Split (1)

train · 5.69k rows

text stringlengths 0 11.5k
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se 12. Flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt 12.1. Bakgrund Varje enskild ohälsosam levnadsvana bidrar till sämre hälsa, ökad risk för sjukdom och förtida död. För den som har flera ohälsosamma levnadsvanor ökar risken ytterligare. Den som har flera. ohälsosamma levnadsvanor samtidigt ingår enligt Socialstyrelsen i gruppen vuxna med särskild risk, som ska ges särskild uppmärksamhet 12.1.1. Epidemiologi I Sverige har 54 procent av befolkningen mellan 16–84 år minst en ohälsosam levnadsvana enligt. Hälsa på lika villkor 2020 Nästan var femte svensk (18 procent) har två ohälsosamma. levnadsvanor eller fler. Överlag är det en något högre andel män (22 procent) än kvinnor (13. procent) som har minst två ohälsosamma levnadsvanor. 12.1.2. Vinster med flera hälsosamma levnadsvanor. Den som har flera hälsosamma levnadsvanor har lägre risk att dö i förtid oavsett orsak. I en. amerikansk studie var risken för förtida död minskad med 21 procent, 39 procent, 51 procent. respektive 81 procent för den som hade en, två, tre eller fyra hälsosamma faktorer avseende. matvanor, fysisk aktivitet, rökning och vikt I två svenska studier var risken för förtida död minskad med upp till 84 procent för dem som hade. minst fyra hälsosamma levnadsvanor [86,87] I världens största fall kontroll studie avseende hjärtinfarkter var risken att insjukna i hjärtinfarkt cirka. 80 procent lägre för dem som inte rökte, var måttligt fysiskt aktiva samt åt frukt och grönsaker varje. dag. Den som inte röker, äter hälsosamt, är måttligt fysiskt aktiv och har en måttlig konsumtion av. alkohol, lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor Även den som redan drabbats av hjärtinfarkt kan se stora vinster med att ändra flera levnadsvanor. till det bättre och effekterna kommer snabbt. De som inte röker, börjar äta hälsosamt och blir fysiskt. aktiva har 74 procent lägre risk för återinsjuknande redan det första halvåret 12.2. Uppmärksamma och identifiera flera levnadsvanor. Med hjälp av ett frågeformulär eller ”Samtalsunderlag om levnadsvanor” går det att få en samlad bild. av alla fyra levnadsvanor, som omnämns i det här vårdprogrammet. Där går det också att få en. uppfattning om någon eller några levnadsvanor sticker ut samt om patienten kan behöva hjälp och. stöd att förändra flera av sina levnadsvanor. I samtalsunderlaget kan patienten också själv ta ställning. till vilken eller vilka levnadsvanor hen eventuellt helst vill förändra och hur motiverad hen är att. påbörja en förändring.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se 18.10. Verktyg och stöd för patient. Att sluta röka, UMO Tobaksfri Duo, Tobaksfri Läs mer i kapitel 9 Tobak Verktyg och stöd för personal. 19. Alkohol, barn och unga under 18 år. 19.1. Bakgrund Bland ungdomar i årskurs 9 uppger två av fem och drygt två av tre i gymnasiet år 2, att de druckit. alkohol under de senaste 12 månaderna, fler flickor än pojkar Bland 15 åringar uppgav 40. procent att de någon gång varit berusade. Andelen skolelever som någon gång druckit sig berusade. har dock minskat sedan mitten på 1980 talet Även andelen ungdomar med hög konsumtion har minskat I årskurs 9 uppgav enbart 3 procent. en högkonsumtion av alkohol år 2019, jämfört med 12 procent år 2004. Motsvarande andel för. gymnasiet år 2 var 6 procent år 2019 jämfört med 18 procent år 2004. Med hög konsumtion avses de. flickor som drack minst 9 standardglas respektive de pojkar som drack minst 14 standardglas. alkoholhaltig dryck per vecka under de senaste 12 månaderna. 19.1.1. Hälsorisker med bruk av alkohol hos unga. Bruk av alkohol är en av de största enskilda riskfaktorerna för dödsfall och ohälsa bland unga 15–19. år [168,169] Berusning ökar risktagandet och en ung person tål mindre mängd. alkohol och blir snabbare berusad. Den unga hjärnan är inte färdigutvecklad vilket gör den känsligare. för alkoholen och den skadas därför mer av alkohol än vuxnas Idealet är att inga barn och unga använder alkohol vilket gör att det förebyggande arbetet har hög. prioritet. Alkoholen påverkar inte bara unga som dricker. Familjer där någon av vårdnadshavarna har ett. skadligt bruk har effekter på barns utveckling Läs mer i kapitel 10 Alkohol. 19.2. Definition För unga under 18 år definieras all alkoholkonsumtion som riskbruk 19.3. Allmänna råd om bruk av alkohol för barn under 18 år. Hälso och sjukvården bör råda alla barn under 18 år att avstå från bruk av alkohol.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se 8.3. Allmänna råd om tobaksbruk och nikotinbruk. Hälso och sjukvården bör råda alla att avstå från tobaks och nikotinbruk. Kunskapen om effekterna. av snus är inte heltäckande, men tillräckligt omfattande för att avråda från bruk av snus. I det. allmänna rådet ingår även vattenpipa och e cigarett. 8.4. Uppmärksamma Tobaksbruk är relevant att uppmärksamma i de allra flesta vård och omsorgskontakter och inom. alla vårdnivåer, eftersom nästan alla sjukdomstillstånd kan orsakas eller påverkas av. tobaksanvändning. I samtal med patienten kan tobaksvanornas betydelse för hälsan uppmärksammas utifrån aktuellt. tillstånd eller diagnos och detta kan öka motivation och förutsättning till förändring. Tandvården och elevhälsan har viktiga roller att fylla då att alla barn och unga regelbundet kallas till. rutinbesök. Dessutom besöker stora delar av den vuxna befolkningen tandvården genom hela livet. Samtala med patienten om tobaksvanor och motivation till förändring. Exempel på frågor: Använder du tobak eller nikotin av något slag? Är det okej att vi pratar en stund om din rökning/snusning? (Be om lov) Hur tänker du kring sambandet mellan din rökning/tobak och dina besvär/sjukdomstillstånd? Ytterligare förslag på frågor, se tabell 4 för Rådgivande samtal om tobak i fem steg. Läs mer om. samtal och motivation i kapitel 7 Personcentrerat och hälsofrämjande förhållningssätt. 8.4.1. Frågeformulär Tobaksbruk och behov av rådgivning kan identifieras med de screeningfrågor som anges nedan och. som tagits fram av Socialstyrelsen. Alternativa frågor utifrån antal cigaretter per dag eller snusdosor. per vecka, med eller utan fasta svarsalternativ, finns i Socialstyrelsens indikatorbilaga 2011. Andra. frågeformulär som används vid rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal för att utforska. patientens nikotinberoende och behov av läkemedel, se kapitel 8.5 Åtgärder. Tabell 2. Källa: Utdrag ur Indikatorbilagan för Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011, Socialstyrelsen.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se Figur 1. Från kunskapsstödet Riva hinder, Kunskapscentrum för jämlik vård, Västra Götalandsregionen. 2.7. Äldre – en underprioriterad grupp vid samtal om levnadsvanor. Patienter som är äldre än 65 år blir en allt större andel av vårdens patienter. Data från Nationell. patientenkät visar att primärvården samtalar om levnadsvanor mer sällan med patienter ju äldre. dessa är Särskilt tydligt är detta när det gäller samtal om alkohol och tobak. Samtidigt ökar en. ohälsosam levnadsvana oftast riskerna för ohälsa med åldern. Skillnaden i risken för att få en allvarlig. sjukdom mellan de som har en ohälsosam levnadsvana och de som har en hälsosam levnadsvana. ökar i regel ju äldre man blir. Ur denna aspekt borde alltså i stället samtal om levnadsvanor. genomföras oftare ju äldre patienten är. Det finns flera orsaker till att vården samtalar mindre om levnadsvanor med äldre än de i. yrkesverksam ålder. Det har funnits en föreställning att det tar lång tid innan preventiva åtgärder har. effekt. Vetenskapliga studier visar i stället att en övergång till hälsosammare levnadsvanor oftast har. en snabb positiv effekt [10,11] En annan föreställning kan vara att frågan om levnadsvanor skulle. kränka den äldre patientens integritet. Om sådana farhågor finns blir det särskilt viktigt med ett. personcentrerat förhållningssätt. Om inte frågan ställs kan ingen veta om den äldre individen är. intresserad av att samtala om levnadsvanor. De olika kapitlen i vårdprogrammet tar upp vad som. gäller specifikt för de äldre inom det området, med referenser till vetenskapliga studier. 2.8. Hela samhällets insatser behövs Problemet med ohälsosamma levnadsvanor kan inte lösas av hälso och sjukvården på egen hand. Det behövs både hälsofrämjande och förebyggande insatser av andra aktörer och samhällsinriktade. insatser som stärker individens handlingsutrymme och möjligheter och gör det lätt att skapa och. upprätthålla hälsosamma levnadsvanor. Dessa insatser behöver ske både på nationell, regional och. lokal nivå. Det kan exempelvis handla om åtgärder för att begränsa tillgängligheten till hälsoskadliga. produkter, öka tillgängligheten till hälsofrämjande produkter, miljöer och aktiviteter samt att stärka. välfärdens hälsofrämjande och förebyggande arbete med levnadsvanor. Det är viktigt att hälso och sjukvården samarbetar med andra aktörer, inte minst på lokal nivå. Det. är också viktigt att hälso och sjukvården bidrar med sina kunskaper och erfarenheter, exempelvis i. massmedia och sociala medier, i kommunal och regional samhällsplanering, och i arbetet med lagar. och förordningar.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se Kvalificerat rådgivande samtal är en metod för rådgivning och stöd och kan exempelvis. ske inom primärvården, tandvården, ungdomsmottagning eller via webben med stöd av diplomerad. tobaksavvänjare. Vid samtalet kan barnets vårdnadshavare eller andra viktiga personer involveras. Stimulera nyfikenhet på tobaksfrihet och undersök förändringsviljan. Testa enkla förändringar eller. att lägga till en god vana. Läs mer i kapitel 6 Åtgärdsnivåer och kompetenskrav och i kapitel 8 Tobak. 18.6. Uppföljning Uppföljning ingår som en naturlig del av kvalificerat samtal. Följ upp aktuella tobaksvanor då det är. vanligt att de förändras. Även viktigt att följa upp tobaksbruk bland barn som uppgett att de har. provat tobak. Läs mer i kapitel 8 Tobak Uppföljning. 18.7. Kompetens Utöver den kompetens som gäller för samtal med vuxna behöver personal som möter unga som. brukar tobak ha kompetens att samtala med barn, unga och deras vårdnadshavare. Läs mer i kapitel 6 Åtgärdsnivåer och kompetenskrav och i kapitel 8 Tobak Kompetens. 18.8. Dokumentation Dokumentation sker i verksamhetens rekommenderade mall för tobaksbruk. Finns ingen mall kan. screeningfrågor ligga till grund för anamnes och åtgärd, vilka ska dokumenteras. Dessa data kan. sedan användas för verksamhetsuppföljning och kvalitetsregister. Diagnoskod ICD 10 SE: Z72.0 Tobaksbruk KVÅ koder: DV111 Enkla råd om tobak DV112 Rådgivande samtal om tobak DV113 Kvalificerat rådgivande samtal om tobak. ZV044 Behandling administrerad via internet 18.9. Verktyg och stöd för personal. På webbsidan Psykologer mot Tobak finns material att använda som stöd vid tobaksavvänjning för. unga. På sidan finns flera av nedanstående material samt filmer och rapporter. Psykologer mot tobak, Tobak och unga Kunskapsöversikt. Psykologer mot tobak, SOTIS Samtal Om Tobak i Skolan (pdf) SOTIS är en modell för Samtal Om Tobak i Skolan, utvecklad för att underlätta samtal om. tobak (rökning och snus) med elever i skolan och på ungdomsmottagningen. Det kan. användas både i samband med rutinmässiga hälsokontroller/hälsosamtal och vid. spontanbesök. Yrkesföreningar mot Tobak, Broschyrer Samtal om tobak och avvänjning för unga. Elevhälsoportalen.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se Livsmedelsverket. Riksmaten ungdom. [Internet] Uppsala: Livsmedelsverket; 2018. undersokningar/riksmaten ungdom. Hämtad 2020 09 11. Livsmedelsverket. Riksmaten barn. [Internet] Uppsala: Livsmedelsverket; 2003. undersokningar/riksmaten barn 2003. Hämtad 2020 11 12. Folkhälsomyndigheten. Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 grundrapport. [Internet] skolbarns halsovanor 2017 18 18065.pdf. Hämtad 2021 03 19. activity. Vol. 5th edition. Köpenhamn: Nordic Council of Minsters; 2014. Johansson U, Lindberg K, Öhlund I, Hernell O, Lönnerdal B, Lundén S, Sandell M et. al. Acceptance of a Nordic, Protein Reduced Diet for Young Children during Complementary. Kjellberg E, ROswall J, Bergman S, Almquist Tangen G, Alm B, Dahlgren J. Longitudinal birth. cohort study found that a significant proportion of children had abnormal metabolic profiles. Laitinen, TP. Ideal cardiovascular health in childhood and cardiometabolic outcomes in. Ventura, A K och Worobey, J. Early influences on the development of food. preferences. Curr Biol. 2013;23(9): R401 408. Craigie, A M, o.a. Tracking of obesity related behaviours from childhood to adulthood: A. Sleddens EF, Kroeze W, Kohl LFM, Bolt LM, Velema E, Kaspers PJ, et al. Determinants of dietary. behavior among youth: an umbrella review. Int J Behav Nutr Phys Act. 201;12(7) Livsmedelverket. Barn och ungdomar 2–17 år. [Internet] Livsmedelsverket: Uppsala; 2020. 17 ar#Mer_frukt_och_gr%C3%B6nt. Hämtad 2021 01 20. Folkhälsomyndigheten. Skolbarns hälsovanor – Statistik. [Internet] Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2020. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering statistik/tolkad rapportering/skolbarns halsovanor/ Hämtad 2020 09 07. Folkhälsomyndigheten. Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 grundrapport. [Internet] Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2019. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat material/publikationsarkiv/s/skolbarns halsovanor i sverige 201718 grundrapport/ Hämtad 2021 03 19. Folkhälsomyndigheten. Barns och ungas rörelsemönster. [Internet] Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2019. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat material/publikationsarkiv/b/barns och ungas rorelsemonster/ Hämtad 2020 09 07. Kriellaars, D. Bilaga 1, Physical Literacy Enriched Environmental Design – PLEED. Canada: University of Manitoba; 2020. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) FYSS 2021. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention. och behandling. Stockholm: Läkartidningen Förlag AB; 2021.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se 16.4. Uppmärksamma Samtal för att främja hälsosamma matvanor sker redan under spädbarnstiden. Från 2 års ålder bör. ett systematiskt arbete för att uppmärksamma barn med ohälsosamma matvanor ske i samband med. hälsosamtal inom barnhälsovården och senare inom elevhälsan samt vid rutinbesök inom. tandvården. Det kan vara extra viktigt att uppmärksamma ohälsosamma matvanor hos barn som är. nedstämda, har oro eller ångest, har funktionsnedsättning, ungdomar som minskat i vikt, barn. oavsett ålder som ökar snabbt eller ligger högt i ISO BMI samt hos barn med karies. Vid samtal om. matvanor med barn och familjer kan bilder eller bildstöd användas. 16.4.1. Frågeformulär För att uppmärksamma ohälsosamma matvanor kan standardiserade frågor om matvanor. användas, exempelvis Socialstyrelsens kostindex Kostindex är validerat på vuxna. men bedöms även kunna användas för att identifiera de barn och ungdomar som har risk. för ohälsosamma matvanor, genom att ge en indikation om matens näringsmässiga kvalitet. Läs mer i kapitel 9.4.1 Frågeformulär. 16.4.2. Bedömning Räkna samman kostindex och gör en bedömning av om barnet eller den unge har risk för. ohälsosamma matvanor. Återkoppla och diskutera resultatet på kostindex med familjen. Lyssna och. bekräfta det som är hälsosamt. Kostindex tar inte hänsyn till barnets energiintag, generella livsmedelsval eller måltidsstruktur och en. fördjupad kartläggning av barnets matvanor behöver genomföras när barnet uppmärksammats med. risk för ohälsosamma matvanor. En fördjupad kartläggning kan ske via en strukturerad kostanamnes. där barnet, om det är möjligt, själv får svara på frågor om sina matvanor, måltidsstruktur och. mängder medan medföljande vuxen hjälper till att beskriva den övriga livssituationen. Undersök även om barnets matvanor skiljer sig åt mellan vardag och helgdag. Vid samtal om ohälsosamma matvanor med barn, ungdomar och deras vårdnadshavare är det viktigt. att visa intresse och nyfikenhet för de tankar och funderingar som familjen har kring barnets. matvanor samt undvika att skuldbelägga eller tillrättavisa. Beakta även vad som kännetecknar barnet. och familjen, särskilt med fokus på kognitiva funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa. Erbjud fakta. och om familjen önskar, ge råd om hälsosamma matvanor. Ställ främst öppna frågor och visa nyfikenhet för de tankar och funderingar som familjen har kring. barnets matvanor och ta reda på vilka kunskaper och erfarenheter de har med sig. Exempel på frågor Vad upplever du fungerar bra eller mindre bra med dina/ditt barns matvanor? Vad vet du om hur dina/era matvanor påverkar din hälsa/ ditt barns hälsa? Är du orolig för hur ditt barn äter? Om ja, kan du berätta? Om du skulle ändra på något för att förbättra dina och ditt barns matvanor, vad skulle det i så. fall vara? Vill du/ni ha hjälp att förändra dina/ditt barns/familjens matvanor?
