföra dessa program. Men de kan. spela en avgörande roll genom att uppmärksamma alkoholfrågan och lotsa patienterna till rätt. instans. Många patienter drar sig för en kontakt med specialiserad beroendevård inom regionerna eller inom. kommunernas socialtjänst. Ska dessa patienter få hjälp måste den erbjudas på plats av de ordinarie. vårdgivarna, i primärvård eller på sjukhusmottagningar. För patienter med mer uttalade. beroendetillstånd, där samverkan med socialtjänst eller andra instanser är nödvändig, bör dock. remiss till specialiserad beroendevård skrivas och patienterna motiveras till att fullfölja vården där. 10.4.4. Läkemedel I Socialstyrelsens riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende rekommenderas fyra. läkemedel vid alkoholberoende, disulfiram, naltrexon, nalmefen och akamprosat. Samtliga fyra. preparat har en låg kostnad per effekt och är kraftigt underanvända. Naltrexon, nalmefen och. akamprosat är alla lättanvända, med få eller inga allvarliga biverkningar, och kan användas även vid. fortsatt alkoholkonsumtion, i syfte att begränsa denna. Disulfiram är mycket effektivt när patienten. vill få en alkoholfri period, har färre biverkningar än flertalet läkemedel, men kräver monitorering av. leverfunktion. 10.4.5. Alkoholdagbok En alkoholdagbok, kallas även Alkonacka, kan användas av patienten för att kartlägga och följa sin. alkoholkonsumtion och är ett bra redskap för den som önskar ta kontroll över sitt drickande. Man. kan anteckna på vanligt papper, i en almanacka eller i sin telefon. En färdig mall (och en hel del övrigt. stödmaterial) finns att hämta på webbplatsen för Alkohol och hälsa, Riddargatan 1.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se 1. Inledning Det råder enighet om att ohälsosamma levnadsvanor är en betydande orsak till ohälsa och sjukdom, och att hälso och sjukvården har en viktig roll i att erbjuda patienterna stöd för en förändring. Sedan. 2011 finns nationella riktlinjer från Socialstyrelsen. Dessa reviderades 2018, med titeln Nationella. riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Hälso och sjukvården har både ett hälsofrämjande och ett sjukdomsförebyggande uppdrag. Medan. det hälsofrämjande uppdraget innebär åtgärder för att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande så innebär det förebyggande uppdraget åtgärder för att förhindra. uppkomst av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem. Trots enighet, riktlinjer och evidensbaserade metoder visar Socialstyrelsens utvärderingar att många. patienter inte erbjuds det stöd som de behöver. Det finns även stora skillnader både mellan regioner. och vårdenheter. Det innebär stora utmaningar: hur finner man tid i en vårdvardag som ofta upplevs. som stressad? Hur nås de grupper som har störst behov? Hur säkerställer vi att stödet ges med full. respekt för patientens integritet? Hur kan vården säkerställa att de använder de mest effektiva. metoderna? Målgrupperna för detta vårdprogram är i första hand vårdpersonal som möter patienter och chefer. från och med första linjens vård. Målet med vårdprogrammet är att ge konkret vägledning för hur. hälso och sjukvårdens och tandvårdens arbete med ohälsosamma levnadsvanor bör ske i det dagliga. arbetet. Den nationella arbetsgruppen har under arbetets gång anordnat ett tiotal dialogmöten om. de olika huvudkapitlen, med över 250 deltagare. Synpunkterna var ett viktigt underlag för. remissversionen av vårdprogrammet, som resulterade i en stor mängd remissvar. Arbetsgruppen. tackar för det stora engagemanget kring frågan om levnadsvanor. Årligen förs många miljoner samtal. om levnadsvanor mellan vårdpersonal och patienter. Förhoppningen är att vårdprogrammet ska. inspirera till ytterligare utveckling av detta nyckelområde för folkhälsan. 1.1. Vårdprogrammets giltighetsområde Vårdprogrammet är utarbetat av nationell arbetsgrupp för levnadsvanor inom Nationellt system för. kunskapsstyrning hälso och sjukvård och har fastställts av Nationellt programområde för. levnadsvanor. Beslut om implementering tas i respektive region. 1.2. Standardiserade vårdförlopp Samma nationella arbetsgrupp som ansvarat för detta vårdprogram har även uppdraget att ta fram. ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp. Arbetet startade våren 2021 och förväntas vara. klart i slutet av 2022. 1.3. Lagstöd med hälso och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälsooch sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa (kap 1 §) Hälso och sjukvårdsverksamhet ska. bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se 9.6.2. Gravida och ammande Graviditeten utgör ett pedagogiskt fönster som kan göra det lättare för kvinnan att förbättra sina. matvanor och ta hand om sig och det blivande barnet. Under en graviditet ökar kvinnans energi och. näringsbehov, men eftersom näringsbehovet ökar i större utsträckning än energibehovet medför. graviditeten främst krav på ökad näringstäthet [58,59] Ohälsosamma matvanor under graviditet kan. därmed leda till både otillräckligt näringsintag och risk för kraftig viktuppgång Kostråd till gravida utgår från Livsmedelsverkets kostråd, men med vissa anpassningar utifrån. särskilda behov. Läs mer i Kostråd till gravida på Livsmedelsverkets webbplats. 9.6.3. Vuxna med särskild risk För ett flertal sjukdomar och diagnoser är kost och nutritionsbehandling en viktig del av den. medicinska behandlingen. I vissa fall kan behandlingen bestå av enbart individanpassad. kost. Grunden i all kost och nutritionsbehandling är att tillgodose patientens närings och. energibehov. Kost och nutritionsbehandlingen behöver även anpassas till övrig behandling och var i. sjukdomsprocessen patienten befinner sig. Individuella kostråd vid sjukdomsanpassad kost och. nutritionsbehandling kan därför skilja sig från Livsmedelsverkets generella kostråd. 9.6.4. Äldre Äldre över 65 år utgör en heterogen grupp och för de med god aptit är kostråden i stort sett de. samma som för övriga vuxna Med stigande ålder kan förmågan att känna törst försämras vilket. gör att äldre kan behöva tänka extra på att dricka regelbundet även om man inte alltid är törstig. Äldre är den åldersgrupp i samhället som har störst risk att drabbas av undernäring och därför är det. extra viktigt med hälsosam och näringstät mat samt att säkerställa proteinintaget för att bibehålla. muskelmassa, stärka immunförsvaret och förbättra sårläkning Proteinbehovet kan tillgodoses. genom att både huvudmålen och mellanmålen innehåller något proteinrikt livsmedel. I samband med. ofrivillig viktnedgång är det viktigt att öka energi och näringsintaget. När hälsan sviktar kan även. tandstatus snabbt raseras vilket också kan öka risken för undernäring Både läkemedel och. sjukdom kan påverka energi och näringsbehov och förmåga att äta. Ibland behövs särskilt anpassade. kostråd och kosttillägg för att intaget ska bli tillräckligt. Kontakta dietist för individanpassad. nutritionsbehandling. 9.6.5. Inför operation Bra matvanor och god nutritionsstatus har stor betydelse i samband med operation. Såväl. undernäring som fetma medför en ökad risk för komplikationer och dödlighet. Läs mer under kapitel. 13 Levnadsvanor inför operation Matvanor och nutritionsstatus inför operation.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se 11.4.1. Frågeformulär och skattningsskalor För att uppmärksamma otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxna finns det validerade frågor framtagna av Socialstyrelsen och frågor om stillasittande finns framtagna av GIH. Frågor med kategorisvar, se tabell 12. Andra frågeformulär eller skalor för skattning av exempelvis motivation eller smärta, kan också vara till stöd för bedömning, exempelvis VAS (Visuell analog skala) För att besvara frågor kan bildstöd eller förklaring av begreppen erbjudas vid behov. Läs mer i kapitlet Flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt. Fråga Svarsalternativ A Svarsalternativ A  0 minuter/ingen tid Måndag ______ minuter. Hur mycket tid ägnar du en vanlig.  Mindre än 30 minuter Tisdag _ minuter. vecka åt fysisk träning som får. dig att bli andfådd, till exempel  30–60 minuter (0,5–1 timme) Onsdag __ minuter. löpning, motionsgymnastik eller  60–90 minuter (1–1,5 timmar) Torsdag _ minuter. bollsport?  90–120 minuter (1,5–2 timmar) Fredag ____ minuter.  Mer än 120 minuter (2 timmar) Lördag _ minuter. Söndag ______ minuter Totalt _ minuter x 2 =  0 minuter/Ingen tid Måndag ______ minuter. Hur mycket tid ägnar du en vanlig.  Mindre än 30 minuter Tisdag _ minuter. vecka åt vardagsmotion, till exempel promenader, cykling  30–60 minuter (0,5–1 timme) Onsdag __ minuter. eller trädgårdsarbete? Räkna  60–90 minuter (1–1,5 timmar) Torsdag _ minuter. samman all tid.  90–150 minuter (1,5–2,5 timmar) Fredag ____ minuter.  150–300 minuter (2,5–5 timmar) Lördag _ minuter.  Mer än 300 minuter (5 timmar) Söndag ______ minuter. Totalt _ minuter = Aktivitetsminuter/vecka __ = ____ =  Så gott som hela dagen. Hur mycket sitter du under ett.  13–15 timmar normalt dygn om man räknar bort sömn?  10–12 timmar  7–9 timmar  4–6 timmar  1–3 timmar  Aldrig Tabell 12. Frågor för att bedöma och utvärdera fysisk aktivitet och stillasittande Tillägget om “minst 10. minuter åt gången” är borttaget i fråga om vardagsmotion för samstämmighet med nationella. rekommendationer om fysisk aktivitet (ny valideringsstudie pågår) Bedömning av frågor om fysisk aktivitet: Räkna samman antalet minuter fysisk träning och vardagsmotion till aktivitetsminuter och låt tiden för fysisk träning räknas dubbelt då den ger större hälsoeffekter. Eftersom frågan innehåller kategorisvar ska medelvärdet av respektive intervall räknas. Svarsalternativ A \|Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik eller bollsport?\| 0 minuter/ingen tid  Mindre än 30 minuter  30–60 minuter (0,5–1 timme)  60–90 minuter (1–1,5 timmar)  90–120 minuter (1,5–2 timmar)  Mer än 120 minuter (2 timmar)\|Måndag __ minuter Tisdag _ minuter Onsdag _ minuter Torsdag minuter Fredag _ minuter Lördag _ minuter Söndag minuter Totalt _ minuter x 2 = \| \|Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, till exempel promenader, cykling eller trädgårdsarbete? Räkna samman all tid.\| 0 minuter/Ingen tid  Mindre än 30 minuter  30–60 minuter (0,5–1 timme)  60–90 minuter (1–1,5 timmar)  90–150 minuter (1,5–2,5 timmar)  150–300 minuter (2,5–5 timmar)  Mer än 300 minuter (5 timmar)\|Måndag minuter Tisdag _ minuter Onsdag minuter Torsdag minuter Fredag _ minuter Lördag _ minuter Söndag minuter Totalt _ minuter = \| \|Aktivitetsminuter/vecka\| =\|___ =Hur mycket sitter du under ett normalt dygn om man räknar bort sömn?\| Så gott som hela dagen  13–15 timmar  10–12 timmar  7–9 timmar  4–6 timmar  1–3 timmar  Aldrig.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se 13.4. Matvanor och nutritionsstatus inför operation. 13.4.1. Bakgrund Detta kapitel fokuserar i huvudsak på nutritionsstatus i stället för matvanor, vilket motiveras av att. det är detta fokus som (enligt referenser) har bäst möjlighet att identifiera de patienter som vid. intervention kan få minskade komplikationer, kortare vårdtid och förbättrad prognos. Detta. gäller oavsett om orsaken är ohälsosamma matvanor eller sekundärt till befintlig sjukdom, såsom. cancer. Matvanor och näringskvalitet utgör grunden för individens nutritionsstatus och kan därför. också behöva uppmärksammas. God nutritionsstatus har stor betydelse i samband med kirurgi. Både undernäring och fetma medför. en ökad risk för komplikationer och dödlighet [119,120] Generellt ses större risker vid mer. omfattande kirurgi, såsom vid cancerkirurgi (särskilt mag tarmcancer), transplantationskirurgi, proteskirurgi och större bukkirurgi. Äldre personer som ska genomgå omfattande kirurgi är generellt. en riskgrupp. Undernäring kan även förekomma vid övervikt och fetma [119,120] Sarkopen fetma (hög fettmassa. och låg muskelmassa) är vanligt förekommande bland äldre och bidrar till ökad inflammation och. insulinresistens. Likaså kan odiagnostiserad eller dåligt kontrollerad diabetes medföra stora. komplikationsrisker, med en gradvis ökad risk med stigande HbA1c. God nutritionsstatus förbättrar sårläkning och optimerar rehabilitering efter kirurgi [119,120] Efter. ett ingrepp kan undernäring uppstå till följd av att stresshormoner frisätts och den inflammatoriska. aktiviteten ökar, vilket i sin tur ökar behovet av energi, protein och näringsämnen. Ofrivillig. viktminskning och lågt serumalbumin är förknippat med sämre nutritionsstatus och är prediktorer för. postoperativt resultat. Det är därmed av stor betydelse att god nutritionsstatus i samband med mer omfattande eller. riskfylld kirurgi, kan säkerställas i så hög grad som möjligt. Speciellt en kombination av åtgärder för. ökad fysisk aktivitet och förbättrad nutritionsstatus inför kirurgi har visat sig gynnsamt [119,120] För. att optimera patientens förutsättningar i samband med kirurgi är nutritionsomhändertagandet en. viktig hörnpelare i ERAS konceptet (Enhanced Recovery After Surgery) 13.4.2. Definitioner Nutritionsstatus utgör kroppens tillstånd avseende intag och förbrukning av näringsämnen. Undernäring definieras som ett tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har. orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning eller funktion eller av en. persons sjukdomsförlopp För definitioner av ohälsosamma matvanor, se kapitel 9.2 Matvanor Definitioner.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se 2. Bakgrund 2.1. Ohälsosamma levnadsvanor – ett stort folkhälsoproblem. Den stora majoriteten av alla dödsfall i Sverige orsakas av icke smittsamma sjukdomar såsom hjärtkärlsjukdom och cancer. Tobaksbruk, ohälsosamma matvanor, riskkonsumtion av alkohol och. otillräcklig fysisk aktivitet utgör fyra av de största riskfaktorerna för ohälsa. Enligt. Världshälsoorganisationen (WHO) kan majoriteten av all kardiovaskulär sjukdom och en tredjedel av. all cancer i världen förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor [2,3] Det finns även god evidens för. att hälsosamma levnadsvanor kan förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 2 diabetes. Den som. inte röker, äter hälsosamt, är måttligt fysiskt aktiv och har en måttlig konsumtion av alkohol, lever i. genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor De fyra levnadsvanorna. utgör bland de största bidragande orsakerna till den samlade sjukdomsbördan i Sverige 2.2. Patienterna vill samtala om levnadsvanor. Flera undersökningar visar att befolkningen är positiv till att diskutera levnadsvanor med. vårdpersonal. I SKR:s ”Hälso och sjukvårdsbarometern” 2019 var 84 procent positiva till detta , och i en undersökning 2016 svarade 97 procent ”ja” på en fråga om de ville dela med sig information. om sina levnadsvanor med vården Även om en stor majoritet efterfrågar samtal om. levnadsvanor finns det en minoritet som är negativa till att diskutera levnadsvanor, 5 procent i. ”Hälso och sjukvårdsbarometern” Vården har en stor uppgift att möta de höga förväntningarna som. finns för att få samtala om levnadsvanor. Samtidigt behöver den grupp som i nuläget inte vill. diskutera sina levnadsvanor respekteras. 