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se Hoare E, Milton K, Foster C, Allender S. The associations between sedentary behaviour and. mental health among adolescents: a systematic review. Int J Behav Nutr Phys. World health Organization. WHO guidelines on physical activity and sedentary behaviour. Genève: World health Organization; 2020. Tucker P, Vanderloo LM, Johnson AM, Burke SM, Irwin JD, Gaston A, et al. Impact of the. Supporting Physical Activity in the Childcare Environment (SPACE) intervention on. preschoolers' physical activity levels and sedentary time: a single blind cluster randomized. Englund A. Skolelevers drogvanor 2019 [Internet] Rapport 187. Stockholm: Centralförbundet. för alkohol och narkotikaupplysning; 2019. https://www.can.se/app/uploads/2020/01/can rapport 187 skolelevers drogvanor 2019.pdf. Hämtad 2021 01 21. Guttormsson U. Skolelevers drogvanor 2020 [Internet] Rapport 197. Stockholm: Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning; 2019. Hämtad 2021 12 02. Pantzar, M och Hellberg, J. Samtal om tobak och avvänjning för unga. Stockholm: Psykologer. mot tobak i samarbete med sjuksköterskor mot tobak; 2017. Sundin E, Landberg J, Ramstedt M. Negativa konsekvenser av alkohol, narkotika och tobak – en. studie med fokus på beroende och problem från andras konsumtion i Sverige 2017. [Internet] Rapport 174. Stockholm: Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning; 2018. Hämtad 2020 10 19. Institute for Health Metrics and Evaluation. GBD Compere. [Internet] Seattle; 2019. Folkhälsomyndigheten. Alkoholens skadeverkningar. [Internet] Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2020. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor levnadsvanor/andts/utveckling inom andts anvandning och ohalsa/skadeverkningar/alkoholens skadeverkningar/ Hämtad 2021 10 01. Skala K, Walter H. Adolescence and Alcohol: a review of the literature. Neuropsychiatr. Ramstedt M (red) Hur många barn växer upp med föräldrar som har alkoholproblem? Resultat. från en systematisk litteraturöversikt. CAN rapport 185. Stockholm: Centralförbundet för. alkohol och narkotikaupplysning; 2019. Socialstyrelsen. Informationsspecifikation för levnadsvanor: Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor. Stockholm: Socialstyrelsen; 2015.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se 19.6. Uppföljning Uppföljning ingår som en naturlig del av rådgivande samtal. Läs mer i kapitel 10 Alkohol Uppföljning. 19.7. Kompetens Utöver den kompetens som gäller för samtal med vuxna behöver personal som möter unga som. brukar alkohol ha kompetens att samtala om alkohol med barn, unga och deras vårdnadshavare. Läs mer i kapitel 6 Åtgärdsnivåer och kompetenskrav och i kapitel 10 Alkohol – Kompetens. 19.8. Dokumentation Dokumentation sker i för verksamheten rekommenderad mall för alkoholbruk. Finns ingen mall kan. screeningfrågor ligga till grund för anamnes och åtgärd, vilka ska dokumenteras. Dessa data kan. sedan användas för verksamhetsuppföljning och kvalitetsregister. Diagnoskod ICD 10 SE: Z72.1 Alkoholbruk KVÅ koder: DV121 Enkla råd om riskbruk av alkohol. DV112 Rådgivande samtal om riskbruk av alkohol. DV113 Kvalificerat rådgivande om riskbruk av alkohol. 19.9. Verktyg och stöd för personal. Stöd för samtal om alkohol, Socialstyrelsen. Alkohol, Elevhälsoportalen 19.10. Verktyg och stöd för patient. Alkohol, UMO Läs mer i kapitel 10 Alkohol – Verktyg och stöd för personal och Verktyg och stöd för patienter.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se 12.3. Erbjud råd och stöd Med utgångspunkt från patientens svar på frågorna och hens inställning och motivation att göra. förändringar går det ganska snabbt att bilda sig en uppfattning om det finns förutsättningar att gå. vidare för att starta en förändringresa eller om det behövs motiverande åtgärder innan det är dags. för handling. Det saknas studier där det undersökts om det är bra att förändra flera levnadsvanor. samtidigt eller om det är bättre att försöka förändra en levnadsvana i sänder. I praktiken är nog det. senare alternativet vanligast och att då koncentrera sina stödinsatser på den levnadsvana som. patienten själv önskar börja med. Men att förbättra en levnadsvana kan ibland underlätta förbättring. av en annan levnadsvana. Ökad fysisk aktivitet eller hälsosammare matvanor kan till exempel göra. det lättare att klara av nikotin eller alkoholabstinens, för den som försöker sluta röka eller minska. sin alkoholkonsumtion. När det gäller åtgärder och lämplig rådgivningsnivå se under respektive. levnadsvana. 12.4. Uppföljning Uppföljning ingår som en naturlig del av både rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal. Uppföljning sker individuellt. När flera levnadsvanor är aktuella behövs ju uppföljning vid flera. tillfällen under en längre tid än om det bara handlar om en levnadsvana. Uppföljning kan ske genom. besök, telefonsamtal, brev eller digitalt. 12.5. Verktyg och stöd för personal. De pedagogiska hjälpmedel som används vid riktade hälsosamtal ger en samlad bild av alla fyra. levnadsvanorna, vilket gör det lättare att förstå de olika levnadsvanornas betydelse och hur dessa. hänger ihop med psykosociala faktorer och olika biologiska riskmarkörer, som också finns med på. Hälsokurvan eller Stjärnprofilen, läs mer under avsnittet Uppsökande arbetssätt – riktade. hälsosamtal. Samtalsunderlag om levnadsvanor, Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Ett verktyg, som kan vara till hjälp för att identifiera flera ohälsosamma levnadsvanor och. dessutom få en uppfattning om patientens motivation till eventuell förändring. Liv och hälsa, 1177 Vårdguiden Hälsosamma levnadsvanor, Vårdgivarguiden Här kan vårdgivare läsa mer om alla fyra levnadsvanor, hitta aktuella utbildningar och ladda. ner material. Material att beställa om hälsosamma levnadsvanor, Vårdgivarguiden. Broschyrställ med enkel patientinformation till vuxna som vill förbättra sina levnadsvanor. Det levereras komplett med foldrarna Goda levnadsvanor gör skillnad, Bra mat och rörelse. samt kontakt kort till Sluta Röka linjen och Alkohollinjen. Broschyr om hälsofrämjande levnadsvanor vid cancer, Swenurse. Syftet med denna broschyr är att ge ett kunskapsunderlag till alla i teamet runt personer som. diagnostiserats med cancer. Nätverket för hälsofrämjande hälso och sjukvård. Samtal om hälsa, Vårdgivare Skåne Ett verktyg i det dagliga patientarbetet vid enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat. rådgivande samtal om levnadsvanor.
p g ( ) Kontaktperson: Kristine Bergström, processledare, kristine.bergstrom@norrarf.se 9.1.3. Miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbara matvanor. Maten vi äter och hur den produceras har även en stor påverkan på miljö och klimat Genom. hälsosamma matvanor förbättras inte bara folkhälsan utan även belastning på miljö och klimat. minskar. Det som är hälsosamt för människor är också gynnsamt för en hållbar utveckling. Det finns ett starkt samband mellan socioekonomisk ställning och matvanor. Faktorer som. matkostnader, sociala normer och utbildningsnivå kan påverka skillnader i matvanor mellan olika. socioekonomiska grupper Skillnader i matvanor mellan olika grupper följer samma ojämlika. förhållanden som hälsan och munhälsan i stort Generellt gäller att personer med störst resurser i. form av utbildning och inkomst är de som i högre grad följer Livsmedelsverkets kostråd. För att. främja hälsosamma matvanor och minska hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper. behöver befolkningsriktade interventioner ske parallellt Det finns mycket att vinna på att. samverka kring tidiga insatser från olika håll, till exempel mellan tandvård, dietister och övrig. personal i hälso och sjukvården vad gäller hälsosamma matvanor. 9.2. Definitioner Ohälsosamma matvanor definieras som matvanor där energiintag, näringsintag, livsmedelsval. inklusive drycker, tillagningsform eller måltidsmönster inte motsvarar individens behov. Intaget av. energi, näringsämnen eller livsmedel kan vara både för stort och för litet i förhållande till det. individuella behovet. Definitionen är densamma för friska barn över två år, unga, gravida, vuxna och. äldre. Socialstyrelsen har definierat betydande ohälsosamma matvanor som låga poäng på kostindex. (0–4 av 12 möjliga) Kostbehandling avser behandling med hjälp av kost för att förebygga, bota eller lindra. nutritionsrelaterade tillstånd. Nutritionsbehandling avser behandling som syftar till att tillgodose en. patients behov av näringsämnen. 9.3. Allmänna råd om hälsosamma matvanor. Den allmänna rekommendationen för att motverka kostrelaterade sjukdomar är Livsmedelsverkets. kostråd. Livsmedelsverket har konkretiserat Nordiska näringsrekommendationer 2012 (NNR) till Svenska. kostråd till friska personer från två års ålder [50,51] Kostråden ligger till grund för råd om. hälsosamma matvanor och bör anpassas till aktuell anamnes samt individens preferenser, förutsättningar och mål. För barn under 2 år och äldre personer finns specifika kostråd [52,53] Hälsosamma matvanor kännetecknas av en större andel grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukter, bär, nötter, frön, fullkornsprodukter, fisk, skaldjur, växtbaserade matfetter och oljor samt magra och. osockrade mejeriprodukter samt ett lägre intag av rött kött och chark, salt, socker och alkohol (se. Figur 4) Även energibalans och intagsfrekvens är av betydelse. För mycket och för lite energi kan leda till. allvarliga hälsoproblem. Intagsfrekvens har bland annat stor påverkan på uppkomst av karies. Generellt behövs ett uppehåll på 3 timmar mellan intag för att minska risken för karies.
GUCH arbetsgruppen Protokoll från mötet 2019 04 10, Svenska mässan Göteborg. Närvarande: Peder Sörensson, Joanna Hlebowicz, Zacharias Mandalenakis, Ulf Thilén, Mikael Dellborg, Linda Johansson, Anna.Klara Zetterström, Eva Furenäs, Eva Mattsson (del) Mötets ordförande för 2019: sittande Peder Sörensson, Stockholm. Mötets sekreterare för 2019: sittande Zacharias Mandalenakis, Göteborg. Mötets agenda var godkänd. Verksamhetsberättelse 2018: a. GUCH kurser: i. 9:e post graduate GUCH kurs i Lund: Enligt kurvärderingen var. deltagarna mycket nöjda (4.7/5) och kursen var stimulerande. Nästa. GUCH kurs i Lund planeras under hösten 2020 med samma fokus. Önskemål om att 5 10 av deltagarna bör vara BMA, fysioterapeuter, personalen från thorax och/eller anestesiologer. under V40 med ffa fokus på ST/specialister i kardiologi samt. anestesiologer. iii. 2 dagar GUCH kurs i Stockholm (NKS) 14 15 mars 2019 och hade. fokus även på interna kardiologer i närområdet. Planeras nästa gång att. vara 3 dagar kurs och blir under våren 2020. iv. Diskuterades även bristen av GUCH kunskap hos kardiologbakjourer i. landet och det är viktigt att en av de 3 GUCH kurser att fokusera på. kardiologbakjour nivå också! b. Nästa fortbildningsdagar ska vara i Malmö med ett förslagsdatum 21 22. november 2019 men mer info och kallelse kommer senare. Arrangeras via. Joanna Hlebowicz. En dag blir focus SWEDCON och användning av. sökfunktionen mm. Abbot har gått med på att sponsra mötet med 20 tkr. c. Vårmötet 2019: Mindre GUCH sessioner jmf med föregående år. Viktigt att. bevaka deadline till nästa vårmöte och att föreslå flera GUCH sessioner så att. öka chanserna för accepterat föredrag (t.ex. krångliga GUCH fall, GUCH. graviditet på HIA, GUCH ablation med live demonstration osv) d. Problem att nå alla GUCH intresserade kollegor i landet. Svårt att ha en aktuell. email listan. Ett förslag var att använda användare från SWEDCON men det. finns flera kollegor som loggar aldrig in i SWEDCON. Arbetsgruppen jobbar. hård med detta och det kommer ev att delegera en person från varje. universitetssjukhus och hen blir ansvarig för att uppdatera email listan till hela. län och för varje år. Thorax kirurger bör också vara med i listan (Zacharias).
Agenda Arbetsgruppen för GUCH 2018/19 Göteborg, 10:e april, Svenska Mässan, kl 11 12, lokal R21. §1 Val av mötets ordförande §2 Val av mötets sekreterare §3 Godkännande av mötets agenda §4 Verksamhetsberättelse 2018/19, se bilaga nedan (Peder), Aktuell mailinglista (alla) §5 Redovisning av arbetsgruppens ekonomi (Peder) SWEDCON, ekonomi och information (Joanna, Ulf) §6 Forskning (Zacharias, Bengt) §7 Utbildning (Peder) §8 GUCH.nu (Zacharias) §9 Övrigt (alla).
Peder Sörensen gick genom arbetsgruppens ekonomi för 2018/9: se årsberättelse. Ulf Thilén gick genom ekonomi och information avseende SWEDCON. a. SWEDCON har haft i början av året c:a 4 500 000 SEK och en del pengar har. gått till olika tjänster (inkl MR modul) Sökte mindre pengar för 2019 (sökte. 1 400 000 men fick 400 000) b. Det finns ett problem med fördröjningen från UCR att leverera data till. forskningsgrupper. c. Diskuterade grovt om ”missing data” i SWEDCON som från GUCH delen är. ett mindre problem, d. På gång en dansk kvalitetsregister för medfödda hjärtfel. Forskningen: Zacharias Mandalenakis gick genom GUCH registerstudier som var. under review och de som är accepterade till publikation. Även den nya databasen med. alla patienter med medfött hjärtfel i Sverige. På Euro GUCH 2019 presenterades ett. abstrakt om mortalitet och förändringen över tid hos patienter med Ebstein anomali i. Sverige, abstraktet fick mycket uppmärksamhet och även fick första pris (av 187. abstrakt) Påpekad att det finns möjligheter till liknande studier som kan genomföras. med kliniska data från SWEDCON. Även i behov att stimulera flera guch ologer på. länssjukhusen att forska. Bengt Johansson var ej närvarande tyvärr. Se punkt 4. Hemsidan www.guch.nu : Flera kontakter (per email och tel) med webdesign. Weknowit. Företaget ”Game Lounge Limited” har köpt domain för att. kardiologföreningen har slutat betala den (sedan ett par år tillbaka) Således vi kan inte. stänga eller lägga ner www.guch.nu Pågående diskussion med företaget Game. Lounge Limited per email men chansen att lyckas är låg. Förslag att försöka köpa. tillbaka domännamnet för att sedan lägga ner den. 9. Eva Furunäs och Eva Mattsson valdes till valberedning för att se över sittande. styrelsens tidsspann för deltagande, stadgar och komma med försalg till nästa årsmöte. 2020. Göteborg, 22 april 2019 Med pennan Zacharias Mandalenakis.
till bevingad fjäril sa för CRP till kardiovaskulär riskfaktor. Russel Ross i Seattle var drivande bakom. hypotesen att CRP var mer än bara ett tecken på. vävnadsskada utan även en del i patogenesen. bakom arterioskleros [] Mer än ett halvt sekel. efter upptäckten kom Harvardprofessorn Paul M Ridker 1997 med genombrottstudien som. visade att CRP var en prospektiv markör för. kardiovaskulär sjukdom[] CRP blev en fjäril inom den kardiovaskulära riskfaktorforskningen. involverade i den inflammatoriska processen måste man i studier kring patogenesen också. vidga bilden från det mer kliniska fokuset på. just CRP. Mitt forskningsarbete avser att i en första del. belysa samband mellan livsstil och CRP och. effekter av livsstilsintervention på CRP. Jag har. dring på längre sikt än i föregående studie lät vi. randomisera 193 överviktiga västerbottningar med nedsatt glukostolerans till en månads vistelse på hälsohem eller livsstilsinformation på. vårdcentral. Här var fokus på både livsstilsförändring, kost och motion. Hälsohemsgruppen. sänkte CRP från 4,95±6,6 mg/L till 3,52±7,2. mg/L (p<0.000) efter en månads internatvistelse, en minskning som kvarstod vid ettårskontrollen men hade försvunnit efter tre år[] Svårigheten att vidmakthålla förändring på längre sikt är således bekräftad än en gång. Därefter har vi visat att CRP är en riskmarkör för ischemisk stroke, men inte vid intra cerebral blödning genom en studie på 308 ischemiska och 61 hemorrhagiska stroke. Genom att. dela upp materialet i olika subtyper (enligt. TOAST kriterier) har vi också sett att CRP. tycks starkast korrelerat till småkärlssjuka[] För närvarande arbetar jag med effekten av. atorvastatin på CRP och fibrinolys vid elkonvertering av förmaksflimmer. Att i detta skede – forskning är ju som de flesta vet litet av en bergoch dalbana – få motta Svenska Cardiolog föreningen och Pfizers stipendium för kardiovaskulär riskfaktorforskning 2009 är därför en. positiv och inspirerande uppmuntran i mitt. arbete! I Fotnot: Huvudhandledare är Professor Kurt Boman, Skellefteå lasarett, Institutionen för folkhälsa och klinisk. medicin, Umeå Universitet. Bihandledare är docent Jan. Håkan Jansson och överläkare Lars Johansson, båda. Skellefteå lasarett, Institutionen för folkhälsa och klinisk. medicin, Umeå Universitet. kardiovaskulär sjukdom[] CRP därefter studerat CRP som riskblev en fjäril inom den kardiovas markör vid stroke och nu inriktar. kulära riskfaktorforskningen. jag mig på statiners effekt på CRP. Många stora prospektiva studi och fibrinolysmarkörer vid förer har följt och bekräftat CRP, inte maksflimmer. I Skellefteå har vår. bara som riskmarkör för arterio grupp i många år studerat fibrinoskleros och dess kliniska manifes lys och det är därför naturligt att. tationer, utan även för flera kom undersöka de kopplingar mellan. ponenter i det metabola synd bland andra PAI 1 och CRP som. romet[] CRP tycks nämligen ha Jonas Andersson tidigare påvisats. samband med etablerade riskfaktorer för kar För att studera effekten av fysisk aktivitet på. diovaskulär sjukdom med koppling till vår CRP och inflammationsmarkörerna IL 6 och. livsstil. Både fysisk aktivitet[], övervikt och TNF alfa lät vi tjugo män på 18 55 år genomfökost[] inverkar på nivåerna av CRP. ra en två veckor lång skidtur, 12 30 km/dag, Forskningen på CRP börjar nu inriktas mot motsvarande ca 10 timmars fysisk aktivitet per. intervention, ett särskilt spännande område dag. De fick standardiserad kost och följdes därefter att JUPITER studien publicerats[] efter från start till sex veckor efter avslutad träDenna visar att statiner inte bara sänker CRP ning. Under skidturen steg CRP första veckan. utan också risken för kardiovaskulär sjukdom men vände ner under andra veckan för att sedan. hos tidigare friska personer med normalt ko långsamt sjunka under hela observationstiden. lesterol men förhöjt CRP. trots att den fysiska aktiviteten avslutats. Det är. Frågan om CRP är en markör eller riskfak lätt att misstänka att adaptiva, eller feedbacktor för kardiovaskulär sjukdom är däremot inte mekanismer, förklarar resultatet. Det är också. besvarad med denna studie. Fortsatta studier mycket spännande att CRP även sex veckor efter. behövs för att förstå den roll CRP spelar i sjuk avslutad skidtur var påtagligt längre än i baselidomsprocessen och vilka interventioner som ne. TNF alfa steg under hela träningsperioden. kan minska överrisken vid ett förhöjt CRP. och började sedan sjunka igen. Eftersom CRP bara är en av många ämnen För att studera effekten av livsstilsförän. REFERENSER 1 Dödsorsaker 2006. Stockholm: Socialstyrelsen 2008. 2 Neovius M, Teixeira Pinto A, Rasmussen F. Shift. in the composition of obesity in young adult men in. Sweden over a third of a century. Int J Obes. 3 Lilja M, Eliasson M, Stegmayr B, Olsson T, Söderberg S. Trends in obesity and its distribution: data from the Northern Sweden MONICA. Survey, 1986 2004. Obesity (Silver Spring) 2008. 4 Tillett WS, Francis Jr T "Serological reactions in. pneumonia with a nonprotein somatic fraction of. 5 de Beer FC, Hind CR, Fox KM, Allan RM, Maseri. A, Pepys MB. Measurement of serum C reactive. protein concentration in myocardial ischaemia and. 6 Ross, R., Atherosclerosis – an inflammatory disea. se. N Engl J Med, 1999. 340(2): p. 115 26. 7 Ridker PM, Inflammation, aspirin, and the risk of. cardiovascular disease in apparently healthy men. 8 Bassuk, S., N. Rifai, and P. Ridker, High sensitivity. C reactive protein: clinical importance. Curr Probl. Cardiol., 2004. 29: p. 439 93. 9 Kasapis, C. and P. Thompson, The effects of physi. cal activity on serum C reactive protein and. inflammatory markers: a systematic review. J Am. Coll Cardiol., 2005. 10 Selvin, E., N. Paynter, and T. Erlinger, The effect. of weight loss on C reactive protein: a systematic. review. Arch Intern Med., 2007. 167(1): p. 31 9. 11 Ridker PM et al, Rosuvastatin to prevent vascular. events in men and women with elevated C reactive. 12 Andersson J, Boman K, Jansson JH, Nilsson TK, Lindahl B; Effect of intensive lifestyle intervention. on C reactive protein in subjects with impaired. glucose tolerance and obesity. Results from a randomized controlled trial with 5 year follow up. 13 Andersson J, Johansson L, Ladenvall P, Wiklund. P G, Stegmayr B, Jern C, Boman K; C Reactive. Protein Is a Determinant of First Ever Stroke: Prospective Nested Case Referent Study.
121 26 Stockholm Globen En kombination som når längre Kolesterolhalten i blodet bestäms av koles terolabsorptionen i tarmen och syntesen i levern. Genom att behandla både kolesterol absorptionen och syntesen med EZETROL[®] respektive statin, får du mer kraftfull koles terolsänkande effekt jämfört med att bara använda en statin.* EZETROL (ezetimib) kolesterolabsorptionshämmare (Rx; (F); SPC 2008 04 03) tabletter 10mg. Indikationer: EZETROL givet tillsammans med en statin är indicerat som tilläggsterapi. till diet till patienter med primär hyperkolesterolemi (icke familjär och heterozygot familjär) som inte är adekvat kontrollerade med en statin enbart. EZETROL i monoterapi är indicerat. som tilläggsterapi till diet till patienter med primär hyperkolesterolemi (icke familjär och heterozygot familjär) hos vilka en statin anses olämplig eller inte tolereras. EZETROL givet. tillsammans med en statin, är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med homozygot familjär hyperkolesterolemi. Annan kompletterande behandling (t ex LDL aferes) kan. ges. EZETROL är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med homozygot familjär sitosterolemi. Några studier som påvisar EZETROLs förebyggande effekt med avseende på. komplikationer av ateroskleros har ännu ej slutförts. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något av hjälpämnena. När EZETROL ges tillsammans. med en statin bör produktresumén för det aktuella läkemedlet konsulteras. EZETROL givet tillsammans med en statin är kontraindicerat under graviditet och amning. EZETROL givet. tillsammans med en statin är kontraindicerat hos patienter med aktiv leversjukdom eller med kvarstående transaminasförhöjning utan känd orsak. Vid förskrivning och för aktuell. information om villkor i förmånssystemet, förpackningar och priser se www.fass.se. Villkor för subvention: Ezetrol subventioneras endast för patienter som har provat simvastatin och. inte uppnått behandlingsmålet, eller om det konstateras att patienten inte tål statiner. EZETROL (ezetimib) är ett registrerat varumärke av MSP Singapore Company, LLC. Copyright © 2005 MSP Singapore Company, LLC. MSD, Box 7125, 192 07 SOLLENTUNA. Schering Plough AB, Box 6185, 102 33 STOCKHOLM. 01 10 EZT 2009 S 1327 J, maj 2009.
mekanismen för nebivolols effekt på NO metabolismen inte är klarlagd och att den kliniska. betydelsen av medlets vasodilaterande effekt inte är känd. Dokumentationen begränsad I den uppmärksammade CAFE (substudie till. ASCOT) visades på drygt 2 000 patienter, med hjälp av applanationstonometri och pulsvågsanalys, att det centrala blodtrycket och. pulstrycket i aorta var lägre i den ena behandlingsgruppen, trots att det perifert uppmätta. blodtycket inte skiljde sig signifikant mellan. grupperna. I en betydligt mindre (n=16) liknande undersökning visades samma mönster vid jämförelse. mellan nebivolol och atenolol. Studien var. cross over och behandlingstiden var endast 5. veckor. Skillnaden mellan medlens perifera effekt på pulstrycket skiljde sig inte signifikant, men gjorde så i aorta till nebivolols favör. Obser vationer som dessa är intressanta och det. har diskuterats huruvida skillnader i kardiovaskulärt utfall mellan olika antihypertensiva. behandlingsregimer som reducerar det perifera blodtrycket lika, skulle kunna tillskrivas att. medlen har olika inverkan på kärlvägg och central hemo dynamik. Baserat på tre placebokontrollerade undersökningar som omfattade drygt 2 000 patienter, godkändes nebivolol (Bystolic®) 2007 av FDA, för behandling av hypertoni. Medlet kan användas enbart eller i kombination med andra. antihypertensiva. Nebivolol finns sedan tidigare tillgängligt under olika namn i ett 50 tal. länder, varav flera i Europa (inte Sverige) Preparatet används företrädesvis för behandling av hypertoni, men ges i vissa länder även till. patienter med hjärtsvikt. Nebivolol tycks tolereras väl och de biverkningar som rapporterats. är välkända och typiska för den farmakologiska. effekten av preparatet, främst trötthet, bradykardi, depression och impotens. Ytterligare studier behövs för att värdera. nebivolols långtidseffekter, även i jämförelse med icke vasodilaterande BB och andra antihypertensiva medel. Inga morbiditets eller. mortalitetsdata på patienter med hypertoni finns med nebivolol. Två vasodilaterande BB används kliniskt – karvedilol och nebivolol. Karvedilol är en ickeselektiv BB och ger vasodilatation genom att. blockera α receptorer, medan nebivolol är en. β1 selektiv blockerare och ger vasodilatation företrädesvis genom mekanismer som ökar tillgången till NO. Båda substanserna sägs. sakna de negativa metabola effekter på framförallt kolhydratmetabolismen, som har rapporterats med tidigare generationer BB. Medlen har även visats påverka hemodynamiken annorlunda, så att perifert kärlmotstånd. reduceras och hjärtminutvolymen påverkas i mindre utsträckning. Nebivolol har genom kombinationen av att vara både β1 selektiv och. ge NO inducerad vasodilatation en unik farmakologisk profil. Den kliniska betydelsen av. dessa egenskaper återstår dock att visa. Barry Greenberg, San Diego, talade om. “Beta Blockers in the Setting of Heart Failure and. Other Compelling Indications: When, How, What. and in Whom?” Kedjan av händelser från expo nering av kardiovaskulära riskfaktorer till utveckling av hjärtsvikt, uppvisar stora likheter med det kardiovaskulära kontinuum som. tidigare hade beskrivits under symposiet och. utgjorde inledning till presentationen. Därefter beskrevs indelningen av hjärtsvikt i. olika stadier enligt ACC/AHA:s uppdaterade riktlinjer för behandling av hjärtsvikt. Till stadium A hör patienter med hög risk att utveck. la hjärtsvikt, men utan strukturell hjärtsjukdom eller symptom på hjärtsvikt. Stadium B. karaktäriseras av strukturell hjärtsjukdom utan tecken eller symptom på hjärtsvikt. Patienter i stadium C har strukturell hjärtsjukdom med symptom på hjärtsvikt eller har haft. sådana symptom tidigare. Till stadium D räknas patienter med svår hjärtsvikt som kräver. specialiserad intervention. Behandling med BB fokuserades till patienter i stadium B (efter. hjärtinfarkt och vid asymptomatisk systolisk vänsterkammardysfunktion) samt stadium C (nedsatt vänsterkammarfunktion och symptom på hjärtsvikt) I stora välkända metaanalyser har långtidsanvändning av BB efter hjärtinfarkt visats reducera total mortalitet drygt. 20%, antalet plötsliga dödsfall med 30% och. risken för reinfarkt 25% Remodeling viktigaste orsaken till hjärtsvikt Enligt ACC/AHA:s riktlinjer rekommenderas BB till alla patienter som drabbats av hjärtinfarkt, oavsett ejektionsfraktionens storlek eller. förekomst av symptom på hjärtsvikt. Detta. motiverades av att medlen reducerar ischemi. och har antiarytmiska effekter men framförallt. att de motverkar remodelingprocessen, som är. den viktigaste orsaken till progressiv försämring. av hjärtfunktionen och utveckling av hjärtsvikt. efter hjärtinfarkt. Data från den berömda. Framingham Heart Study visade att bland alla. personer mellan 35 och 94 år som drabbades av. hjärtinfarkt, utvecklade 37% av männen och. 45% av kvinnorna hjärtsvikt under 18 års uppföljning. Bland matchade kontroller var motsvarande, oavsett kön, endast ca 10% I en studie förekom remodeling hos 85 av 284. patienter efter 6 månader, trots bevarad regional och global vänsterkammarfunktion efter. ® Metabola, Hypertoni, Diabetes, mfl.
Tankar i vårtider Inledningstalare var professor Lars Rydén, som varit drivande både inom EU och Sverige för att få riktlinjerna för. prevention i The European Health Charter fördraget. påskrivet. I Sverige skedde detta på alla hjärtans dag 2008. Efter denna inledning var vi sex stycken som fick möjlighet att inför politiker och övriga deltagare i kongressen presentera vad som skulle kunna göras för att förhindra insjuknande i hjärtkärlsjukdom. Samtliga föredragshållare var. mycket samstämmiga i sina visioner över vad som borde prioriteras primärpreventivt. Därefter följde tre innehållsrika. dagar med nya rön från över 50 länder. Professor Joep Perk, ordförande i orgnisationskommittén. för Europrevent, ansvarade för det mesta av detta stora. arrangemang och har gjort ett fantastiskt arbete. För detta. ska han ha en stor eloge! Mellan dessa stora kongresser hanns det med ännu ett. möte anordnat av Dagens Medicin tillsammans med SSF och. Vårdförbundet. Det hade rubriken ”Specialistsjuksköterskans dag 2009” Ewa Hägglund, VIC medlem, var inbjuden att redogöra för den utbildning och kompetens hon. ansåg att den sjuksköterska som arbetar självständigt med. hjärtsviktpatienter bör ha. Jag har tidigare skrivit om det. arbete som pågår med att fastställa vilken grundkompetens. som bör finnas för att påbörja utbildning för att bli specialistsjuksköterska inom hjärtsjukvård. Ett problem är att det. tidigare saknats uppdrag för specialistutbildning. Detta uppdrag ska komma från regeringen. En utredning inom. Högskoleverket, Socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting gällande specialistsjuksköterskor och deras. roll i vården startades 2009. Först då denna utredning står. klar kan specialistutbildningar startas. För VIC:s del gäller det nu att ha klart vad som krävs för. utbildningen och kunna presentera detta på ett bra sätt. Vi. har i detta arbete ett starkt stöd från Cardiologföreningen. Slutligen vill jag återgå till Vårmötet och gratulera Karin. Strindlöv Carlsson, Lund och Margareta Jerlock, Göteborg. som fick pris för bästa abstract, samt bästa framförandet av. dessa. Sist men inte minst också ett Stort Grattis till Görgen. Eklund, sjuksköterska på Södersjukhuset som vann SM i. EKG tolkning i klassen för sjuksköterskor och biomedicinska analytiker. Glöm inte att söka resestipendier till VIC:s nationella. utbildningsdagar i höst. Det är samma datum – 15 16 oktober – för både Pacemaker och Sviktutbildningen. Arbetsgrupperna har lyckats få mycket framstående föredragshållare till dessa utbildningsdagar. Ni kan även söka resestipendium till ESC kongressen i Barcelona eller till någon. annan kongress ni skulle vilja delta vid. Kom ihåg att gå in på www.v i c.nu, och om ni har några. frågor skriv till mig på mona.schlyter@skane.se. Med detta önskar jag alla en riktigt skön sommar! Mona Schlyter, Ordförande åren är en fantastisk tid, med ljus och värme. Allt. grönskar och blommar. Varje morgon när jag kör. längs rapsfälten som lyser underbart gula i solen. V infinner sig en härlig känsla att få uppleva detta. Svenska Kardiovaskulära Vårmötet ägde i år rum i. Uppsala. Även detta år var mötet välbesökt och succén var. given. VIC medlemmar var väl representerade. Vårmötet. är ett mycket informativt möte, där vidareutbildning och. vetenskapliga nyheter finns i en lagom blandning, något. som bör vara givande för alla deltagare. Agneta Ståhle, som är den första VIC medlemmen att. erhålla Bengt Fridlunds vetenskapliga pris, höll en strålande. exposé över sitt arbete med fysisk aktivitet och träning för. patienter med hjärt kärlsjukdomar för ett överfyllt entusiastiskt auditorium. Även i år startade vi på onsdagsmorgonen med att fyra. nyligen disputerade VIC medlemmar redovisade sina. avhandlingar. Tätt på detta följde VIC:s årsmöte, protokoll. från detta kan ni läsa på hemsidan. Två motioner hade. inkommit till styrelsen angående att utöka antalet styrelse medlemmar samt möjlighet att styrelsemedlem kan sitta i tre. mandatperioder. Dessa motioner diskuterades ivrigt, vilket. var mycket positivt, innan man röstade ja för båda. Styrelsen förstärktes med två nya medlemmar Maria. Mamhidir och Gabriella Fransson, som hälsas varmt välkomna. De är sjuksköterskor, båda från Umeå. Nästa Kardiovaskulära Vårmöte kommer att äga rum i. Göteborg 21 23 april 2010, så planera in detta redan nu. Dags alltså att börja fundera på vad som kan vara av intresse. Jag tar tacksamt emot förslag till ämnen och föreläsare! The 9th Annual Spring Meeting on Cardiovascular. Nursing i Dublin krockade dessvärre med Vårmötet i år. Detta har lett till att färre abstract kom in samt att det blev. färre VIC medlemmar till båda mötena. 2010 kommer. detta möte att äga rum i Genève i Schweiz 12 13 mars. Mer. om de sessioner som presenterades under Vårmötet finns att. läsa på annan plats i tidningen. Bara några veckor efter Vårmötet var det dags för nästa. stora arrangemang, Europrevent, som hölls på Stockholmsmässan 5 9 maj och där jag representerade VIC. Bengt Fridlund (tv) delade ut sitt nyinstiftade vetenskapliga pris. till Agneta Ståhle, som belönades för sitt arbete med fysisk akti vitet och träning för patienter med hjärt kärlsjukdomar. Bredvid. A å VIC dfö d M S hl h J Må.
TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN. = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN. = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN. = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN. = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN. = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN. = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN. = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN. = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN. = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTA= MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN. = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN. = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN. = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN. = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS, TELMISARTAN = MICARDIS. Hallå kardiolog! Du visste kanske redan det här. Men vi vill ändå göra dig upp märksam på att i studier vi presenterar talar vi alltid om telmisartan. Kom då ihåg att det är precis samma sak som Micardis[®] Kraftfull blodtryckssänkning från morgon till morgon[1–5] Micardis[®] (telmisartan) C09CA07. Rx F Tablett 20, 40 resp 80 mg. Indikation: Behandling av essentiell hypertoni. Förpackningar: Tabl 20 mg 28 st kalenderförpackning. Tabl 40 mg 28 st. kalenderförpackning, 98 st kalenderförpackning. Tabl 80 mg 28 st kalenderförpackning, 98 st kalenderförpackning. För senaste prisuppgifter samt övrig information se www.fass.se. Datum. för senaste översyn 05 03 2007. Micardis Plus[®] C09DA02. Rx F Tablett. Indikation: Behandling av essentiell hypertoni. MicardisPlus är en fast kombination (80 mg telmisartan /12,5 mg. information se www.fass.se. Datum för senaste översyn 06/2007. ).
15 MILJONER från Hjärt Lungfonden till Lars Wallentin Professor Lars Wallentin och hans forskargrupp vid Uppsala Clinical Research Center får Hjärt Lungfondens stora forsk ningsanslag på 15 miljoner kronor. Pengarna ska användas till forskning som handlar om att individanpassa diagnostik och behandling för hjärtpatienter. Text: Åsa Larsbo Foto: Staffan Claesson. nligt Lars Wallentin kommer vi i lingen blir mer exakt och att läkemedel kan fonden delar ut ett stort forskningsanslag på 15. framtiden inte att ge samma läkeme ställas in för att få bästa möjliga effekt utan miljoner kronor, fördelat på tre år. Förra året. delsdos till alla patienter. onödiga biverkningar. gick anslaget till Göran K Hansson och An. E – Vi utvecklar metoder för att snabbt mäta – Det här var vår forskargrupp bland de ders Hamsten vid Karolinska Institutet. Det. sjukdomens allvar och patientens genetiska första i världen att utforska och det har gjorts stora anslaget ges till banbrytande svensk. variation för att på så sätt skapa en bild av i liten skala hittills. Nu planerar vi att sätta hjärt och lungforskning som kommer att få. hur varje patient kommer att reagera på det här i system för många behandlingar och betydelse för patienter. olika behandlingar. Då kan läkaren välja rätt pröva de bästa metoderna i stora nationella – Lars Wallentins forskning har mycket. behandling och exakt rätt dos av läkemedel och internationella behandlingsstudier, säger stor potential att förbättra för patienter över. till varje patient vid varje tillfälle, säger han. Lars Wallentin. hela världen, säger Staffan Josephson, Hjärt. För patienterna betyder det här att behand Det är andra året i rad som Hjärt Lung Lungfondens generalsekreterare. I. Visste du att Simdax behandling kan förkorta sjukhustiden för dina hjärtsviktspatienter?* Mera information om Simdax och behandling av akut dekompenserad hjärtsvikt hittar du på www.simdax.com. Visste du att Simdax behandling kan förkorta sjukhustiden för dina hjärtsviktspatienter?* Mera information om Simdax och behandling av akut dekompenserad hjärtsvikt hittar du på www.simdax.com.
A:s roll – då, nu och i framtiden. av sjuksköterskor eller BMA samt 10 av läkare. och sjusköterska eller BMA tillsammans. Enkäten visade också att det finns starka. önskemål om att starta en påbyggnadsutbildning i ICD och CRT behandling alternativ en. specialist utbildning. Läkare som arbetar med pacemaker och. ICD sjukvård är ofta redan specialister inom kardiologi och har flera möjligheter. att skaffa sig kunskaper och certifieringar. inom pacemaker , ICD och CRT behandling. De kan göra det genom ett amerikansk. IBHRE/NASPExAM eller genom ett europeiskt alternativ ordnad via European Society of Cardiology, s.k. EHRA examen. narium i samband med det Kardiovaskulära. Vårmötet i Malmö. Enligt Docent Johan. Brandt (verksamhetschef för Arytmi verksamheten i Lund och ordförande i arbetsgruppen för arytmi i Svenska Cardiologföreningen) råder ingen tvekan om att sjuksköterske och. BMA baserade pacemakermottagningar är precis rätt nivå. Idag finns det nog inga läkare. som skulle vilja tala om nackdelar med sjuksköterske och BMA baserade mottagningar. Det finns inga ärenden hos Hälso och sjukvårdens ansvarsnämnd som berör verk samheten. i frågan. Dagens pacemaker och ICD sjuksköterskor samt BMA:s arbetsuppgifter är naturligt. Det är dags att jobba för en formell. specialistutbildning. 5 eller 10 högskolepoäng i arytmi, kardiologisk. omvårdnad eller hjärtsviktbehandling. Om man jämför förhållanden i England och. Sverige utförs pacemaker , ICD och CRTkontroller i England av så kallade Physiologists. (motsvarighet till svenska BMA) Denna yrkeskategori har möjligheten att utbilda sig. till Cardiac Physiologists, specialister på högskolenivå. Det anses också vara extra bra att ta. det amerikanska NASPE/IBHRExAM, dock är det inte tvingande. I Norge och Danmark råder samma förhållande som i Sverige. I Finland är det fortfarande läkare som utför dessa uppföljningar. År 2007 genomförde VIC:s pacemakergrupp en nationell enkät, som visade att på 75. svenska kliniker som bedriver pacemaker och. ICD sjukvård är 54 pacemakermottagningar sjuksköterske och BMA baserade. Av 36 kliniker som implanterar ICD kontroll ICD i å 14 kli ik läk 12. Samma förutsättningar finns inte för sjuksköterskor och BMA som är verksamma inom. samma område. På grund av avsaknad av en formell specialistutbildning i Sverige och Europa har vi sjuksköterskor och BMA som arbetar med pacemaker och ICD behandling enbart ett val, att. avlägga en amerikansk IBHRE/NASPExAM. Examen är en certifiering på pacemaker , ICD , CRT samt arytmikunskaper för så kallade Associated Professionals. Denna examen kan tyvärr inte värderas med. svenska högskolepoäng eftersom högskole instanser i Sverige inte har rättighet att bedöma. och ekvivalera utbildningen. Ett grundläggande skäl till detta är att det i dagsläget inte. existerar någon specialistexamen inom kardiologisk vård. Examen anses av VIC:s Vetenskapliga Råd vara synnerligen värdefull och. nödvändig för en god och säker hjärtsjukvård. liksom för hjärtsjuksköterskans kompetenshöjning. Hur kan det komma sig att en sådan distinktion vad gäller utbildningsförutsättningar förekommer mellan dessa två yrkesgrupper? Är. den snabba utvecklingen av den ovan beskrivna. subspecialiteten inom kardiologi svaret på frågan? Är det successiva relativt snabba övertaget. av läkararbetsuppgifter svaret på frågan? Efterfrågan på pacemaker och ICD behandling har ökat, men specialistutbildning för sjuksköterskor och BMA har inte möjliggjorts i den. takt som utvecklingen har skett. R d 2002 di k d f å å i. vis varierande beroende på sjukhus, antal patienter, delar av landet och många andra faktorer. 70% av landets beskrivna verksamheter. är dock sjuksköterske och BMA baserade. Idag finns olika specialistutbildningar för sjuksköterskor tillgängliga. Dessa är på olika. antal högskolepoäng, dock minst 60 poäng Jag. menar framförallt specialistsjuksköterske programmet inom intensiv , anestesi och operationssjukvård. Jag anser att all den kunskap man ska ha. för att arbeta med pacemaker , ICD och. CRT patienter omfattar åtminstone 60 poäng (tidigare 40 poäng) Jag tycker att det är dags. att lobba för en formell specialistutbildning. för sjuksköterskor och BMA, som ska innefatta kardiologisk omvårdnad, arytmilära, hjärtsvikt, pacemaker , ICD och CRTbehandling. I. FÖRKLARINGAR TILL FÖRKORTNINGAR I TEXTEN VIC: Vårdpersonal inom Cardiologi NASPE: North American Society of Pacing and. Electrophysiology, dagens HRS, Heart Rhythm Society. IBHRE: International Board of Heart Rhythm. Examiners EHRA: European Heart Rhythm Association ICD: Implantable Cardioverter Defibrillator CRT: Cardiac Resynchronisation Therapy.
Kort från Vårmötet Årets kardiovaskulära vårmöte hölls i Uppsala. För VIC:s medlemmar presenterades mycket matnyttigt. Här bjuder vi på ett axplock.

Betablockerare i perspektiv: ”A YEAR 2009 UPDATE” – TREDJE GENERATIONEN PÅ VÄG? Betablockerare är en del av standardterapin för patienter med hjärtsvikt och vid nedsatt vänsterkammarfunktion efter hjärtinfarkt. Medlens plats i terapiarsenalen för behandling av hypertoni har diskuterats flitigt och på vissa håll om värderats. På ett symposium under ACC i Orlando i mars belystes frågan om vaso dilaterande betablockerare skiljer sig från de äldre prepa raten och därför kommer att bli den tredje genera tionens betablockerare. Text och foto: Kent Forsén E post: kent.forsen.mma@telia.com n amerikansk hjärtkongress har megaformat och erbjuder enorma möjligheter. till uppdatering och vidareutbildning. E Utöver alla översiktsföreläsningar, ”spotlightsessioner” och dagliga höjdpunkter i form av. ”Late Breaking Clinical Trials”, arrangerades i dom for 2009 and Beyond” Under åren 1950 högt blodtryck, följt av tobaksrökning, högt. anslutning till årets ACC möte över 40 utbild 2002 var den ledande döds orsaken i USA hjärt s kolesterol, undervikt, osäkra sexualvanor, ningssymposier som belyste olika specifika sjukdom, bland både kvinnor och män, följt av högt BMI, fysisk inaktivitet och överdriven. fråge ställningar. cancer på andra plats och stroke på tredje plats. alkoholkonsumtion i nämnd ordning. Skill. Ett av dessa symposier lockade med titeln Under 2005 kunde dödsorsaken för totalt ca 454 nader föreligger mellan hög och låginkom_”Evolving Perspectives on the Role of Betablock 000 kvinnor och 410 000 män i USA tillskrivas stregioner i världen. Enligt uppgift från. _ers Across the Risk Spectrum for Heart Disease: A kardiovaskulär sjukdom (motsvarande siffror ”National Heart Lung and Blood Institute” Year 2009 Update” Arrangör för detta sym för cancer var ca 268 000 respektive 290 000) (NHLBI) relaterades 52% av alla kardiovasposium var University of Massa Hjärtsjukdom är således ”No 1 kulära dödsfall i USA 2006 till koronarsjukchusetts Medical School och spon killer” och varje dag inträffar näst dom, 17% till stroke, men endast 7% till vardesor var Forest Research Institute. an 2 500 kardiovaskulära dödsfall i ra hjärtsvikt och högt blodtryck. Antalet. Moderator var Henry Black, New USA – ett var 35:e sekund! personer som utvecklar hjärtsvikt blir dock. York, tillika nu varande President Därmed skördar hjärtsjukdom allt större. Detta anses bero på att andelen. i American Society of Hyperten fler liv årligen än de tre nästa äldre i befolkningen ökar, parallellt med att. sion (ASH) ledande dödsorsakerna tillsam vård och behandling, främst i samband med. Efter välkomsthälsning och mans (cancer, respiratorisk sjuk akuta koronarsyndrom men även andra karkort introduktion, inledde Henry dom och traumatiska skador) diella komplikationer, har blivit alltmer framBlack med ”Introduction to Cur Global statistik visade att av 55,8 gångsrik. Enligt NHLBI lämnade ca 200 000. rent Landscape of Hypertension: Kent Forsén, miljoner dödsfall år 2002, kunde kvinnor och lika många män sjukhus med. L d k Ad d N Wi f å d f ä k l ill di hjä ik 1979 Å 2006 ®.
SÖK ÅRETS STIPENDIER FRÅN SANOFI AVENTIS FÖRMAKSFLIMMER �� .
Höglandssjukhusets har precis sjösatt en modell där HIA vård kan ges på varje akutplats. Här fr v Monthir. Alfetlawi, Elzbieta Piskozub Puzio och Pierre Cherfan. Höglandssjukhusets har precis sjösatt en modell där HIA vård kan ges på varje akutplats. Här fr v Monthir. Alfetlawi, Elzbieta Piskozub Puzio och Pierre Cherfan. omsättning och korta vårdtider, något som således ställer krav på organisationen där målet. hela tiden är att i varje ögonblick vårda de kardiologiskt mest sjuka patienterna. Hittills har. detta trots perioder med överbeläggning fungerat relativt friktionsfritt både för patienter som. personal. Den kardiologiska öppenvården är omfattande och servar Höglandsborna med klinfysverksamhet (ekg, arbetsprov, poliklinisk arytmiövervakning) där tre biomedicinska analytiker tjänstgör. Dessutom finns en välfungerande pacemakermottagning med två pacemakersköterskor samt en sekundärpreventionsmottagning, inklusive en sjuksköterskebaserad. hjärtsviktsmottagning med tre hjärtsjuksköterskor som uppnår Sephia resultat som är bland. de absolut bästa i vårt land! Av tradition har det. dessutom bedrivits en hel del kliniska studier. inom det kardiologiska fältet på Höglandssjukhuset. Nog om lokaler och arbetssätt! Den viktigas. fö k di l i hä å Hö l d ä. \|Jörg Lauermann delar sin tid mellan Höglandssjukhuset och Länssjukhuset Ryhov.\|Marianne Kilstrup och Mats Norrman är två av de tjänstgörande kardiologerna i Eksjö.\| \| Jörg Lauermann delar sin tid mellan. Höglandssjukhuset och Länssjukhuset Ryhov. utan jämförelse dess personal. Detta kan inte. nog understrykas och det är med glädje jag. konstaterar en mycket god stämning bland. vårdpersonalen i alla yrkeskategorier. Det är ett. glatt, positivt, hårt arbetande gäng – undersköterskor, sjuksköterskor och läkare – alla utsatta. för den moderna tidens eviga kretsande kring. förändringar som förhoppningsvis leder till förbättringar, (nästan) alltid med ett leende. Med. detta gäng kan man komma hur långt som. helst! De kardiologer som finns i detta gäng är – förutom heltidstjänstgörande undertecknad, ansvarig för hjärtvårdsavdelningen samt ischemi/intensivvårdsdelen – Mats Norman, i fö k i Marianne Kilstrup och Mats Norrman är två av de. tjänstgörande kardiologerna i Eksjö. polikliniska arytmiutredningen. Marianne Kilstrup, vår kära danska kollega som ämnar. pensionera sig, men som vi inte släpper i första. taget, är nu deltidsarbetande. Jörg Lauermann, som arbetar halvtid hos oss på golvet och andra. halvan på PCI labgolvet vid Länssjukhuset Ryhov, är vår invasiva röst och dessutom klinfys ansvarig hos oss. Elzbieta Piskozub Puzio, invärtesmedicinare som konverteras till kardiolog på klinfys just nu samt ST läkare Monthir. Alfetlawi, sviktansvarig och till sist nybakade. ST läkaren Ioanna Maria Papageorgiou. Multinationell sektion, som synes, till och med. Norrland är representerat (dr Norman) Kollegor från andra lands/världsdelar sökes ll id! I.
SPIDERFLASH t www.sorin.com www.sorin crm.com
ologer i Uppsala Karin Åström och Annika Ravn Fischer Umeå doktorer Sjuksköterskor från Sundsvall Cathrine Edström Plüss, fick pris för bästa posterföredrag. Eva Nylander Hamid Bastani fick Boston Scientifics stipendium. Michael Henein, Umeå prisades för sin poster.
nr 2 \| 2009 VÅRMÖTE I LÄRDOMSSTAD FORSKAR PÅ BIOMARKÖRER BETABLOCKERARE I NYTT LJUS.