2.3. Ojämlika levnadsvanor leder till ojämlik hälsa. Det har länge konstaterats att hälsa och sjukdom inte är jämlikt fördelade mellan olika grupper i. Sverige. Det råder skillnader utifrån bland annat utbildningsnivå, sociala och ekonomiska. förhållanden, etnicitet, genusperspektiv och funktionsnivå, både fysisk och psykisk Dessa. skillnader kan delvis förklaras av olika levnadsvanor i olika grupper, många exempel på detta finns i. vårdprogrammet. För att minska den ojämlika hälsan behöver vårdens insatser nå de grupper där. förekomsten av ohälsosamma levnadsvanor är störst. 2.4. Socialstyrelsens nationella riktlinjer – betoning på riskgrupper. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. ger stöd för styrning och ledning inom hälso och sjukvården, vilket inkluderar regional och. kommunal hälso och sjukvård samt tandvård. Riktlinjerna syftar till att bidra till att resurserna. används effektivt, fördelas efter invånarnas behov samt styrs av systematiska och öppna. prioriteringsbeslut Riktlinjerna betonar särskilt vikten av åtgärder för att stödja riskgrupper: vuxna med särskild risk, vuxna som ska genomgå en operation, barn och unga samt gravida.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se 13.4.3. Uppmärksamma nutritionsstatus Genom att uppmärksamma risk för undernäring och ohälsosamma matvanor hos patienter som ska. genomgå omfattande kirurgi, samt screena för diabetes vid BMI >30, kan åtgärder sättas in som. minskar risken för komplikationer. Nutritionsstatus och matvanor kan med fördel uppmärksammas. redan i primärvården, så att stöd och behandling kan initieras i god tid vid behov. Riskbedömning och diagnossättning av undernäring utgör ett första steg som bedömning av. patientens nutritionsstatus och bör således ingå i riskbedömningen inför en planerad operation. Frågor om matvanor kan ge kompletterande information om matintag och näringskvalitet, vilket i sin. tur utgör grunden för individens nutritionsstatus. Se kapitel 9 Matvanor. Särskild uppmärksamhet bör ges till patienter med allvarlig risk för undernäring [119,120] Allvarlig. risk föreligger hos patienter med något av kriterierna. ofrivillig viktminskning 10–15 % senaste 6 månaderna. BMI <18,5 serumalbumin <30 g/l (utan bekräftad lever eller njursjukdom) enligt bedömning med validerat screeninginstrument 13.4.4. Åtgärder Vid undernäring eller risk för undernäring bör patienten genomgå bedömning och kostbehandling av. dietist. Patienter med risk för undernäring bör erbjudas nutritionsbehandling minst 7–10 dagar före. operation [119,120] Ju allvarligare risk desto längre tid behövs för att återställa metabol balans. För patienter som tidigare genomgått kirurgi med komplikationer finns det anledning att erbjuda. kostbehandling minst sex veckor före operation. Utöver kostrådgivning kan kosttillägg, såsom näringsdryck behöva ordineras för att optimera. patientens energi och näringsintag. Rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal kan bli aktuellt. för att hjälpa patienten att prioritera och sätta mål för matvanor, näringsintag och fysisk. aktivitet Medan fetma kan medföra en ökad komplikationsrisk vid kirurgi så är evidensläget avseende. viktnedgång nära inpå ett kirurgiskt ingrepp bristfälligt Om viktminskning bedöms nödvändig. är det viktigt att säkerställa en god nutritionsstatus och bibehållen muskelmassa. Viktnedgången bör. då ske genom att eftersträva hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet i enlighet. med Nordiska näringsrekommendationer och WHO:s rekommendationer om fysisk aktivitet. En. snabb viktnedgång närmaste tiden inför operation är inte lämplig då det riskerar att försämra. patientens nutritionstillstånd. Särskilda rutiner gäller vid bariatrisk kirurgi. En generell rekommendation är att minimera den tid som patienten fastar inför och efter ett. kirurgiskt ingrepp, i syfte att upprätthålla metabol balans. Genom att erbjuda klar kolhydratrik dryck. (gärna i form av preoperativ näringsdryck) upp till 2 timmar inpå operationen, kan insulinresistens, hyper och hypoglykemi, samt metabola stressreaktioner minimeras. Efter genomförd kirurgi är det fördelaktigt att komma igång med mat och dryck per oralt, så tidigt. som möjligt, eventuellt med stöd av kosttillägg och/eller enteral nutrition, för att säkerställa ett. adekvat energi och näringsintag. För patienter med svåra nutritionsproblem kan ytterligare.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se Figur 4. Livsmedelsverkets kostråd 9.4. Uppmärksamma Matvanor är relevanta att uppmärksamma vid ett stort antal diagnoser och tillstånd och behöver. lyftas på alla vårdnivåer. Matvanor bör uppmärksammas till exempel under graviditet, vid psykisk. ohälsa, nyupptäckt diabetes, årskontroller för olika kroniska sjukdomar, blodtryckskontroller, i. samband med sjukhusvistelse, vid besök inom tandvården samt vid riktade hälsosamtal. Tandvården. har en viktig roll att fylla då alla barn och unga upp till 23 års ålder regelbundet kallas till rutinbesök. och stora delar av den vuxna befolkningen regelbundet besöker tandvården under hela livet. För att. nå socialt sårbara grupper i befolkningen är det särskilt angeläget att förebyggande insatser. integreras i hälso och sjukvårdens rutiner. Vid besöket görs en bedömning av om, när och hur frågor om matvanor bör ställas, så att det sker på. ett personcentrerat sätt. Identifiering och bedömning av individens matvanor bör ske i dialog med. patienten där personalen kan uppmärksamma matvanornas betydelse för hälsan och för aktuellt. tillstånd eller diagnos. Inled samtal om matvanor med att be om lov att utforska patientens matvanor: Dina matvanor kan ha betydelse för din hälsa, hur du mår och för det problem du söker hjälp. för. Är det okej att vi pratar en stund om dina matvanor? Ta hjälp av kostindex för att få en första uppfattning om patientens matvanor.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se 22. Referenser Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma. levnadsvanor. Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018. World Health Organization. Cardiovascular diseases (CVDs), fact sheets. 2021 09 28. World Health Organization. Cancer, fact sheets. [Internet] https://www.who.int/news room/fact sheets/detail/cancer. Hämtad 2021 09 28. Khaw KT, Wareham N, Bingham S, Welch A, Luben R, Day N. Combined Impact of Health. Behaviours and Mortality in Men and Women: the EPIC Norfolk Prospective Population Study. PLoS Med 2008; 5(1): e12. Institute for Health Metrics and Evaluation. Global Burden of Disease, Sweden 2019. [Internet] Sveriges Kommuner och Regioner. Hälso och sjukvårdsbarometern 2019. Stockholm: Sveriges. Kommuner och Regioner; 2019. Socialstyrelsen. Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av. en befolkningsundersökning 2016. Stockholm: Socialstyrelsen; 2016. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa slutbetänkande av Kommissionen för jämlik. Sveriges Kommuner och Regioner. Nationell Patientenkät. [Internet] https://patientenkat.se/ Hämtad 2021 09 28. De Lorgeril M, Salen P, Martin JL, Monjaud I, Delaye J, Mamelle N. Mediterranean Diet, Traditional Risk Factors, and the Rate of Cardiovascular Complications after Myocardial. Mons Ute, Müezzinler Aysel, Gellert Carolin et al. Impact of smoking and smoking cessation on. cardiovascular events and mortality among older adults: meta analysis of individual participant. data from prospective cohort studies of the CHANCES consortium. BMJ 2015; 350: h1551. Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, svensk översättning av FN:s. Transforming our world: The 2030 agenda for sustainable development, United Nations. General Assembly; 2015. [Internet] Stockholm: Regeringskansliet. 2030 for hallbar utveckling/ Hämtad 2021 12 01. Zafeiridou M, Hopkinson NS, Voulvoulis N Cigarette smoking, An assessment of tobacco’s. global environmental footprint across its entire supply chain, and policy strategies to reduce it. [Internet] Genève: World Health Organization (WHO); 2018, ISBN 978 92 4 151471 2. Riksförbundet VISIR. Tobaksindustrins miljöpåverkan – en genomgång av forskningsläget 2020. [Internet] Stockholm: Riksförbundet VISIR; 2020. Willet W, et al. Food in the Anthropocene: the EAT–Lancet Commission on healthy diets from. Europeiska kommissionen. Från jord till bord strategin för ett rättvisare, hälsosammare och. miljövänligare livsmedelssystem. [Internet] Bryssel; 2020. https://eur lex.europa.eu/legal content/SV/TXT/?uri=CELEX:52020DC0381. Hämtad 2021 10 22.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se Betydelsen av prehabilitering avseende fysisk aktivitet inför operation uppnår inom flera specialiteter. inte den kliniska relevansen att det med nuvarande kunskap ingår som standard enligt utvärdering. från ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) [116–117] Det skall ändå påpekas att samma. organisation noterar att prehabilitering (inkluderande fysisk aktivitet, nutrition med mera) visar. lovande resultat avseende återhämtning och kan potentiellt minska antalet komplikationer vid till. exempel colorektalkirurgi. Särskilt förväntas detta vara aktuellt hos patienter med nedsatt. allmäntillstånd då detta är ett område under utveckling finns anledning att vara uppmärksam på. specialitets och klinikspecifika rekommendationer. 13.3.2. Definitioner Med fysisk prestationsförmåga avses syreupptagningsförmåga/kondition och anaerobic threshold (mjölksyratröskel) För övriga definitioner, se kapitel 11 Fysisk aktivitet. 13.3.3. Uppmärksamma Hälso och sjukvårdspersonal ska i mötet med patient som ska opereras (metodiskt/strukturerat) kunna uppmärksamma fysisk aktivitetsnivå och/eller prestationsförmåga. Patienter som diagnostiseras med sjukdomar där operation är trolig, bör i god tid före. operation tillfrågas om sin fysiska aktivitetsnivå. Använd screeningfrågor för fysisk. aktivitet, se kapitel Fysisk aktivitet Uppmärksamma. Patienter som ska remitteras för ställningstagande till operation eller ska opereras bör. tillfrågas om deras nuvarande fysiska prestationsförmåga som del i den preoperativa. riskvärderingen. Använd gärna fråga i SFAIs (Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård) digitala hälsodeklaration inför operation vilken graderar prestationsförmågan utifrån MET. (metabol ekvivalent): Fråga Svarsalternativ Vilket av följande  Jag klarar mer krävande fysisk träning, som till exempel normal. påståenden passar bäst in jogging (7 min/km), bära flyttkartonger, eller motsvarande. på dig?  Jag klarar lättare fysisk träning, som till exempel lugn jogging (9. minuter per km), simning, gräsklippning med handgräsklippare, skotta snö, eller motsvarande.  Jag klarar tyngre hushållsarbete som att svabba golv, dammsuga, gå uppför en trappa (15 trappsteg) utan att stanna, eller. motsvarande.  Jag kan utföra lättare hushållsarbete som att diska, damma, gå. en kortare sträcka på planmark i långsam takt, eller. motsvarande.  Jag blir andfådd av minsta ansträngning. Tabell 16. Frågor för att bedöma och utvärdera fysisk aktivitetsnivå. Inga gränsvärden anges utan hänsyn bör tas till operation och situation, särskilt angeläget för patient. som ska genomgå ett större operation eller har ett sämre allmäntillstånd. Svarsalternativ \|Vilket av följande påståenden passar bäst in på dig?\| Jag klarar mer krävande fysisk träning, som till exempel normal jogging (7 min/km), bära flyttkartonger, eller motsvarande.  Jag klarar lättare fysisk träning, som till exempel lugn jogging (9 minuter per km), simning, gräsklippning med handgräsklippare, skotta snö, eller motsvarande.  Jag klarar tyngre hushållsarbete som att svabba golv, dammsuga, gå uppför en trappa (15 trappsteg) utan att stanna, eller motsvarande.  Jag kan utföra lättare hushållsarbete som att diska, damma, gå en kortare sträcka på planmark i långsam takt, eller motsvarande.  Jag blir andfådd av minsta ansträngning.\|.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se 19.4. Uppmärksamma För att uppmärksamma barn under 18 år som brukar alkohol och för att fånga behov och önskan om. stöd att sluta, bör den som möter unga återkommande ställa frågor om alkohol. Vid samtal om. alkohol med barn under 18 år är det viktigt att visa intresse och nyfikenhet för de tankar och. funderingar hen har om konsumtion av alkohol och om att avstå alkohol. Ställ öppna frågor och utgå. från barnets tankar och funderingar, erbjud fakta och om den unge önskar ge information om hur. hen kan göra för att avstå alkohol. Psykisk ohälsa bör uppmärksammas i samband med samtal om. alkohol hos ungdomar med hög konsumtion av alkohol. Vid samtalet kan bildstöd vara behjälpligt. Exempel på frågor: Har du någon gång provat att dricka alkohol? Om ja Hur ofta har du druckit alkohol? Vill du berätta? Känner du till hur alkohol kan påverka…? Hur tänker du kring att göra en förändring? Läs mer i kapitel 10 Alkohol Uppmärksamma. 19.5. Åtgärd Rekommendation om åtgärd enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer Prevention och behandling. vid ohälsosamma levnadsvanor 2018 Målgrupp Rekommendation med prioritet inom parentes. Unga under 18 år som har ett bruk Rådgivande samtal (5) av alkohol Tabell 21. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Åtgärder som hälso och sjukvården bör göra har prioritet 1–3. Åtgärder som hälso och sjukvården. kan göra har prioritet 4–7 Erbjud barn och unga 18 år som brukar alkohol råd och stöd i form av rådgivande samtal för att avstå. alkohol. Rådgivningen kan ske inom primärvården, tandvården, ungdomsmottagningen. och elevhälsan. Vid samtalet kan barnets, den unges vårdnadshavare eller andra viktiga personer. involveras. Unga med beroende av alkohol eller droger omfattas inte av detta vårdprogram utan bör. erbjudas stöd i enlighet med nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. samt lokala rutiner för missbruk och beroende Vuxna i barnets omgivning som uppmärksammats ha riskbruk av alkohol och/eller beroende bör. erbjudas råd stöd att förändra sina alkoholvanor. Läs mer i kapitel 10 Alkohol Rådgivningsnivåer och rekommenderad åtgärd. Rekommendation med prioritet inom parentes Rådgivande samtal (5)\|.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se J. Rehm and M. Roerecke. Reduction of Drinking in Problem Drinkers and All Cause Mortality. Alcohol and Alcoholism Vol. 48, No. 4, pp. 509–513, 2013. P F Manicone 1, C Tarli, A Mirijello, L Raffaelli, G A Vassallo, M Antonelli, M M Rando, C. Mosoni, A Cossari, L Lavorgna, F Caputo, A D'Addona, A Gasbarrini, G Addolorato. Dental. health in patients affected by alcohol use disorders: a cross sectional study. Eur Rev Med. Zarnie Khadjesari, Ian R. White, Jim McCambridge, Louise Marston, Paul Wallace, Christine. Godfrey, and Elizabeth Murray. Validation of the AUDIT C in adults seeking help with their. Andréasson, Sven; Danielsson, Anna Karin; Hallgren, Mats. Severity of alcohol dependence in. the Swedish adult population: association with consumption and social factors. Alcohol 2013; Wåhlin S, Andréasson S. Behandling av alkoholberoende i primärvård kan ge goda resultat 15metoden – en strukturerad behandling anpassad efter patientens behov. Läkartidningen 2015; Wallhed Finn S, Andréasson S, Hammarberg A. Treatment of Alcohol Dependence in Primary. Care Compared with Outpatient Specialist Treatment: Twelve Month Follow Up of a. Randomized Controlled Trial, With Trajectories of Change. J Stud Alcohol Drugs. 