Det man inte vet kan man visst ha ont av. Ateroskleros är ett tydligt exempel. 2,3. CRESTOR sänker LDL C För patienter med etablerad aterosklerotisk sjukdom, med eller utan diabetes, är en effektiv lipid behandling extra viktig4. CRESTOR är den statin som erbjuder den mest effektiva sänkningen av LDL C, i kom bination med samtidig höjning av HDL C1. 1 och bromsar den aterosklerotiska processen. Resultaten av studierna METEOR och ASTEROID visar dessutom att CRESTOR 40 mg kan bromsa utveck lingen av ateroskleros hos patienter med förhöjda kolesterolvärden2,3. Med CRESTOR kan du erbjuda en behandling som sätter individens behov och behandlingsmålet i fokus. CRESTOR® 10 mg är startdos för de fl esta patienter. 5 mg är rekommenderad startdos för patienter med asiatiskt ursprung samt patienter med ökad risk för muskelbiverkningar. Subvention av CRESTOR föreligger i de fall patienten inte når behandlingsmålet med simvastatin. (För mer information se www.lfn.se) CRESTOR Rx (F) (rosuvastatin) SPC 2007 08 31 är en kolesterolsynteshämmare. Indikationer: Primär hyperkolesterolemi (typ IIa, inkluderande heterozygotfamiljärhyperkolesterolemi) eller kombinerad hyperlipidemi (typ IIb) som tillägg till diet när effekt av diet och annan icke farmakologisk behandling (t ex motion eller viktminskning) är otillräcklig. Homozygot familjär hyperkolesterolemi; ensamt eller som tillägg till annan lipidsänkande behandling (t ex LDL aferes) eller när sådan. 20 mg, 28 tabl kalenderförp, 98 tabl kalenderförp, 100 tabl burk; 40 mg, 28 tabl kalenderförp, 98 tabl kalenderförp. För information om kontraindikation, försiktighet, biverkningar, pris och doseringar, se www.fass.se.
visa någon signifikant skillnad mellan BB och. D på risken att drabbas av plötslig hjärtdöd. bland hypertensiva män. Vidare bör beaktas. att resultatet i MAPHY redovisades med en. annan statistisk metod än resultaten i andra. motsvarande studier med BB. Som belägg för. BB:s gynnsamma effekter vid diabetes, refererades den uppmärksammade UKPDS, som. var en direkt jämförelse mellan en BB och en. ACEH på patienter med nyupptäckt diabetes. Även denna studie har sina begränsningar. Utfallet i de båda behandlingsgrupperna var. dock lika och resultatet talar inte emot. användning av BB till patienter med diabetes. Olika resultat från metaanalyser Som exempel på att tidigare generationer BB. inte är optimala för behandling av hypertoni, refererades den svenska metaanalysen av 13. randomiserade undersökningar omfattande totalt nästan 106 000 patienter. I analysen finns. med en rad stora studier med CCB, där även. BB ingår. Utfallet vid jämförelse mellan atenolol respektive andra BB och icke BB baserad. terapi visades. Budskapet var klart – varken. atenolol eller andra BB reducerade risken för. stroke, medan ingen skillnad observerades för. hjärtinfarkt eller mortalitet. Noteras bör dock att resultatet inte relaterades till skillnader i blodtryck mellan behandlingsregimerna i de olika studierna, något som. har påpekats i den flitiga debatt som denna och. flera liknande metaanalyser har givit upphov. till. Vidare tycks patienternas ålder spela en. avgörande roll för BB:s preventiva effekt. För. detta talar resultatet i en kanadensisk metaanalys, som omfattade 21 studier med 145 000 patienter. Där visades att BB reducerade kardiovaskulär morbiditet och mortalitet bland yngre. (<60 år) patienter, men inte bland äldre (>_60. år), jämfört med placebo. Vid jämförelse med annan aktiv behandling. var effekten likvärdig bland de yngre, men inte. bland de äldre patienterna. Slutsatsen var att. BB inte bör vara förstahandsmedel till äldre. patienter, som inte samtidigt har någon annan. indikation för sådan behandling. Bland yngre. patienter reducerades dock kardiovaskulär morbiditet och mortalitet signifikant. Välkända oönskade effekter som kan utgöra. hinder för optimal användning av BB nämndes – negativ inverkan på lipid och glukosmetabolismen, maskering av hypoglukemi, reduktion av renalt blodflöde samt minskad. tolerabilitet på grund av trötthet, viktökning, perifer vasokonstriktion med kalla händer och. fötter, im potensbesvär och depression. Unik farmakologisk profil Sedan ett antal år har två vasodilaterande BB. i ill ä li fö kli i k b k l b l l ® Rekommendationer enligt JNC 7 derar JNC 7 att den medikamentella behandlingen, som tillägg till. livsstilsförändringar, inleds med två antihypertensiva medel separat eller i fast kombination. Indikation D BB ACEH ARB CCB AA livsstilsförändringar, inleds med. Hjärtsvikt X X X X X två antihypertensiva medel sepaPostinfarkt X X X rat eller i fast kombination. Hög CHD risk X X X X Även i ett gemensamt uttaDiabetes X X X X X lande av European Society of. Kr. njursjukdom X X Cardiology (ESC)/European So Stroke. prev.* X X ciety of Hypertension (ESH), fram Prevention av återinsjuknande hålls att målblod tycket kan nås. endast hos ett begränsat antal α blockerare och i början av 80 talet blev CCB hypertoniker med monoterapi, oavsett vilket. av dihydropyridintyp tillgäng liga. antihypertensivt medel som används. På 90 talet introducerades angiotensinrecep Monoterapi kan vara initial behandling vid. torblockerarna (ARB), som ännu inte visats mild förhöjning av blodtrycket med låg eller. vara överlägsna ACEH men tycks utgöra ytter måttlig kardiovaskulär risk. Kombination av. ligare ett steg mot förbättrad tolerabilitet. låga doser av två medel rekommenderas vid. Direkta reninhämmare och endotelinantago hypertoni stadium 2 eller till patienter med hög. nister är de senaste tillskotten i terapiarsenalen. risk. ESC/ESH framhåller vidare att en fast. Aldosteronantagonisterna (AA) nämndes inte kombination av två medel kan förenkla. här, möjligen därför att dessa företrädesvis behandlingen och bidra till ökad följsamhet. betraktas som medel för behandling av patien Det är välkänt att BB och D kan inverka. ter med hjärtsvikt och vänsterkammar negativt på lipid och kolhydratmetabolismen. dysfunktion efter hjärtinfarkt. I olika studier har det även framkommit att ris. Även utvecklingen av fasta kombinationer ken för utveckling av diabetes kan variera. för behandling av hypertoni togs upp. Sådana mellan olika behandlingsregimer. fanns tillgängliga redan på 1950 talet men Den prognostiska betydelsen av dessa fynd. började, åtminstone i vår del av världen, inte att har diskuterats flitigt. En välkänd metaanalys. användas i någon större omfattning förrän av en rad interventionsstudier, där incidensen. under 70 talet, då främst BB, men även kalium nyupptäckt diabetes rapporterades, referesparare och klonidin kombinerades med tiazi rades. Jämförelse gjordes med D. Utfallet var. der. Under 1980 talet kom flera kombinationer mest positivt med ARB och ACEH, medan BB. av ACEH med D. Idag finns det även kombina inte gav någon signifikant riskökning enligt. tioner av ARB och direkta reninhämmare med denna analys. Presentationen avslutades med. D. Vidare finns kombinationer av både ACEH en sammanfattning av en rad positiva kardieloch ARB med CCB, även om inte alla preparat la effekter av BB, som dokumenterats i experifinns tillgängliga på den svenska marknaden. mentella och kliniska studier. BB har visats. En lång rad interventionsstudier som gjorts i vara antiaterogena – reducerar inflammation, syfte att besvara olika medicinska frågeställ ”shear stress”, endoteldysfunktion och risken. ningar på patienter med hypertoni och vid olika för plackruptur. Antiarytmiska – minskar. sjukdomstillstånd relaterade till hypertoni, hjärtfrekvens och sympatikusaktivitet samt. nämndes kort. Enligt JNC 7 rekommenderas ökar vagal tonus. Anti ischemiska – minskar. evidensbaserad behandling för patienter med hjärtfrekvens och blodtryck samt förlänger. hypertoni och samtidiga andra kardiovaskulära den diastoliska fyllnadsperioden och inverkar. sjukdomstillstånd enligt följande. därigenom positivt på koronarblodflödet. BB. motverkar även kardiell remodeling. ”The goal is the ceiling, Därefter berättade Michael Weber, New not the floor!” York, om ”Vasodilating Betablockers in the. Målet med hypertonibehandling är att nå blod Management of Hypertension: A Clinical Update. tryck som är <140/<90 mm Hg för de flesta of Efficacy and Tolerability” Återigen refere patienter. Vid hög risk, som vid diabetes, hjärt rades JNC 7 som påminnelse om att BB mycksvikt, kronisk njursjukdom och även koronar et väl kan användas som förstahandsmedel vid. sjukdom, är målet dock lägre (<130/ hypertoni och samtidiga andra sjukdomstill<80 mm Hg) Det betonades att målblodtryck stånd som hjärtsvikt, efter hjärt infarkt, vid hög. et är oberoende av ålder, kön och annan sam risk för koronarsjukdom eller diabetes. tidig sjukdom. Auditoriet påmindes om en lång Som belägg för att BB reducerar risken för. rad studier som visar att 60 90 % av patienterna plötslig hjärtdöd bland hypertoniker, visades. behöver två eller flera antihypertensiva medel resultatet i den välkända MAPHY studien. för att nå målblodtrycket. När systoliskt blod med metoprolol. Dock nämndes inget om att. tryck är 20 mm Hg eller diastoliskt blodtryck 10 MAPHY är en subgruppsanalys av en annan. H hö ä ålbl d k k di HAPPHY i ilk i k d. BBARBAA XXXX XXXX XXX.
® mer av insjuknandet, men de är ändå intressanta, menar de Faire. Ta till exempel CRP. I. JUPITER studien kunde man visa att oavsett. blodfetter har personer med lätt förhöjd CRP. nytta av statinbehandling. – Samtidigt är just CRP egentligen inte idealisk eftersom den inte är en specifik kärlmarkör, utan en markör för ett systemiskt inflammationspåslag i hela kroppen. Lp PLA2, till. exempel, är en mer specifik kärlmarkör och det. finns studier som visar att även detta är en prediktor. Just nu pågår studier med Lp PLA2antagonister som vi hoppas en del på och även. utveckling av CRP hämmare. Själv tror Ulf de Faire mycket på immunologiska markörer. Tillsammans med långvarige samarbetspartnern Johan Frostegård tittar. han på antikroppar mot phosphorylcholin (PC), en fosfolipid som är en epitop på oxiderat. LDL. – Man har länge vetat att oxideringen av. LDL är en viktig komponent i bildningen av. ateroskleros och man har försökt fånga oxideringprocessen med hjälp av olika markörer, exempelvis genom att mäta cirkulerande oxide. LDL ll ik id LDL bli fråga om vaccinering av friska individer. med låga antikroppsnivåer. Tillsammans med Frostegård har de Faire. också startat biotech företaget Athera, ett av. ett antal forskningsbolag med hemvist på. KI:s campus. Syftet med företaget är att. utveckla nya bestämningsmetoder för biomarkörer som kan användas i stor skala för. kommersiellt bruk. Ska stora material testas. behövs stabila testkit och att utveckla det ligger långt utöver en forskningsgrupps möjligheter. Nu har de kit som Athera tagit fram med. hjälp av risk kapital använts för att testa för. antikroppar mot PC i material från bland. andra Malmö Kost cancer, 60 åringar i Stockholms län och individer från Västerbottens Län. På tur står material från FINRISK och Framingham. Genetikens möjligheter En annan markör som tidigt fångade de. Faires intresse är PAI 1, plasminogen aktivatorinhibitor 1, ett protein som har betydelse. för upplösning av proppar. Redan på 1980. l k d h ill d k ll. Försöken har dock hittills inte varit så lyckade. Det här är flyktiga processer och det finns en. risk att man missar viktiga steg. – De antikroppar mot PC vi kan mäta. utvecklades initialt i Johans labb och är stabila. och naturliga antikroppar som speglar kroppens förmåga att hantera inflammation. Hos. personer med höga antikroppsnivåer mot PC. går atero sklerosprocessen långsammare, medan personer med låga antikroppshalter har en. ökad risk för hjärtinfarkt och ischemisk stroke. De Faire hänvisar till en just slutförd analys. av personer med akuta koronara syndromet. från Göteborg, som genomförts tillsammans med Kenneth Caidahl där man sett att de individer som haft de lägsta antikroppsnivåerna har. en tre gånger ökad risk att dö tidigt efter det. akuta koronara syndromet. En risk som kvarstår efter justering för andra riskfaktorer som. exempelvis CRP, troponin 1 och BNP, och även. efter behandling med statiner. – Våra resultat öppnar upp mot att testa ny. immunreglerande behandling, alltså att tillföra antikroppar till individer med akuta koronara. syndromet som har låga antikroppsnivåer. I en. fö lä i d f k i k d k å.
Från larv – en 80 årig re Trots den fantastiska utveck lingen hos den svenska hjärt sjukvården med kontinuerligt sjunkande dödstal, låg hjärt och kärlsjukdomar fort farande bakom 42 procent av dödsfallen 2006[] Med den överviktsutveckling som pågår sedan mer än 20 år till baka i Sverige[[2 3]] kan vi för vänta oss en ökad förekomst av diabetes typ 2 med sti gande hjärtsjuklighet som följd. Forskning kring livsstil och riskfaktorer för hjärtsjuk dom är ett fortsatt angeläget område på tjugohundratalet! e senaste åren har betydelsen av de biologiska processerna i det arteriosklerotiska placket rönt allt större betydelse. D på bekostnad av graden av förträngning av. kärlet. Fokus har hamnat på ett litet protein, en liten oansenlig larv som genom meta. morfos trätt in på kardiologins område. Proteinet är C reaktivt protein (CRP) och upptäcktes av William Tillet och. Thomas Francis på Rockefeller Institute 1930 som ett ämne i serum som reage. rade med C polysackarider i cellväggen. hos pneumokocker[] Metoden saknade analytisk sensitivitet och låg förpuppad i närmare femtio år innan användbara. analysmetoder utvecklades. Tillgång en till en standardiserad mätmetod är. en viktig orsak till att CRP har studerats så mycket mer kliniskt än andra. komponenter i den inflammatoriska processen. Den nya roll, bortom den traditionella. som mått på infektion och inflammation, som CRP nu håller på att ikläda sig började. på åttiotalet genom ett arbete från Royal Postgraduate Medical School i London där man. i d CRP k f i f hjä i f k [] dödsfallen 2006 baka i Sverige D processen.
Utvärdering av hemo dynamik under arbete. essionen ”Därför ska hemodynamik viktigt att göra en provokation. Vi bör bli mer ment, vilket ger den krukliknande formen. utvärderas under arbete” med Eva Ny frikostiga med hjärtkateteriseringar för att Syndromet drabbar framför allt äldre kvinnor. lander, Maria Eriksson och Odd Bech kunna förstå och tolka symptomen korrekt. som har blivit utsatta för emotionell stress. I. S Hanssen, alla kliniska fysiologer, lockade Elmir Omerovic föredrag handlade om Göteborg registreras ca 1 2 fall/månad och. många åhörare. Vi fick bland annat veta var Takotsubo cardiomyopati i västra Sverige. svenskfödda är överrepresenterade (endast 5% för hemodynamiken ska utvärderas under Takotsubo diagnostiserades först gången i av patienterna är inte svenskar) Är vi svenskar. arbete. Provokation kan göras noninvasivt Japan 1991. Tako på japanska betyder bläck mer benägna att stressa? Trots att 60% av. med stresseko (farmakologiskt eller fysiskt), fisk och tsubo kruka. Den systoliska funktio kammaren är akinetisk går inte patienten i. men också invasivt. Söker patienten för pro nen försämras, och då särskilt apikala seg cardiogen chock som man skulle kunna förblem i vila ska han undersökas i vila, och vid vänta sig. Symptomen blir som vid hjärtsvikt, problem under ansträngning ska hemodyna men hjärtminutvolymen och resistansen är. miken utvärderas under arbete. fortfarande normal. Den sympatiska nervakti. Vid aortaklaffstenoser (klaffarea < 1.0 cm), viteten är lägre jämfört med kronisk hjärt kan man prediktera prognos med dobutamin svikt. stresseko. En ökning av slagvolymen med 20% Alla patologiska fynd är reversibla, och den. eller mer indikerar en god prognos efter en enda behandlingen som ges är Trombyl. klaffoperation, är ökningen lägre är progno Patogenesen är dock fortfarande oklar, och. sen dålig. Det är lätt att patienterna anpassar ytterligare forskning behövs för att kartlägga. sig till sin sjukdom och känner sig symptom mekanismerna bakom detta sjukdomstillfria i vila. En asymptomatisk patient vill man stånd. I. inte gärna operera och därför är det väldigt Bente Grüner Sveälv. Stabil angina pectoris – medicinsk behandling eller revaskularisering aria Schaufelberg från Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra talade under Vårmötet om att målsättning M en med den medicinska behandlingen är att. lindra symptom och förbättra prognosen. Den. prognostiska behandlingen inriktar sig på livsstilsförändringar såsom rökning, kost och. motion, kontroll av diabetes och hypertoni, fysisk träning och mediciner som acetylsalicylsyra, statiner och ACE hämmare. Den symptomatiska behandlingen består av betablockerare, calciumflödeshämmare samt kort och. långverkande nitrater. Enligt nationella riktlinjer från 2008 ska. ASA ges i dosen 75 160 mg efter akuta tillstånd. Målnivå för LDL är under 2,5 mmol/l, men. ytterligare effekt kan uppnås vid nivå 1,6 mmol. eller därunder. Betablockad och kalciumflödeshämning ger likvärdig symptomatisk lindring. R l f å COURAGE di ilk. inkluderade 2 287 patienter med stabil angina. klass I och II som hade >=70% stenos samt optimal medicinsk behandling (OMT) vilka randomiserats till OMT eller PCI, visade att PCI lindrar symptom bäst upp till tre år efter. ingreppet, men att kurvorna gick ihop efter det. Då det gällde livskvalitet scorade patienter. som genomgått PCI initialt bättre, men kurvorna gick även där ihop på slutet av uppföljningstiden. En substudie (Nuclear) visade mer. ischemireduktion med OMT + PCI än enbart. OMT. De som förordar medicinsk behandling. menar att den alltid är grunden, men att angio. ska användas som urvalskriterium. På detta sätt. kan onödiga PCI ingrepp undvikas. Eller som. det uttrycktes i Diamond studiens slutsats; ”The preferable solution would be better medical treatment rather than more intervention” Vid terapisvikt är dock PCI ett gott alternativ. F d ik S h é f å L d b ä d i i. föreläsning att stabil angina föreligger om. symptom har funnits i 2 månader utan att förvärras. Prevalensen är 3% i åldrarna mellan 4560 år men i högre åldrar (70 år och uppåt) 7% Majoriteten (91%) har enbart medicinsk behandling. Ingen studie med PCI har visat. effekt på mortalitet. Intrakoronar tryckmätning (FFR) är en bra metod att selektera vilket. kärl som är ischemiinducerande och som ska. behandlas. Helena Rexius, thoraxkirurg från Göteborg, ställde frågan om det finns något utrymme för. kirurgisk behandling vid stabil angina. Data. från MASS II studien och en registerstudie på. patienter från väntelistan i Göteborg talar för. att patienter med flera riskfaktorer som diabetes i kombination med nedsatt vänsterkammarfunktion ska utredas för CABG, men. ”Inga riskfaktorer, ingen CABG” I Mona From Attebring.