2020. Wallhed Finn S, Hammarberg A, Andreasson S, Jirwe M. Treating alcohol use disorders in. primary care a qualitative evaluation of a new innovation: the 15 method. Scand J Prim. Andréasson S, Chikritzhs T, Dangardt F, HolderH, Naimi T, Stockwell T. Alkohol och äldre. Stockholm: Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening, CERA & IOGT NTO; 2019. Andréasson S, Chikritzhs T, Dangardt F, HolderH, Naimi T, Stockwell T. Alkohol, graviditet och. spädbarns hälsa ett gemensamt ansvar. Alkoholen och samhället 2020. Stockholm: Svensk. sjuksköterskeförening, Svensk förening för allmänmedicin, Stiftelsen ansvar för framtiden, Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende & IOGT NTO; 2020. Yrkesföreningar för Fysisk aktivitet (YFA) Dohrn IM, Jansson E, Börjesson M, Hagströmer M, red. Fysiskaktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS 2021. Stockholm: Läkartidningen förlag AB; 2021. Yrkesföreningar för Fysisk aktivitet. Rekommendationer om fysisk aktivitet. [Internet] Järna: Yrkesföreningar för Fysisk aktivitet. https://www.YFA.se. Hämtad 2021 10 21. World Health Organization. Guidelines on physical activity and sedentary behaviour 2020. [Internet] https://www.who.int/publications/i/item/9789240015128. Hämtad 2021 11 24. Folkhälsomyndigheten. Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande: Kunskapsstöd för. främjande av fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2021. Pellicia A, Sharma S, Bäck M, Gati S, Börjesson M, Caselli S, et al. 2020 ESC Guidelines on sports. cardiology and exercise in patients with cardiovascular disease: The Task Force on sports. cardiology and exercise in patients with cardiovascular disease of the European Society of. Cardiology (ESC) European Heart Journal, Volume 42, Issue 1, 1 January 2021, Pages 17–96. Ekelund U, Tarp J, Fagerland MW, Johannessen JS, Hansen BH, Jefferis BJ, et al. Joint. associations of accelerometer measured physical activity and sedentary time with all cause.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se 21. Kvalitetsregister och kvalitetsindikatorer En inventering av dokumentation av levnadsvanor bland de nationella kvalitetsregistren. genomfördes 2020 på uppdrag av NPO levnadsvanor, där 71 av 106 Nationella Kvalitetsregister. besvarade enkäten. Av dessa rapporterade 29 register att man dokumenterade rökvanor, 11. alkoholvanor, 12 matvanor och 28 fysisk aktivitet. Olika skalor var ofta förekommande. För fysisk. aktivitet dokumenterades främst fysiska begränsningar. Nationellt programområde (NPO) för Levnadsvanor, har givit uppdrag till en nationell arbetsgrupp. (NAG) att utforma ett nationellt förslag på hur information om levnadsvanor kan fångas, dokumenteras och följas upp på ett enhetligt sätt. Enhetlig dokumentation av patienters. levnadsvanor samt föreslagna eller vidtagna åtgärder ger vägledning om hur väl befintliga. levnadsvaneinsatser fungerar, ger stöd för prioritering av olika typer av insatser och möjliggör. utvärdering av insatser. En enhetlig dokumentation underlättar utformning av ändamålsenliga. rutiner och effektiviserar dokumentationens möjligheter att i det kliniska arbetet monitorera. levnadsvanors förändringar för såväl enskilda patienter som för patientgrupper. Detta för att göra. nivåer av levnadsvanor tillgängliga för arbete med sekundärprevention, riskprediktion och. individuellt doserad behandling. En stor majoritet patienter vill lämna information om sina levnadsvanor i samband med besök i. hälso och sjukvården för att få rätt vård och behandling. Genom en enhetlig dokumentation. avseende levnadsvanor ges vården ökade möjligheter att motsvara patienters förväntningar. Genom. att dokumentera patienters levnadsvanor på ett enhetligt sätt, underlättas påtagligt forskningens. möjlighet att belysa levnadsvanornas roll. Genom att återföra därmed förvärvad kunskap till klinisk. praktik skapas förutsättningar för nya vårdinsatser som ger patienter stöd till mer hälsosamma. levnadsvanor. Arbetet tar avstamp i de screeningfrågor som NPO levnadsvanor delvis omformulerat utifrån de. indikatorfrågor kring tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma. matvanor som finns beskrivna i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor, 2018. Indikatorfrågorna ska vara så utformade så att de. ger valida svar är enkla att använda i vårdarbetet. har stor informatisk användbarhet.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se Riktlinjernas exempel på vuxna med särskild risk är personer som har: Andra riskfaktorer som till exempel flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt eller en. skada. En sjukdom som till exempel diabetes, astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), cancer, hjärt kärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni eller depression. Fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning. Social sårbarhet, till exempel låg socioekonomisk ställning. Biologiska riskmarkörer som till exempel högt blodtryck, blodfettsrubbningar, övervikt eller. fetma. 2.5. Vårdprogrammet jämfört med de nationella riktlinjerna. Detta vårdprogram utgår från Socialstyrelsens Nationella riktlinjer från 2018. Målgrupperna för. vårdprogrammet är delvis annorlunda eftersom det i första hand vänder sig till vårdpersonal som. möter patienter, och till chefer från och med första linjens vård. Vårdprogrammet vill ge vägledning och inspiration för hur hälso och sjukvårdens arbete med. ohälsosamma levnadsvanor kan ske i det dagliga arbetet. Förenklat kan det uttryckas som att de. nationella riktlinjerna anger vad som bör göras, medan vårdprogrammet ger vägledning hur det kan. ske. 2.6. Hur når vi de som har störst behov? Ett genomgående tema i vårdprogrammet är att fokusera på grupper med särskild risk och grupper. med högre förekomst av ohälsosamma levnadsvanor. Svårigheterna i arbetet med dessa grupper är. ofta att nå personerna och få dem att komma till olika aktiviteter. Det kan vara viktigt att utforma. vårdens insatser, alltifrån inbjudan till genomförande och uppföljning, i samarbete med den grupp. som man riktar sig till. Det kan vara nödvändigt med uppsökande verksamhet, det vill säga att vården tar initiativ till olika. aktiviteter. Det kan röra sig om allt från riktade hälsosamtal, till hälsoprogram som riktar sig specifikt. till ungdomar som söker arbete, personer som har en funktionsnedsättning, sköra äldre eller. personer med långvarig psykisk sjukdom. Under de olika kapitlen i vårdprogrammet finns exempel på hur detta kan ske i vårdens vardag. Ett. gott samarbete behövs mellan primärvården och sjukhusvården och verksamheter som tandvården, elevhälsan, ungdomsmottagningarna och kommunernas hälso och sjukvård. Dessa verksamheter når. grupper som inte besöker den traditionella hälso och sjukvården. Genom samverkan kan andelen. som erbjuds evidensbaserade levnadsvaneåtgärder i dessa prioriterade grupper öka. Figur 1 illustrerar tanken ”Gör jämlikt – gör skillnad” vilket innebär att inte fokusera på lika till alla, utan på att göra skillnad genom att se människors olika förutsättningar. Alla ska erbjudas generella. insatser anpassade och utformade så att de motsvarar olika människors och gruppers behov (så. kallad proportionell universalism).