ETT SJUKHUS MED GAMLA ANOR Text: Christina Ekbladh och Pierre Cherfan Foto: Christina Ekbladh. öglandssjukhuset i Eksjö är ett av tre. akutsjukhus i Jönköpings län, de övriga. två är Värnamo sjukhus och Länssjuk. H huset Ryhov i Jönköping. Höglandssjukhuset, som tillhör de äldsta sjukhusen i landet, servar. ett upptagningsområde med drygt 110 000. invånare där befolkningen har en relativt hög. medelålder. Kardiologin på Höglandet huserar i en välfungerande internmedicinsk klinik där lungmedicin, gastroenterologi, endokrinologi, njurmedicin inklusive dialys, hematologi samt neurologi och strokevård är övriga subspecialiteter. Nära samarbete finns med rehabiliteringskliniken i angränsade staden Nässjö. Ett idogt förbättringsarbete, det så kallade. Esther projektet, där samarbetet mellan landsting och kommun med patienten (Esther) i. fokus har gett en förbättrad övergång mellan. öppen och slutenvård och är fortfarande en. mötespunkt för utveckling. Medi cinklinken i Eksjö är känd för ett mycket öppet arbetskli. dä fö ä d i h fö bä i ll id. är en del av vardagen. Just nu är man, som. pilotklinik, mitt uppe i införandet av ett heltäckande digitalt datajournalsystem. Dessutom pågår en omfattande ombyggnation/renovering, medicinavdelningarna kommer att. bestå av 15 vårdplatser, fördelade på tre moduler om fem patienter i varje. Hjärtvårdsavdelningen består för närvarande av 16 vårdplatser, planerad till 18, en. omfattande renovering står för dörren. Den. moderna kardiologin har på de senaste tio åren. inneburit en stor förändring i patientklientelet, som numera söker och behöver den specialiserade vården. En klart lägre frekvens av komplicerade ST höjningsinfarkter som kräver den. klassiska tunga HIA vården, färre avancerade situationer med akut svikt. Istället har vi mer av. icke ST höjningsinfarktvården samt mer stillsamma övervakningssituationer. I denna anda. har vi precis sjösatt en ny organisation på hjärtvårdsavdelningen där vi på varje vårdplats kan. ge akut HIA vård om så behövs istället för att. bi d d ill i l d HIA l. Detta tror vi innebär stora vinster i flexibilitet. för personalen samt en vård närmare patienten. Jag kan med spänning rapportera att detta hittills fallit mycket väl ut! Höglandssjukhuset har inte något invasivt PCI lab, utan våra ST höjningsinfarkter transporteras till Länssjukhuset Ryhov som har dygnetruntjour för ändamålet. Den prehospitala. ambulansvården är välfungerande och prehospitala EKG når samtidigt hjärtvårdsavdelningen och Länssjukhuset direkt och patienten dirigeras direkt till PCI lab om så behövs. I praktiken är den enda trombolysbehandlingen som ges på hjärtvårdsavdelningen idag. behandling mot akut stroke eller massiv lungemboli med systempåverkan. Naturligtvis har. vi samma trend som på andra hjärtvårdsavdelningar, det vill säga den ökade övervakningsmöjligheten som leder till att man ibland övervakar annat är rena hjärtpatienter, det vill säga. lindriga intoxer, ej helt instabila septikemier. och liknande. Hjä å d d l i h hö i.
Duke University ligger naturskönt i Durham i den. amerikanska sydstaten North Carolina. befolkning motsvarar Sveriges, men på en fjärdedel av ytan. Amerikaner är kända för att vara öppna och. trevliga, men ytliga och svåra att lära känna. Det. är en schablon som jag efter denna tid inte håller. med om. Att många är trevliga och hjärtliga. stämmer, men jag tror inte att vi svenskar är särskilt mycket lättare att lära känna. Jag tror inte. att det är så lätt att komma som utlänning till. Sverige och försöka skapa sig professionella eller. privata kontaktnät. När bjöd du hem en ny. (eller gammal) arbetskamrat med utländsk härkomst senast? Det är en läxa jag har lärt mig. Det finns kulturella skillnader mellan USA. och Europa som är slående. Att världens största. forskningsavdelning för hjärt kärlforskning inte har en dusch som möjliggör cykling till jobbet tycks idiotiskt för mig. När jag cyklar mina. 18 km från hemmet i Chapel Hill och parkerar. cykeln i ett cykelställ med plats för fem cyklar. intill ett gigantiskt parkeringhus (större än. något i hela Uppsala) får jag konstiga blickar. Att åka egen stadsjeep anses standard, liksom att. barnen i high school efter 16 års ålder ska åka. egen bil till skolan. Omställningen till ett samhälle utan bensinslukande bilar kommer att bli. svår, men att det måste ske har man börjat inse. Att DCRI inte heller har en gemensam matsal utan bara en kafeteria som serverar chips. läsk och hamburgare känns också ironiskt. Men så är fetma ett folkhälsoproblem som börjar anta gigantiska dimensioner. Enkel arbetsgemenskap saknas också. Fika och lunchraster. i i E k k ff h k k ll. en kladdig macka och snacks vid datorn är rutinen för alla anställda. Arbetsmiljön känns. underutvecklad. Tänk vad trevligt det är med. ett personalrum som har plats för olika personalgrupper och vad mycket det kan ge med. enkla vardagssamtal. Kraven på de forskande kollegorna är höga. och den vetenskapliga produktionen mäts och. värderas. Man är inte bortskämd med fina loka. Stefan James och hans familj tillbringar just nu ett. år i North Carolina. ler. En liten unken fönsterlös skrubb är mitt. kontor. Däremot har man bra administrativ service. Varje forskare som tillhör ”faculty” har sin. egen sekreterare som assisterar med planering, kopiering, korrespondens mm. Det ger forskaren mer tid till att ägna sig åt det som är dennes. if H k id ä d i li. ska läkare och forskare ägnar åt administration. som någon annan gör bättre och billigare? På. DCRI har de flesta kollegor delade anställningar mellan klinik och forskning i varierande. andelar med tydligt avsatt tid för forskning. ostört från kliniskt arbete. Denna anställningsform borde fler svenska läkare ha möjlighet till för att stärka den kliniska forskningen. Klimatet i North Carolina är varmt och. fuktigt. Vintern var ovanligt kall och vi hade. ett par centimeter snö vid två tillfällen. Snön. smälte i stort sett under dagen, men skapade. ändå allmänt kaos. TV rapporterade oavbrutet om ”severe weather conditions” och ”snow. storm” och varnade för att gå ut. Skolorna och. alla offentliga inrättningar stängde i två dagar. och alla mottagningar på Duke ställdes in. Att. jag cyklat till jobbet en snödag i februari var. det ingen som fick veta eftersom jag var ensam. på DCRI. Om någon fått reda på det hade det. bekräftats hur galna svenskar är. Våren som. kom i februari var fantastisk med påskliljor. och blommande träd och i maj kom vårvärmen med temperaturer kring 30 grader. Nu väntar en varm och fuktig sommar och. jag ska vara oamerikansk och ha semester. Ännu är det ingen av oss som längtar hem även. om vi kan sakna vissa saker i Sverige. Inlagd sill, lakrits, starkt kaffe och sommarstugan tillhör. sådana saker. Men faktiskt också att vara riktig. doktor och träffa egna patienter. En dag på. angiolab med trevliga arbetskamrater och nöjda. patienter är något jag kan längta efter. Hoppas. d fi k ä j å k I.
Socialstyrelsens riktlinjer – beslutsstöd samt vetenskapligt underlag. Hälsotillstånd och åtgärd Aterosklerotisk kärlsjukdom och kolesterol >4,5 alt LDL–kolesterol >2,5 Råd om livsstilsförändringar samt behandling med generiska statiner till målnivå som förstahands behandling. Aterosklerotisk kärlsjukdom och kolesterol >4,5 alt LDL–kolesterol >2,5 Råd om livsstilsförändringar samt blodfettssänkning med adekvat behandling där man inte nått målnivå med förstahandsbehandling. Aterosklerotisk kärlsjukdom och kolesterol enligt gällande riktlinjer (>4,5 alt. LDL–kolesterol >2,5) Råd om livsstilsförändringar samt blodfettssänkning med icke generiska statiner till målnivå. Aterosklerotisk kärlsjukdom och kolesterol >4,5 alt. LDL–kolesterol >2,5 Råd om livsstilsförändringar samt generisk simvastatin + ezetimib. ”De statiner som i kliniska studier visat sig reducera dödlighet och nya kranskärlshändelser är simvastatin, pravastatin, atorvastatin och fluvastatin. Vid val av statin behöver man förutom dokumenterad effekt på hårda effektvariabler även väga in säkerhetsaspekter. Säkerhetsdata för ovan nämnda statiner visar goda resultat på både kort och lång sikt.” 2. Kranskärlssjukdom – vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008, s. 112. Socialstyrelsen 2008. INDIKATIONER: Som tillägg till diet för sänkning av förhöjt totalkolesterol, LDL kolesterol, apolipoprotein B och triglycerider hos patienter med primär hyperkolesterolemi inkluderande familjär. hyperkolesterolemi (heterozygot) eller kombinerad hyperlipidemi (motsvarande typ IIa och IIb i Fredricksons klassifi kationssystem) när effekten av diet eller annan icke farmakologisk behandling är. otillräcklig. Sänkning av totalkolesterol och LDL kolesterol hos patienter med homozygot familjär hyperkolesterolemi. Lipitor ges som tillägg till annan lipidsänkande behandling (t.ex. LDL aferes) eller. om sådan behandling ej fi nns tillgänglig. Prevention av kardiovaskulära händelser hos patienter som bedöms ha en hög risk för första kardiovaskulär händelse (se avsnitt 5.1) som tillägg till korrigering. av andra riskfaktorer. För prisuppgifter och ytterligare information, se www.fass.se 841 Pfi zer 01 2008 6668. Pfizer AB Telefon 08 550 520 00. Fax 08 550 520 10 www pfizer se.
gift – är fett alltid fel? Alla verkar överens om att fetma faktiskt är farligt, men om. hur man ska äta för att må bra råder det delade meningar. Detta fick Nyström att starta en egen. Supersize Me studie, bland annat för att se hur. man prospektivt utvecklar insulinresistens. Arton studenter, av dem var sex kvinnor, fördubblade under fyra veckor sitt kaloriintag, företrädesvis med hjälp av snabbmat samtidigt. som de begränsade motionen till 5 000 steg om. dagen. Resultatet vad gällde viktuppgång var. lysande: fem personer nådde en viktuppgång. på 15%, i genomsnitt gick försökspersonerna. upp 10% och deras midjeomfång ökade markant. Effekter på blodfetterna Vad hände då med blodfetterna, som mättes. vid baseline och sedan varje vecka? LDLkolesterol gick upp 5% och HDL kolesterolet. gick upp 20% HDL steg dessutom mest hos. d ä i ä f å d ä då b ä. Utifrån sina resultat hade Nyström inför. symposiet letat efter randomiserade studier som stödjer hypotesen att mättat fett är farligt. Bland annat hänvisade han till Womens’ health initiative, som följde 48 000 postmenopausala kvinnor i åtta år för att se vilken effekt. omläggning till en kost med lite fett, mycket. frukt och grönsaker och fibrer skulle ha på. hjärtkärlsjukdom, bröstcancer och koloncancer. – Det hände ingenting, kurvorna går helt. ihop på slutet. Nyström nämnde också en studie ledd av Iris. Shai i Israel som under två år studerade effekten. av tre olika bantningsmetoder – lite fett, begränsat kaloriintag, Medelhavskost med begränsat. kaloriintag och lite kolhydrater utan att begränsa kaloriintaget. Skillnaderna i viktminskning. sade kolhydratintaget som gick ned mest. HDL värdet gick upp mest hos samma grupp. – Intressant är också att hos den lilla del av. low carb gruppen som hade diabetes gick. blodsockret ned. Samtidigt hade Fredrik Nyström haft svårt. att hitta studier som stödjer low fat/high fibre. – Där finns i stort sett bara Seven Countries. som jämförde Karelen med Kreta på 70 talet. Frågorna från publiken kretsade en hel del. kring de råd man ger, eller kanske inte borde. ge. Alla verkade överens om att fetma faktiskt. är farligt – till exempel finns metabola syndromet bara hos överviktiga människor – men om. hur man ska äta för att hålla vikten och må bra. råder det delade meningar. – Kan vi inte helt enkelt sluta ge råd om vad. folk ska äta, var Fredrik Nyströms avslutande. k I.
Hälsobringare eller dödligt Få ämnen har diskuterats så häftigt på senare tid som vad man ska äta för att må bra. I ena ringhörnan: traditionalis terna som förespråkar lite och omättat fett och mycket frukt, grönsaker och fibrer. I den andra: GI människorna som menar att boven i dramat är kolhydraterna och att fettet är bra. Under ett symposium på Vårmötet i Uppsala represente rades fetthatarna av Stephan Rössner, Stockholm, medan fettets talan fördes av Fredrik Nyström från Linköping. tephan Rössner, professor i hälsointriktad beteendeforskning, Karolinska Institutet i Stockholm och Fredrik Ny. S ström, professor i internmedicin vid Universitetssjukhuset i Linköping, hade vässat argumenten ordentligt. – Min uppfattning är att vi har en solid kunskapsbas när det gäller att vi ska vara återhållsamma med fett, sade Stephan Rössner. Han refererade till ett antal studier som tydligt visar att fetma förkortar livet på dem som. lider av det. Peto kunde till exempel i en artikel. publicerad i Lancet i mars i år påvisa att risken. för livstidsförkortning vid en BMI som överstiger 40 är lika stor som vid tobaksrökning. Martin Neovius från Rössners egen grupp har. kommit till samma slutsats genom att sammanställa data om 45 920 svenska män som. mönstrade 1969 och 1970. Hans resultat visar. att övervikt och måttlig rökning (upp till tio. cigarretter om dagen) är ungefär lika farligt. Det ökar risken att dö i förtid med mellan 33. respektive 54 procent. Fetma (BMI över 30) är. ungefär lika farligt som att röka mycket (mer. än tio cigarretter om dagen) Det lite mer än. fördubblar risken att dö i förtid. Ingen ifrågasätter alltså att fetma är farligt, frågan är väl snarare vad det är som gör oss. feta. Om det är fettet eller kolhydraterna. M d bl ä d d f lk. äter är notoriska. Energiintag underrapporteras alltid. Ju fetare man är, desto mindre tycks. man äta. I en studie om matkvalitet och dödlighet publicerad i NEJM under 2009 kunde. Kaluza et al visa att bra kost (definierad enligt. Recom mended Food Score; mycket grönsaker och fibrer och lågt fettintag) ger en lägre. risk för död i hjärtkärlsjukdom. Osäker effekt av GI kost Enligt Rössner är det också osäkert om GIdiet, alltså långsamma kolhydrater och mer. fett, har någon effekt på vikten alls. I ett nyutkommet arbete på råttor (Caton et al) visas att. råttor som först fick en low carb/high fat diet. för att sedan gå tillbaka till vanlig råttmat visserligen först gick ned i vikt, men sedan gick. upp mer än de gått ned efter det att de återgått. till normal mat. Man såg också tillväxtstörningar i växande råttor. – Det finns även rapporter om barn med. svår epilepsi som behandlats med högfettkost. och avlidit av detta, sade Rössner. Han avslutade med att hänvisa till Mentes. äll i di å b d. mellan olika typer av kost och hjärtkärlsjukdom som visar att ”Medelhavskost”, som är låg. på fett och hög i grönsaker och nötter, med. hans egna ord: ”.är det enda som gäller.” Den motsatta ståndpunkten företräddes av Peter Nyström. – Jag tror att fett är nyttigt och dessutom ger. det möjlighet att äta en mindre mängd kolhydrater, sade han. Nyström har i sin forskning ägnat sig åt att. undersöka fettceller och dess hormonella effekter på vägen till höften och magen. Han och. hans grupp har utvecklat en metod att studera. den hormonella påverkan av fettsyror på PPAR. gamma receptorn i mänskliga fettceller. Om PPAR gamma aktiveras, till exempel med hjälp. av läkemedlen Avandia (rosiglitazon) och Actos (pioglitazon), minskar insulinkänsligheten, HDL går upp och blodtrycket går ned. – Under det arbetet ramlade jag över något. förvånande. Mättade fettsyror, som exempelvis stearinsyra som är vanlig i rött kött, ökade aktiveringen av PPAR gamma i mänskliga fett celler ungefär lika mycket som omättade fett.