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se 24. Vårdprogrammets förankring Vårdprogrammet har utarbetats på uppdrag av Nationellt programområde för levnadsvanor, vilken. utsett Lars Jerdén till vårdprogramgruppens ordförande. I en första remissrunda har nedanstående organisationer lämnat synpunkter på vårdprogrammets. innehåll Svensk Reumatologisk Förening. Arbetsgruppen för Modern Reumarehabilitering. Svenska Psykiatriska Föreningen Svensk Urologisk Förening Svenska Kardiologföreningen (SvKF) Dietisternas Riksförbund Svensk förening för hypertoni, stroke och vaskulär medicin. Svensk Förening för Diabetologi Styrelsen för Svensk Barnkirurgisk Förening Svenska Barnmorskeförbundet Svensk sjuksköterskeförening, Riksföreningen för skolsköterskor, Distriktsköterskeföreningen. i Sverige Riksföreningen för skolsköterskor Svensk ortopedisk förening (SOF) Arbetsterapi specialistvård Gävle & Arbetsterapi specialistvård Hudiksvall. Sveriges Arbetsterapeuter Svenska Läkaresällskapets kommitté för prevention och folkhälsa. Fysioterapeuterna Central Barnhälsovård, Västra Götalandsregionen. Dietister, Psykologer, Verksamhetsutvecklare, Barnhälsovårdsöverläkare, Logopeder HFS temagrupp alkohol Akademiskt primärvårdscentrum, Region Stockholm Institutionen för kost och idrottsvetenskap vid Göteborgs Universitet. Arbetsmarknadsförvaltningen Uppsala kommun Aktörer såsom Socialstyrelsen, Region Stockholm, RCC med flera. Folkhälsomyndigheten NPO nervsystemets sjukdomar Nationella primärvårdsrådet NPO rehabilitering habilitering och försäkringsmedicin NPO Barn och ungdomars hälsa NAG barnhälsovård Regionalt Programområde Levnadsvanor VGR Regionala cancercentrum, NAG prevention RPO levnadsvanor, Mellansverige RPO levnadsvanor Stockholm Gotland Lokalt programområde Rehabilitering, Habilitering och Försäkringsmedicin i Region Sörmland. Lokalt programområde för levnadsvanor, Region Uppsala.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se minskar risk för förhöjt blodtryck, stroke, hjärt kärlsjukdom, typ 2 diabetes, övervikt/fetma, demens, depression, åtta former av cancer och förtida död. minskar risk för havandeskapsförgiftning, överdriven viktuppgång, förebygger och behandlar. graviditetsdiabetes under graviditet samt underlättar viktnedgång, minskar risken för hjärtkärlsjukdom och diabetes senare i livet. minskar risk för fall och fallrelaterade skador hos äldre över 65 år. 11.1.2. Hälsorisker med låg dos fysisk aktivitet eller stillasittande. Låg dos fysisk aktivitet eller stillasittande kan öka risken för hjärt kärlsjukdom, typ 2 diabetes, övervikt/fetma, tre former av cancer och för tidig död. Stillasittande är en riskfaktor framför allt för de som sitter stilla många timmar och samtidigt är. otillräckligt fysiskt aktiva och rör sig lite. Särskilt att beakta är möjlighet till regelbundna. rörelsepauser för personer med fysisk och/eller intellektuell funktionsnedsättning som rapporterar. mindre fysisk aktivitet och mer långvarigt stillasittande än befolkningen i stort. Mer om biologiska effekter av fysisk aktivitet och stillasittande finns att läsa i FYSS (Fysisk aktivitet i. Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling) Delar av FYSS finns tillgänglig på webbplatsen Fysisk. aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. 11.1.3. Miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbara fysiska aktivitetsvanor. Våra fysiska aktivitetsvanor påverkar vår globala miljö, läs mer i kapitlet Miljö och klimat och Agenda. 2030. I grupper med lägre socioekonomisk ställning är det vanligare med otillräcklig fysisk aktivitet.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se Om inte ovanstående åtgärd har lett till förbättrade matvanor kan den unge och dess familj erbjudas. ytterligare stöd och vägledning via remiss till mer omfattande insatser i form. av familjestödsprogram i grupp eller individuellt, enligt lokala rutiner. Engagera och stötta hela familjen när det behövs och involvera även andra personer i barnets närhet, så som mor och farföräldrar eller personal i skola och särskola. Läs mer under kapitel 6.5 Familjestödsprogram. 16.6. Uppföljning Uppföljning ingår som en naturlig del av rådgivande samtal och familjestödsprogram. Följ upp. barnets/den unges matvanor återkommande då det är vanligt att de förändras. Läs mer i kapitel 9.7 Matvanor Uppföljning. 16.7. Kompetens Utöver den kompetens som gäller för samtal med vuxna behöver personal som möter barn och unga. med ohälsosamma matvanor ha kompetens att samtala med barn, ungdomar och. deras vårdnadshavare om matvanor. Lär mer i kapitel 6 Åtgärdsnivåer och kompetenskrav och i kapitel 9.8 Matvanor Kompetens. 16.8. Dokumentation Dokumentation sker i verksamhetens rekommenderade mall för matvanor. Finns ingen mall kan. screeningfrågor ligga till grund för anamnes och åtgärd, vilka ska dokumenteras. Diagnoskod ICD 10 SE: Z72.4 Ohälsosamma matvanor (Olämplig diet och olämpliga matvanor) KVÅ koder: DV142 Rådgivande samtal om hälsosamma matvanor. Läs mer i kapitel 20 Dokumentation. 16.9. Verktyg och stöd för personal. Livsmedelsverket, Kostråd för barn och ungdomar 2–17 år. Livsmedelsverket, Måltider i förskolan Livsmedelsverket, Måltider i skolan Rikshandboken för barnhälsovård, Hälsosamtal om matvanor. Rikshandboken för barnhälsovård, Grunda sunda vanor pedagogiskt bildmaterial. Elevhälsoportalen, Mat Generation Pep, Saga Sagor, samtalsstöd och annat material om hälsosamma levnadsvanor. för förskolebarn.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se 17. Fysisk aktivitet, barn och unga under 18 år. 17.1. Bakgrund Sveriges 11 , 13 och 15 åringar är bland de minst fysiskt aktiva i hela Europa Andelen som. svarar att de varit aktiva sammanlagt minst en timme per dag senaste veckan är lägst bland 15 åriga. flickor, 9 procent, och högst bland 11 åriga pojkar, 23procent Barn och unga i Sverige är inaktiva under majoriteten av sin vakna tid Den inaktiva tiden ökar. med åldern, från två tredjedelar av den vakna tiden hos 11 åringar till tre fjärdedelar av vaken tid hos. 15 åringar. Samtidigt är 11 åringar också mer fysiskt aktiva än 13 och 15 åringar och pojkar är mer. aktiva än flickor i samtliga tre årskullar. 