Minglande kardi Som en stor del av medlemmarna redan har. sett på vår hemsida hade vi en jubileums bankett på Uppsala slott som ytterligare. stärkte banden mellan oss som har vår härliga specialitet till vardag. Så till alla medlemmar, vi syns på nästa års Svenska. Kardiovaskulära vårmöte. Enjoy! Hans Persson och Mona Lycksell. Claes Held Glatt PCI gäng Sjuksköterskor från CityHeart Peter Vasko Magnus Oldgren På väg till maten. Stefan Rössner. Glada doktorer från Danderyd Fredrik Nyström, Linköping Sjuksköterskor från CityHeart Fredrik Scherstén Magnus Janzon Peter Vasko Stefan Rössner Anna Clara Collén, MSD stipendiat, Sahlgrenska.
Nashmil Hashemi, Danderyds sjukhus Nya godkända specialister i kardiologi I samband med Vårmötet utdelades diplom till kolleger som erhållit sitt specialist erkännande. Totalt var det åtta kardiologer. som blev godkända vid skrivningen i Göteborg i mars. Peter Magnusson, Gävle.
REFERENSER Abildstrom SZ, Rasmussen S, Rosen M, Madsen M. Trends in incidence and case fatality rates of acute. myocardial infarction in Denmark and Sweden. 2. Kuulasmaa K, Tunstall Pedoe H, Dobson A, et al. Estimation of contribution of changes in classic risk. factors to trends in coronary event rates across the. WHO MONICA Project populations. Lancet. 2000. 3. Tunstall Pedoe H, Kuulasmaa K, Mahonen M, Tolonen H, Ruokokoski E, Amouyel P. determinants in cardiovascular disease. Lancet. 1999. 4. Capewell S, Livingston BM, MacIntyre K, et al. Trends in case fatality in 117 718 patients admitted. with acute myocardial infarction in Scotland. Eur. 5. Goff DC, Jr., Howard G, Wang CH, et al. Trends in. severity of hospitalized myocardial infarction: the. atherosclerosis risk in communities (ARIC) study, 6. Hellermann JP, Reeder GS, Jacobsen SJ, Weston SA, Killian JM, Roger VL. Longitudinal trends in the. severity of acute myocardial infarction: a population. study in Olmsted County, Minnesota. Am J. 7. Antithrombotic TC. Collaborative meta analysis of. randomised trials of antiplatelet therapy for prevention of death, myocardial infarction, and stroke. in high risk patients. BMJ. 2002 Jan. 8. Estess JM, Topol EJ. Fibrinolytic treatment for elder. ly patients with acute myocardial infarction. Heart. 9. ACE Inhibitor Myocardial Infarction Collaborative. Group. Indications for ACE inhibitors in the early. treatment of acute myocardial infarction: systematic. overview of individual data from 100,000 patients in. randomized trials. ACE Inhibitor Myocardial Infarction Collaborative Group. Circulation. 1998 10. Lifestyle and risk factor management and use of drug. therapies in coronary patients from 15 countries; principal results from EUROASPIRE II Euro Heart. 11. Baigent C, Keech A, Kearney PM, et al. Efficacy and. safety of cholesterol lowering treatment: prospective meta analysis of data from 90,056 participants in 14. randomised trials of statins. Lancet. 2005 Oct. 12. Freemantle N, Cleland J, Young P, Mason J, Harrison J. beta Blockade after myocardial infarction: systematic review and meta regression analysis. 13. Pocock SJ, Henderson RA, Rickards AF, et al. Meta. analysis of randomised trials comparing coronary. angioplasty with bypass surgery. Lancet. 1995 Nov. 14. Randomised trial of cholesterol lowering in 4444 pati. ents with coronary heart disease: the Scandinavian. Simvastatin Survival Study (4S) Lancet. 1994 Nov. Ford ES, Ajani UA, Croft JB, et al. Explaining the. 16. Bjorck L, Rosengren A, Bennett K, Lappas G, Capewell S. Modelling the decreasing coronary heart. disease mortality in Sweden between 1986 and 2002. Eur Heart J. 2009 Jan 13. 17. Berg CM, Lissner L, Aires N, et al. Trends in blood. lipid levels, blood pressure, alcohol and smoking. habits from 1985 to 2002: results from INTERGENE and GOT MONICA. Eur J Cardiovasc Prev. 18. Capewell S, Beaglehole R, Seddon M, McMurray J. Explanation for the decline in coronary heart disease. mortality rates in Auckland, New Zealand, between. 19. Laatikainen T, Critchley J, Vartiainen E, Salomaa V, Ketonen M, Capewell S. Explaining the decline in. coronary heart disease mortality in Finland between. 1982 and 1997. Am J Epidemiol. 2005 Oct. 20. Bennett K, Kabir Z, Unal B, et al. Explaining the. recent decrease in coronary heart disease mortality. rates in Ireland, 1985 2000. J Epidemiol Community. 21. Unal B, Critchley JA, Capewell S. Explaining the. decline in coronary heart disease mortality in. England and Wales between 1981 and 2000. 22. Bjorck L, Welin C, Rosengren A. Secular trends in. lipid lowering treatment and lipid levels after a first. acute myocardial infarction. Vasc Health Risk. IBI 1500T11 An Integrated System Cardiac Ablation Generator with Real time Response. To Enhance Control Therapy™ Cool Path Duo™ of Cardiac Ablations. Irrigated Ablation Catheter. St. Jude Medical offers a comprehensive cardiac ablation system designed for controlled therapy delivery and effective outcomes. The integrated system features two way communication between the irrigation pump and cardiac ablation generator for automated. fluid rate control during irrigated ablations. In addition, the generator is compatible with a variety of catheters, which allows physicians. to choose the tip technology, tip size and curve configuration necessary to accommodate each patient’s unique cardiac anatomy. sjm.com Cool Point™ Irrigation Pump IBI 1500T11 Cardiac Ablation Generator Therapy™ Cool Path Duo™ Irrigated Ablation Catheter St. Jude Medical offers a comprehensive cardiac ablation system designed for controlled therapy delivery and effective outcomes. The integrated system features two way communication between the irrigation pump and cardiac ablation generator for automated. fluid rate control during irrigated ablations. In addition, the generator is compatible with a variety of catheters, which allows physicians. to choose the tip technology, tip size and curve configuration necessary to accommodate each patient’s unique cardiac anatomy.
® och karvedilol. Båda dessa substanser tillhör. gruppen oselektiva BB och påverkar såväl Farmakologisk profil. hjärtats β1 receptorer som β2 receptorer i t ex Labetalol Kavedilol Nebivolol. bronker och perifera kärl. Labetalol och kar Vasodilaterade X X X. vedilol skiljer sig från övriga BB genom att NO medierad — — X. även blockera adrenerga α1 receptorer, lokali vasodilation. serade t ex i glatt muskel och i myokardiet. β1 selektiv — — X. Den vasodilaterande effekten av medlen α1 blockerande X X — anses bero på förmågan att blockera α receptorer. Den α1 blockerande effekten kan även Tredje generationens. vara förklaringen till att karvedilol har visats. ha en relativt neutral inverkan på lipid och betablockerare. kolhydratmetabolismen. Nebivolol är en BB Den vasodilaterande effekten av nebivolol. med en unik farmakologisk profil och skiljer anses vara medierad via medlets inverkan på. sig farmakologiskt från alla övriga medel inom kväveoxid(NO) metabolismen. Kardiovaskugruppen. Även nebivolol är en vasodilaterande lära sjukdomar som hypertoni, ateroskleros, BB, men till skillnad från labetalol och karve stroke och hjärtsvikt kan inverka skadligt på. dilol är nebivolol β1 selektiv. Experimentellt kärlendotelet och NO metabolismen. NO är en. har nebivolol visats ha en högre grad av β1 viktig vasoaktiv substans som ger relaxation av. selektivitet än någon annan BB och substansen glatt kärlmuskel och därmed vasodilatation, sägs vara 3 10 ggr så β1 selektiv som bisoprolol genom att öka tillgången till cykliskt guanosinoch metoprolol. Hos patienter som metabolise monofosfat (cGMP) via aktivering av guanylcyrar nebivolol i liten utsträckning och vid höga klas. Brist på NO kan bero på minskad NOdoser, har nebivolol dock visats påverka både syntes, ökad inaktivering eller nedsatt tillβ1 och β2 receptorer. Nebivolol har ingen gänglighet av bioaktivt NO. Minskad tillgång. egenstimulerande (ISA) eller membranstabili till NO kan bidra till nedsatt arteriell elasticitet. serande effekt och saknar α blockerande egen och ökat perifert kärlmotstånd. Experimentellt. skaper. har visats att nebivolol gav arteriell vasodilata. tion som kunde motverkas genom infusion av. NO syntashämmaren L NMMA. Vidare visades att den ökade biotillgängligheten av NO som erhållits med nebivolol, kan. bero på hämning av reaktiva syreradikaler. som inaktiverar NO, eller på stimulerande. effekt av nebivolol på endoteliala β3 receptorer. Förekomsten av adrenerga β3 receptorer i. humant myokardium har identifierats och produktion av NO vid stimulering av dessa. receptorer har visats. Jämförande studier på. såväl friska försökspersoner som patienter med hypertoni, visade att när nebivolol infunderades i brakialisartär, ökade blodflödet i. underarmen enligt ett dosberoende mönster, medan ingen vasodilaterande effekt erhölls med atenolol. Medlens blodtryckssänkande effekt var likvärdig. Samtidig infusion av NO syntashämmaren L NMMA gav en signifikant minskning av. den vasodilaterande effekten av nebivolol, men. påverkade inte den vasodilatation som erhölls. av natriumnitroprussid, som ökar blodflödet oberoende av kärlendotelet. Dessa och andra. fynd talar starkt för att den vasodilaterande. effekten av nebivolol är kopplad till NO metabolismen. Är nebivolol att betrakta som den tredje generationens BB? Dock betonades att. Kavedilol X—\|——\|—X.

HIA – vård, usk Eva Wärbo. Arbetsmöte med föredragande HIA sjuksköterska Bodil. HIA – vård, usk Eva Wärbo. Arbetsmöte med föredragande HIA sjuksköterska Bodil Vid den sjuksköterskebaserade hjärtsviktmottagningen ges information om hjärtsvikt. och utbildning bland annat egenvård till patienter och anhöriga. På Kardiologiska kliniken finns sedan 20talet år tillbaka två etablerade större forskargrupper som inom respektive team har sitt. fokus inom ämnesområdena hjärtsvikt respektive akut kranskärlssjukdom. Hjärtsviktgruppen leds av professor Ulf Dahlström. och Akut kranskärlsgruppen av professor Eva. Swahn. Den senare gruppen samarbetar intensivt med en nyare grupp som är inriktad. på sekundärprevention och inflammation som leds av professor Lena Jonasson. Utöver dessa. större forskargrupper finns även en grupp. inom arytmi som leds av docent Håkan. Walfridsson och två mindre inom områdena. klaffsjukdomar respektive GUCH där Med dr Mats Broqvist och Med dr Niels Erik. Nielsen är drivande. Inom samtliga grupper. ® inom området hjärtkärlsjukdomar och härvid vara sydöstra sjukvårdsregionens naturliga kompetenscentrum. Kliniken har verksamhet av rikskaraktär (mitralisvalvulotomi, s.k. PTMV) och regionkaraktär (invasiv elektrofysiologi inkl RFablationer, ICD implantationer, kontroller och. behandling av hjärtsvikt med biventrikulär pacemaker) men även länsövergripande verksamhet (kranskärlsröntgen, endovaskulära ingrepp av kranskärl (PCI), preoperativ klaff – och transplantationsutredning, perikardtappningar) och verksamhet av närsjukvårdskaraktär (allmänkardiologisk sluten och öppen. vård, pacemaker implantationer och kontroller, hjärtrehabilitering och sekundärprevention) Kliniken arbetar f.n. intensivt med planering av den interventionsenhet som är under. byggnad och planeras invigningsklar i januari. 2010. I denna enhet kommer sex lab att ingå. (ett PCI lab, ett delat VOC/PCI, ett kärlkirurglab, ett röntgeninterventionslab, två elfyslab. där det ena också planeras för pacemakerinläggningar) I planeringen ingår också en poliklinisk del med åtta sängplatser, reception, inoch utskrivningsmöjligheter. Tre avdelningar Klinikens avdelningar består av två vård avdelningar och en hjärtintensivavdelning. Vårdtillfällena har ökat på alla tre avdelningarna. Sju vårdplatser finns reserverade för patienter med behov av sjukhusvård för hjärtsvikt. och nedsatt hjärtfunktion, såväl akuta som planerade inläggningar från hemmet för invasiva. undersökningar (myokardbiopsi och hjärtkateterisering) Vidare undersöks patienter inför. och uppföljs efter genomgången hjärttransplantation eller implanterat mekaniskt cirkulationsstöd (LVAD), samt patienter med pulmonell arteriell hypertension (PAH) Dr Mats Pettersson på avdelningen. Dr Irina Myasnikow och dr Jacek Baranowski, speci aliserade inom VOC sidan. Dr Irina Myasnikow och dr Jacek Baranowski, speci aliserade inom VOC sidan.
En cyklande svensk i North Carolina. la och sociala kontakter, förbättra språk, uppleva kultur, politik och fördjupa familjesammanhållningen. Möjligen är ett år i kortaste laget för. att hinna uppnå målen. Duke Clinical Research Institute (DCRI) som jag är knuten till är en del Duke. University och ligger i Durham i North. Carolina. Duke är ett av USA:s ledande universitet inom många områden och DCRI är. världens största och främsta institut för klinisk. kardiovaskulär forskning med sina 950 anställda. Man leder en stor andel av alla de multinationella megastudier och kliniska prövningar. som görs inom kardiologin i världen idag, men. har också stor verksamhet inom till exempel. onkologi, gastroenterologi och psykiatri. Genom sitt goda rykte och höga kompetens. attraherar nu Duke Hospital patienter från. hela nationen och för forskningen rekryteras. patienter till kliniska studier från hela världen. Tillsammans med sitt internationella nätverk har man genomfört imponerande 400 kliniska. fas I IV studier omfattande 500 000 patienter. från över 60 länder som lett till runt 5 000. publikationer. Man har också en lång tradition av stora välfungerande register. DCRI bildades på 1970talet genom forskning på ”Duke databasen” med patienter som genomgått hjärtkirurgi. Det. är en mycket stimulerade akademisk miljö att. få arbeta i med stora erfarenheter av klinisk. prövning, translationell forskning, register och statistik. Samtidigt har mycket av det arbete jag. gör koppling till Uppsala och Sverige. Arbetet. ger utdelning och har hittills gett upphov till ett. tiotal publikationer. Grunden i tobaksindustrin Ironiskt nog lades grunden för Duke. University tack vare tobaksindustrin. Washington Duke, som var först med att utveckla serietillverkning av cigaretter av North Carolinas. högkvalitativa tobak, var en filantrop som ville. göra något gott med sin förmögenhet. När inga. av de stora Ivy League universiteten accepterade att ta emot hans stora donation mot villkoret att anta hans namn beslutade han att bygga. ett nytt universitet i den lilla hemstaden. Durham. Staden har en befolkning som motsvarar Uppsalas med en ganska stor andel afroamerikansk befolkning med dålig utbildning. h k i N h C li ä d. ack vare stöd från Svenska Hjärtförbundet och Cardiolog föreningen fick. jag möjlighet att åka till USA i januari. T 2009 för att tillbringa ett år på Duke University. Att planera ett års vistelse utomlands för en. familj med tre tonåringar kräver långa förberedelser. Tidvis funderade vi på om det var värt. besväret och om det var ansvarsfullt att ta bar. nen från sina kamrater, aktiviteter och sociala. sammanhang. Jag följde också valutakursen och. såg hur mina stipendiepengar blev mindre. värda för varje vecka när världen gick allt djupare in i den ekonomiska krisen i samband med. avresan. Det var med både stor spänning och. entusiasm vi anlände till vårt nya tillfälliga hem. i Chapel Hill, North Carolina. Efter halva tiden är alla i familjen överens om. att de upplevelser och möjligheter vi fått definitivt varit värda besvären och att detta år är. någonting vi aldrig kommer att glömma. Andra som överväger att åka på post doc eller. någon form av utlandstjänst vill jag definitivt. rekommendera att ta chansen. Vistelsen i en ny. miljö i ett nytt land är utvecklande på många. olika sätt – det innebär inte bara en akademisk. utveckling och möjlighet att producera forskningsresultat utan också att knyta professionel. Stefan James cyklar 18 km till jobbet. på DCRI.