17.1.1. Hälsovinster med fysisk aktivitet Fysisk aktivitet ger fysiska och mentala hälsovinster hos barn och ungdomar. Regelbunden fysisk. aktivitet hos barn och unga förbättrar skeletthälsa, kroppssammansättning, psykisk och fysisk hälsa. samt motorisk och kognitiv utveckling. Regelbunden fysisk aktivitet hos barn 6–17 år förbättrar även. kondition och muskelstyrka samt ger förbättrad skolprestation Genom att utveckla sin rörelserikedom får barn och unga rörelsekompetens, självförtroende och. motivation som gynnar möjligheten till att delta aktivt och prestera i olika sammanhang utifrån. individuella förutsättningar och intressen En positiv upplevelse av fysisk aktivitet under barn. och ungdomstiden har betydelse för barnets upplevelse som vuxen 17.1.2. Hälsorisker med låg dos fysisk aktivitet eller stillasittande. Barn och ungdomars hälsa tycks kunna påverkas negativt av långvarigt stillasittande men det beror. på vilken aktivitet som utförs under tiden. Läsning kan exempelvis främja hälsa medan TV tittande är. förknippat med risker för ohälsa Det finns stark evidens för samband mellan skärmtid på. fritiden och depression samt mellan skärmtid och psykisk stress Det finns dock inte tillräckligt. med vetenskapligt stöd för att ge en evidensbaserad rekommendation Uteaktiviteter gör förskolebarn mer fysiskt aktiva och ökar fysisk aktivitet med måttlig intensitet med. tio gånger jämfört med om barnen vistas inomhus 17.2. Definition Otillräcklig fysisk aktivitet hos barn och unga definieras som mindre än den rekommenderade. dosen fysisk aktivitet med hänsyn tagen till ålder, se Tabell 18. Fysisk aktivitet omfattar aktiv. transport till och från förskola eller skola, daglig lek och utforskande av omgivning inom och. utomhus samt spontan eller organiserad idrott och motion Stillasittande beteende definieras som sittande eller liggande aktiviteter i vaket tillstånd som inte. nämnvärt ökar energiförbrukningen utöver den i vila. Det inkluderar studier såväl som fritid och. transport.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se De vanligaste komplikationerna vid rökning Sårkomplikationer Lungkomplikationer Generella infektioner Intensivvård Förbättrad funktion vid rökstopp Immunförsvar 2–6 veckor Sårläkning 3–4 veckor Lungfunktion 6–8 veckor 13.1.2. Definitioner Med rökning inför operation avses både sporadisk och daglig rökning. 13.1.3. Uppmärksamma Hälso och sjukvårdspersonal bör i mötet med patient som ska opereras. (metodiskt/strukturerat) uppmärksamma rökning. Inför operation bör patienten tillfrågas. om rökvanor, informeras om de ökade komplikationsriskerna vid operation och de goda resultaten av. rökstopp. Patienten ska ha möjlighet att göra ett välinformerat val angående förändringar av sina. levnadsvanor. Samtalet ska ske på ett personcentrerat förhållningssätt, så att det blir relevant för patienten. All. personal ska kunna ge enkla råd och vid behov hänvisa vidare för utökat stöd. Stöd till förändring av. rökvanor bör erbjudas i vårdkedjans alla delar. Om patienten inte kan eller vill sluta röka bör en. värdering ske om nyttan med operationen överväger risker (operationsindikation föreligger) och. beslut ske i dialog mellan patient och ansvarig kirurg. Remitterande enhet Fråga patienter som ska remitteras för ställningstagande till operation om rökvanor. Dokumentera rökvanor i patientjournal, se kapitel Tobak. Initiera stöd och behandling om dagligrökning eller sporadisk rökning föreligger samt. registrera KVÅ koder. Uppmana patienten att besvara den digitala hälsodeklarationen (eHD) via 1177 Vårdguiden. eller motsvarande inför sitt besök i specialistvården. I remissen till specialistvården bör patientens rökvanor framgå samt vilken behandling som. erbjudits och påbörjats. Opererande enhet Fråga patienter som ska opereras om rökvanor och eventuellt påbörjad stöd och behandling. Uppmana patienten att besvara den digitala hälsodeklarationen (eHD) via 1177 eller. motsvarande, om detta inte redan är gjort. Initiera stöd och behandling om dagligrökning eller sporadisk rökning föreligger (om detta. inte har skett tidigare) Remiss skickas till tobaksavvänjare i primärvården, Sluta Röka Linjen. alternativt till egen enhet om så finns.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se 8.5.2. Rådgivande samtal Denna åtgärd rekommenderas för gravida som röker eller snusar samt kan övervägas som alternativ. till kvalificerat rådgivande samtal för patienter som ska opereras eller som endast önskar en kortare. intervention. Inför operation rekommenderas även tillägg av nikotinläkemedel och/eller. receptbelagda läkemedel för rökavvänjning. Även för vuxna med särskild risk kan rådgivande samtal. vara lämpligt och eventuellt kombineras med läkemedel för rökavvänjning. Steg Dialog Exempel på åtgärder 1.Fråga om Är det okej att vi pratar en stund Locka fram patientens egna. tobaksvanor om att du röker/snusar/? tankar kring sin rökning. Hur tänker du kring din rökning? Har du försökt sluta någon gång? 2.Ge information i Vad känner du till om hur Erbjud information och koppla. dialog tobaksbruket kan påverka din den till patientens aktuella. sjukdomstillstånd/tillstånd/hälsa? hälsoläge. Är det ok att jag berättar lite? Använd gärna utgångspunkten. vilka positiva effekter rökstopp kan innebära. 3.Undersök Hur tänker du när du fått denna Försök få en uppfattning om. motivationen information? motivation till förändring. Hur tänker du kring att göra en. förändring? 4.Råd till a) Sätt ett rökstoppsdatum lite Hänvisning till Tobaksavvänjare. tobaksstopp framåt i tiden eller Sluta röka linjen. b) Förändra dina tobaksvanor c) Planera inför ditt rökstopp, till. exempel regelbundna måltider d) Använd nikotinläkemedel e) Håll ut abstinensen minskar. efter 3 till 4 veckor f) Ta stöd och hjälp 5.Följ upp Berätta, hur har det gått för dig? Uppmuntra och bekräfta. tobaksstopp. Erbjud utökat stöd vid behov. Tabell 4. Rådgivande samtal om tobak i fem steg. Dialog \|1. Fråga om tobaksvanor\| Är det okej att vi pratar en stund om att du röker/snusar/? Hur tänker du kring din rökning? Har du försökt sluta någon gång?\|Locka fram patientens egna tankar kring sin rökning.\| \|2. Ge information i dialog\| Vad känner du till om hur tobaksbruket kan påverka din sjukdomstillstånd/tillstånd/hälsa? Är det ok att jag berättar lite?\|Erbjud information och koppla den till patientens aktuella hälsoläge. Använd gärna utgångspunkten vilka positiva effekter rökstopp kan innebära.\| \|3. Undersök motivationen\| Hur tänker du när du fått denna information? Hur tänker du kring att göra en förändring?\|Försök få en uppfattning om motivation till förändring.\| \|4. Råd till tobaksstopp\|a) Sätt ett rökstoppsdatum lite framåt i tiden b) Förändra dina tobaksvanor c) Planera inför ditt rökstopp, till exempel regelbundna måltider d) Använd nikotinläkemedel e) Håll ut abstinensen minskar efter 3 till 4 veckor f) Ta stöd och hjälp. \|5. Följ upp\| Berätta, hur har det gått för dig?\|Uppmuntra och bekräfta tobaksstopp. Erbjud utökat stöd vid behov.\|.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se Figur 8. Ansträngningsskala enligt Borg RPE i relation till intensitetsnivå 11.3. Rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande. Lite fysisk aktivitet är bättre än ingen och att skapa möjligheter i vardagen för rörelse kan göra stor. skillnad för hälsan. Gradvis ökning av tid och/eller intensitet minskar riskerna för skada vid fysisk. aktivitet Personer med funktionsnedsättning eller personer med sjukdomar eller skador kan. behöva individanpassade rekommendationer, vid ordination av högintensiv aktivitet till riskgrupper. skall alltid en riskbedömning göras [79,80] För diagnosspecifika rekommendationer om fysisk. aktivitet, se FYSS 2021 De rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande som presenteras nedan gäller för alla. befolknings och åldersgrupper i Sverige, oavsett kön, kulturell bakgrund, socioekonomisk status eller. funktionsnedsättning 11.3.1. Rekommendationer för barn Läs mer i kapitel 17 Fysisk aktivitet, barn och unga under 18 år.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se 4. Struktur för arbetet med ohälsosamma levnadsvanor. Struktur för arbetet med ohälsosamma levnadsvanor utgår från tre steg, uppmärksamma, åtgärda. och följ upp. Inled med frågor om levnadsvanor. Bedöm om patienten har en eller flera ohälsosamma. levnadsvanor. Återkoppla bedömning och vid ohälsosamma levnadsvanor erbjud stöd till förändring i. samband med besöket, vid återbesök eller genom hänvisning. Ge stöd till förändring utifrån. rekommenderad åtgärd. Följ upp för att upprätthålla motivation hos patienten och utvärdera om. åtgärden haft effekt. Figur 3. Struktur för arbete med ohälsosamma levnadsvanor. 4.1. Hur och när kan ohälsosamma levnadsvanor uppmärksammas? Det finns flera möjligheter för hälso och sjukvården att uppmärksamma patienternas levnadsvanor. Hälso och sjukvårdspersonal kan uppmärksamma levnadsvanor i samband med alla typer av. patientkontakter i hela vårdkedjan, både på mottagning, vårdavdelning och i hemsjukvården när det. anses lämpligt och relevant. För det mesta är det fördelaktigt att ta upp flera levnadsvanor samtidigt. för att få en bättre helhetsbild, då ohälsosamma levnadsvanor ofta förekommer tillsammans och kan. ha ogynnsamma effekter för ett sjukdomstillstånd var för sig men också genom förstärkningseffekter. Den som är fysiskt inaktiv har dessutom ofta ohälsosamma matvanor och den som röker dricker ofta. mer alkohol än den som inte röker. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer tillhör patienter med flera. ohälsosamma levnadsvanor samtidigt den grupp som anses ha särskild risk och som ska prioriteras. Genom att skapa en rutin för hur levnadsvanor uppmärksammas i patientmöten är både personal. och patienter införstådda med att samtal om levnadsvanor utgör en integrerad del av anamnesen. Det är i dagsläget okänt om det är lättare för en person att försöka förändra flera levnadsvanor. samtidigt eller en i taget Levnadsvanorna kan uppmärksammas både muntligt och skriftligt. Ett sätt är att låta patienten. skriftligt besvara ett samtalsunderlag om flera levnadsvanor, som patienten får i samband med sitt. besök i vården, alternativt via brev eller digitalt utskick inför ett kommande besök eller planerad. inläggning på sjukhus. Att få möjlighet att besvara ett sådant formulär i lugn och ro i hemmet, med. utgångspunkt i Socialstyrelsens indikatorfrågor, ger möjlighet till reflektion och tydliggör den. betydelse som vården tillmäter levnadsvanorna. Patienten kan dessutom redan innan sin. vårdkontakt börja reflektera över om någon levnadsvana kan behöva förändras och över sin egen. motivation till förändring.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se 8.6.3. Vuxna med särskild risk För vuxna med särskild risk är stöd till rökstopp en viktig del i behandlingen och påverkar. sjukdomsutveckling, effekt av behandling och framtida prognos. Att uppmärksamma tobaksbruk och. erbjuda stöd är därför en viktig komponent vid varje patientbesök. Exempel: Vid behandling av cancer med cytostatika eller strålning är rökstopp en viktig del av. behandlingen. Rökning kan minska behandlingseffekten av strålbehandlingen, då syresatta. celler är mer känsliga för strålbehandling, samt ökar risken att drabbas av kraftigare. biverkningar och komplikationer under cytostatika och strålbehandling Internationella studier har visat att bland personer med psykisk sjukdom som bipolärt. syndrom, schizofreni eller kronisk depression kan andelen rökare vara så hög som 70. procent. Överdödligheten kopplas till hjärt kärlsjukdomar, inte till psykiatrisk diagnos. Stöd. för rökavvänjning är därför prioriterat i denna grupp 8.6.4. Äldre Det är aldrig för sent att sluta röka. Riskminskning för allvarlig sjukdom är tydlig även bland personer. över 60 år när de slutar röka. Risken för hjärt kärlsjukdom minskar tydligt redan under de första fem. åren efter rökstoppet och riskminskningen fortsätter sedan år för år. Även människor i de högsta åldersgrupperna uppnår således avsevärda hälsovinster genom att sluta. röka 8.6.5. Inför operation En rökfri period minst fyra och helst åtta veckor före och efter operation halverar risken för. komplikationer i samband med operation. Läs mer i kapitel 13.1 Rökning inför operation. 8.7. Uppföljning Uppföljningen ingår som en naturlig del av både rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande. samtal. Uppföljning sker individuellt och kopplas till aktuellt hälsotillstånd. 8.8. Kompetens Utöver vad som anges i kapitlet Allmänt om åtgärdsnivåer och kompetenskrav gäller för tobaksbruk: Enkla råd: Kunskap om de allmänna råden om tobaks och nikotinbruk. Rådgivande samtal: Som läkare ha kunskap om och kunna erbjuda läkemedelsstöd för. tobaksavvänjning. Kvalificerat rådgivande samtal: Vara diplomerad tobaksavvänjare eller ha motsvarande kompetens. Utbildning till diplomerad tobaksavvänjare omfattar minst tre dagar och uppföljande obligatoriska. handledningstillfällen. Utbildningen kvalitetssäkras av Yrkesföreningar mot Tobak. 8.9. Dokumentation Dokumentation sker i regionens rekommenderade mall för tobaksbruk. Finns ingen mall kan. screeningfrågor ligga till grund för anamnes och åtgärd, vilka ska dokumenteras. Dessa data kan.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se 9.9. Dokumentation Dokumentation av matvanor, kostindex, samt riskbedömning av undernäring dokumenteras enligt. lokala rutiner i samband med besök då personens matvanor uppmärksammas och/eller följs upp. Finns ingen mall kan screeningfrågor ligga till grund för anamnes och åtgärd, vilka ska dokumenteras. Dessa data kan sedan användas för uppföljning av ordination, verksamhetsuppföljning och. kvalitetsregister. Diagnoskod ICD 10 SE: Z72.4 Ohälsosamma matvanor (Olämplig diet och olämpliga matvanor) KVÅ koder: DV141 Enkla råd vid ohälsosamma matvanor. DV142 Rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor. DV143 Kvalificerat rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor. 9.10. Verktyg och stöd för personal. Ohälsosamma matvanor – Kunskapsguiden, Socialstyrelsen Stöd för samtal om matvanor ”Enkla råd för bra matvanor”, Socialstyrelsen. Webbutbildning “Samtal och råd om bra matvanor”, Socialstyrelsen. Prata mat, rädda liv, Livsmedelsverket Hälsosamma matvanor, patientmaterial, Nätverket Hälsofrämjande hälso och sjukvård. 9.11. Verktyg och stöd för patienter. Äta för att må bra, 1177 Vårdguiden. Mat och dryck för barn, 1177 Vårdguiden. Vykort Hitta ditt sätt, Livsmedelsverket. Kostråden Hitta ditt sätt, Livsmedelsverket. Nyckelhålet, Livsmedelsverket Matvanekollen Quiz, Livsmedelsverket Råd om bra mat för gravida, Livsmedelsverket. Råd om bra mat för äldre, Livsmedelsverket. Råd om bra mat för barn och ungdomar, Livsmedelsverket. Matkassen snabblagade recept som är bra för hälsa, miljö och plånbok, Västra. Götalandsregionen.

Subsets and Splits

No community queries yet

The top public SQL queries from the community will appear here once available.