Sverige finns gott om material, exempelvis. från det Svenska Tvillingregistret, men även. andra. För omkring tio år sedan var Ulf de. Faire själv en av initiativtagarna till ett slags. uppföljare till studien 50 åriga män som. gjorts i Göteborg. Var tredje man och kvinna. i Stockholms län som fyllde 60 åren 1997 98. erbjöds att delta och och har sedan följts avseende hjärtinfarkt, angina, stroke, död etc. Samtidigt har man också byggt upp en biobank med sammanlagt över 80 000 prover – serum, helblod, plasma och DNA. – Detta är en av de epidemiologiska guld gruvor där vi kan bedriva kardiovaskulär epidemiologisk molekylär forskning i frontlinjen. En annan är SHEEP, en stor populationsbaserad fall kontrollstudie av hjärtinfarkt i. Stockholm där de Faire är ansvarig för de kliniska delarna och biobanken. Integration och synergier har alltid varit viktigt för Ulf de Faire. Som forskare inom epidemiologi och molekylärgenetik har han hittat ett. sätt att ta vara på de bästa av två världar. – Jag har alltid varit intresserad av de epidemiologiak metoderna och deras möjligheter, men för mig har det hela tiden varit viktigt att. epidemiologin är integrerad i den kliniska och. molekylära forskningen. Baserat på vår forskning om markörer och mekanismer går vi ut. och tittar på sambanden i populationer, testar. våra molekylära frågeställningar i stora material. Att bara se på samband räcker inte för mig, vi måste se att våra mekanistiska förklaringar. håller, att de kausala sambanden verkligen. finns där. I Anders Hamsten, Björn Wiman och Meta. Blombäck visa att personer med förhöjda. värden av PAI 1 i blodet löper ökad risk för. att drabbas av hjärtinfarkt, speciellt i unga år. På det här området samarbetar de Faire fortfarande med Anders Hamsten och hans. grupp för att titta vidare på den bakom liggande genetiken. Just genetiken, som tog fart ordentligt på. 1990 talet, har givit Ulf de Faires forskning en. ytterligare dimension. – Molekylärgenetiken är oerhört viktig för. oss idag. Med dess hjälp kan vi identifiera genetiska subgrupper som kan löpa ökad risk att. drabbas tidigt och sedan koppla den kunskapen. till intensifierad prevention och terapi för just. de grupperna. Intresset för genetiken har alltid funnits där. De Faire disputerade 1974 på material ur det. Svenska Tvillingregistret och gick sedan vidare. med att starta studier just kring unga hjärt infarkter. – Ju tidigare en person drabbas, desto mer. intressant är det ur ett genetiskt perspektiv, för. där är genetiken som tydligast. I d f ll k ll di k å lå ill. grund för Anders Hamstens avhandling, undersökte gruppen alla infarkter i Stockholms läns landsting under 45 år och jämförde dem sedan med matchade kontroller. Tydligt var att personer som tidigt drabbades. av hjärtinfarkt hade många riskfaktorer – blodfettsrubbningar, rubbningar i koagulation och fibrinolys, höga PAI 1 nivåer och. förändringar i glukos och insulinomsättning – men också en ärftlig disposition. – Sedan har vi följt upp och bekräftat detta i. stora material som exempelvis det Svenska. Tvillingregistret. Ju yngre en individ är när han. dör i kranskärlsrelaterad sjukdom, desto större. roll spelar arvet, men arvet har faktiskt inte spelat ut sin roll förrän efter 75 års ålder. Frågan blir då hur de ärftliga faktorerna förmedlas. Delvis sker det via de kända riskfaktorerna, men även en hel del på sidan av dem. – I och med ett antal moderna genetiska. studier börjar det vi anade redan i våra tvilling studier – att genetiken går utanför de kända. riskfaktorerna – att bekräftas. Nästa fråga är förstås hur all den här nya. kunskapen ska användas i kliniken, en fråga. som de Faire får relativt ofta. Vad han och hans. forskargrupper håller på med, menar han, är ett. slags klinisk epidemiologisk grundforskning. Det handlar om att förbättra våra basala kunskaper om mekanismer och faktorer bakom. hjärtkärlsjukdom. – Ökar vi vår kunskap ökar vi våra möjligheter att hitta behandlings strategier. Behandling. bygger ju på att man ska angripa förändringar i. enzym , hormon och proteinnivåer genom att. blockera eller stimulera processer. Och dit finns. inga genvägar, förbättrandet av kunskapsläget är basen. Samverkan mellan disciplinerna Sedan 1992 delar Ulf de Faire sin tid mellan en. professur i kardiovaskulär epidemiologi på IMM (Insitutet för Miljömedicin) på Karolinska Institutet och en överläkartjänst på hjärtsektionen på Karolinska Sjukhuset. När han. sökte och fick professuren på IMM var det inte. tal om att släppa kliniken helt och därför ordnades en kombinationstjänst. – När jag fick professuren hade jag redan. byggt upp ett klinisk hjärtkärllabb på KS med. ultraljudsverksamhet, blodanalys och biopsier som jag ville forsätta arbeta med. Samtidigt. har jag under tiden byggt upp databaser och. molekylärgenetik på IMM, så nu har jag två. forskarplattformar, en på IMM och en på KS. Visst kan det bli lite splittrat, men jag har alltid före språkat större integration mellan. forskning och klinik. Inom hjärtkärlepidemiologin finns sedan den klassiska Framingham studien en tradi i älk ll d di Ä i. De FAIRE I KORTHET G Disputerade 1974 på Serafen med avhandling. en “Ischaemic heart disease in death discordant twins: a study on 205 male and female. pairs” G När Serafen lades ned 1980 flyttade han med. resten av hjärtsektionen till Danderyds sjukhus. G 1987 värvad av Göran Holm till KS och sedan. chef för hjärtkärlsektionen där. G 1992 professor i kardiovaskulär epidemiologi. vid IMM G Har publicerat över 300 vetenskapliga artiklar. och citeras flitigt. G Spelar tennis i veteransammanhang med fram. gång. Har vunnit veteran SM ett par gånger. G Chefredaktör för Journal of Internal Medicine. sedan 2006. G Inspirationskällor: “Gunnar Biörck, jag jobbade. mina tio första år för honom. Han var en katalysator med en stor förmåga att motivera oss. alla att arbeta mot sina visioner. En annan är. Göran Holm, som värvade mig till KS. Han hade. också ett visionärt sätt att arbeta och trots att. han inte var hjärtkärlforskare hade han ett. brett intresse för god forskning”.
Pro and Con Artists ur ska vi fostra nya generationer kritiskt tänkande. läkare som driver klinisk forskning och utvecklar. nya behandlingsalternativ när allt mer i sjukvården. H handlar om likformighet och kostnadsjakt. Där initiativ till. klinisk utveckling och forskning betraktas som ”intrång” i. den kliniska verksamheten och ska tillhandahålla full kostnadstäckning ner till sista EDTA rör, till och med på universitetssjukhusen. Dels handlar det om resurser och organisation, dels handlar det om tänkesätt. I Lund har vi en femveckors fördjupningskurs i ”Bröstsmärta”, dvs kranskärlsjukdom, som studenterna på läkar. Kunskapen är aldrig färdig. David Erlinge Vetenskaplig sekreterare programmet kan välja efter medicinterminen. Eftersom studenterna valt kursen själva är de speciellt intresserade och. mer än vanligt motiverade. Den sista veckan ägnar de åt att. förbereda en Pro Con debatt. Konceptet känner ni igen från. olika konferenser. Man får i uppdrag att med alla upptänkliga argument (ibland oseriösa) argumentera för en behandlingsstrategi eller diagnostisk metod. Det intressanta i övningen är att man tvingas överge den ljumma medelvägen. och verkligen leta efter brister i de ”sanningar” man fått sig. till livs i läroböcker, guidelines eller lokal praxis. Två studenter får var sin sida i olika ämnen som t ex akut betablockad vid STEMI, PCI vs CABG, Gp blockerare vid. STEMI, Simdax vs Dobutrex, direkt PCI vs trombolys, 40 mg simvastatin vs max LDL sänkning eller DES vs. BMS. Trots att vi i Lund har en läkarutbildning baserad på. problembaserat lärande där studenterna varje vecka själva. sökt kunskap, visar det sig att de under de första sex terminerna aldrig behövt söka kunskapen från själva källan, dvs. ursprungspublikationen. De har hittat den i läroböcker. eller föreläsningsanteckningar. Ibland har de fått tilldelat. en och samma vetenskapliga artikel att läsa kritiskt. Nu. tvingas de istället utgå från ett kliniskt problem och i det. oändliga Pubmed hitta de kliniska studier som ligger till. grund för hur vi behandlar. Det är en omskakande upplevelse för studenterna att se hur motsägelsefull litteraturen. ofta är, och hur bristfällig dokumentationen kan vara inom. vissa områden. Samtidigt är det underbart att som lärare att se hur. snabbt de lär sig hitta, selektera och kritiskt läsa kliniska. studier. De gör också övertygande powerpoint presentationer och engagerar sig helhjärtat i debatten med sin motpart. Studenterna är väldigt positiva och upplever själva. att de utvecklas enormt under arbetet. Jag tror att vi. behöver fler liknande moment i läkarutbildningen istället. för den kokbok av färdig kunskap som ofta levereras och. faktiskt ofta efterfrågas av studenterna. För kunskapen är. ld i fä di Vad gäller resurser och organisation, kommer jag att. ägna en del av sommaren åt att i hängmattan läsa det 268. sidor långa utredningsförslaget Klinisk forskning – Ett lyft. ska lyfta den kliniska forskningen. Om förslaget förverk ligas innebär det rejäla förändringar, speciellt för universitetssjukhusen. Den internationella utredningsgruppen har. identifierat flera problem: G omfattande och lång specialist och forskarutbildning. och otydliga karriärmöjligheter, G bristande samverkan mellan sjukvården vid universi. tetssjukhus och medicinsk fakultet, G bristande långsiktig finansiering av framför allt klinisk. behandlingsforskning, G bristande resurser till våra unika infrastrukturer – bio. banker och register, G svag mobilitet och internationalisering, G otydliga innovationssystem och bristande samverkan. med industrin. För att komma till rätta med detta föreslår man flera viktiga åtgärder: G Förstärk forskningsanknytning i utbildningen och. skapa fler tjänster där forskning och kliniskt arbete. kan kombineras på ett tydligt sätt. G Integrera forskningen i sjukvården på universitetssjuk. husen och ombilda dessa till Universitetsmedicinska. Centra (UMC) med stat och landsting i en gemensam. ledning. I första hand föreslås att UMC drivs i bolagsform. G Inrätta en fond för behandlingsforskning och en natio. nell samverkansgrupp. Detta för att nyttiggöra nya. forskningsresultat i vården. G Ge stöd till infrastruktur i form av biobanker samt. kvalitets och patientdataregister. Inrikta nya satsningar på translationella forskningsmiljöer för snabbare. kunskapsöverföring. Kanske kan det komma något riktigt bra ur detta. Till sist vill jag rekommendera er att anmäla er till Fortbildningsdagarna/Update på Yasuragi Hasseludden 23 25. sept. Det är en utmärkt möjlighet att på kort tid uppdatera sig som hjärtläkare i en japansk miljö med ritualiserad. tvagning, varma bad och god mat. Hoppas vi ses där. Glad Sommar!
ohansson in action. Usk Leif Karlsson i vårdarbete. Usk Leif Karlsson i vårdarbete. finns även omvårdnadsforskningen representerad. Denna leds av docent Anna Strömberg. Inom Kardiologiska kliniken pågår också kontinuerligt undervisning av studerande inom ramen för läkarutbildnings och omvårdnadsprogrammet inom HU. Utöver den. ohansson in action. kliniska undervisningen av läkarstuderande vid klinikens olika avdelningar deltar klinikens läkare aktivt i olika examinationer, fördjupningsarbeten, föreläsningar, basgrupper. samt en del organisatoriska uppdrag. Inom. kliniken har läkare nyckeluppdrag som ansvariga för slutexaminationerna inom hela läkarutbildningen samt biträdande temagruppsansvarig. Undervisningen är en viktig. del av verksamheten inom den Kardiologiska. kliniken och bidrar starkt tillsammans med. den högkvalitativa forskning som bedrivs att. upprätthålla Universitetssjukhusets status som aktivt undervisningssjukhus. I Isafjordsgatan 1 164 21 KISTA 08 568 585 00 www.medtronic.se.
Pacemakersjuksköterskans och BM Text: Barbara Jabur Juul Möller, Leg. Sjuksköterska, IBHRE/NASPExAM; sammankallande i VIC’s. Pacemakergrupp; Universitetssjukhuset i Lund acemakersjuksköterskans och BMA:s roll har utvecklats stegvis parallellt med. den tekniska utvecklingen av pace P makern och ICD:n. Initialt kontrollerades pacemakrarna av läkare. Sjuksköterskor och BMA har varit läkarens assistenter. med magnetpå läggning och EKG tagning. Fortsättningsvis har utvecklingen gått mot mer avancerat och självständigt uppföljningsförfarande. Sedan drygt tio år har dessa arbetsuppgifter stegvis övertagits av specialutbildade. sjuksköterskor eller BMA. I Lund har sjuksköterskor successivt börjat. överta pacemakerkontroller sedan 1997. Omorganisationen förväntades leda till ett mer effektiv utnyttjande av resurser och en. större kontinuitet. De nya rutinerna utvärderades av kollegorna Karin Strindlöv Carlsson. och Maria Hesselstrand samt dr. Thomas. Fåhraeus och visade att sjuksköterskepacemakeruppföljningar förefaller säkra och kostnadseffektiva. Inga incidenter inträffade. under sjuksköterskemottagning och ingen patient behövde komma tillbaka tidigare på. grund av utförd omprogrammering. Undersökningen presenterades på Kardiovaskulära. Vårmötet i Malmö 1999 samt på NASPE kongress i Toronto 1999. Redan då har slutsatsen. varit att det öppnar många möjligheter för. sjuksköterskor och BMA i framtiden samt. ställer ökade krav på en specialistutbildning. inom området. Sedan 1999 finns vid Lunds Universitetet i. samarbete med Pacemakerenheten i Lund en. återkommande 15 poängsutbildning i pace makerbehandling. Utbildningen initierades av medlemmar i VIC:s pacemakergrupp och är. organiserad som uppdragsutbildning för hela landet och genomförs som distansutbildning på halvfart. Syftet med utbildningen är att. skaffa formell kompetens för landets BMA och. pacemakersjuksköterskor samt homogenisera kunskapsnivån för dessa på nationellt plan. Enligt en enkätundersökning gjort av VIC:s. pacemakergrupp år 2002 och ledd av Helena. Karlsson och Dan Malm startades de första. sjuksköterskebaserade pacemakermottagningarna i Sverige på 1980 talet. Enkätresultat baserades på svar från 53 av Sveriges kliniker och. visade redan då att det behövs en teoretisk. utbildning tillsammans med de praktiska erfarenheterna. Man ansåg att 10 poängs pacemakerbehandling (15 poäng idag) kan ge en formell kompetens för självständig pacemakermottagning för att slopa delegering. Id fi äl bl d j k kö k h. BMA baserade pacemaker/ICD enheter i landet. Sjuksköterskor och BMA kontrollerar och. följer självständigt upp denna patientgrupp. Pacemaker , CRT och ICD kontroller innebär att man gör en teknisk kontroll av systemet, tolkar diagnostik och om det behövs gör. en självständig bedömning om åtgärder såsom. omprogrammering alternativ optimering såsom omprogrammering och alternativ optimering av systemet ska vidtas Ökande kompetenskrav Den ökande komplexiteten i moderna device system kräver särskild kompetens och gör uppföljningar mer tidskrävande. Pacemaker och ICD sjuksköterskor och BMA skaffar sin kompetens genom gradvis. utbildning och bredvidgång vid mer kompetenta kollegor samt genom pacemakerföretagen. Idag har cirka 115 personer gått 15 poängskur. i k b h dli D fl h k å. Barbara Jabur Juul Möller.
Impact of Risk Factors and Treat. Lena Björck från Östra Sjukhuset i Göteborg presen Dödsfall kranskärlssjukdom i några europeiska länder 1968 2003. Män 35 74 år terar här sin doktorsavhand Per 100,000Per 100,000Per 100,000 ling som belyser hur förän dringar i medicinsk 80080 0 behandling och riskfaktorer. FinlandFinland har påverkat den kliniska pre sentationen och dödligheten i 60060 0 hjärtinfarkt. e senaste decennierna har stora och. hastiga förändringar när det gäller insjuknandet och dödligheten i hjärt D infarkt skett. Både antalet som insjuknar och. andelen som avlider i hjärtinfarkt har minskat. (Figur 1) Trots detta är sjukdomar i hjärtats. kranskärl fortfarande den vanligaste dödsorsaken både i Sverige och stora delar av världen.[1 3] Det har också skett en förändring av sjuk domen med mildare, mindre utbredda hjärt infarkter och lägre dödlighet. Andelen som. insjuknar i den allvarligaste och dödligaste formen av hjärtinfarkt (ST höjningsinfarkt) har. också minskat, samtidigt som fler insjuknar. med instabil angina pectoris.[4 6] Parallellt har det. skett stora förändringar både i behandlingen. vid akut hjärtinfarkt och i behandlingen av. hjärtsvikt, hypertoni och hyperlipidemi och sekundärpreventivt med förbättrade medicinska. behandlingsmetoder och interventioner.[7 14] Samtidigt har det skett en förändring av riskfaktorerna i befolkningen med en lägre andel. rökare, lägre kolesterol och lägre blodtrycksnivåer men med en ökande andel med övervikt. och diabetes.[15 17] Det övergripande syftet med. avhandlingen var att belysa konsekvenserna av. dessa förändringar. Syfte Syftet med avhandlingen var att belysa hur förändringar i medicinsk behandling och riskfaktorer har påverkat den kliniska presentationen. och dödligheten i hjärtinfarkt. Vi undersökte. hur resultatet av 4S studien har påverkat. användningen av lipidsänkande läkemedel och lipidvärden hos yngre patienter (<65 år) med. förstagångsinfarkt. Vidare undersöktes vilken betydelse rökning hade för risken att insjukna. i den allvarligaste och dödligaste formen av. hjärtinfarkt (ST höjningsinfarkt) i det nationella kvalitetsregistret RIKS HIA. I samma. population undersökte vi om tidigare medici. i d i i b bl k ACE. hämmare eller statiner påverkade den kliniska. presentationen (ST höjningsinfarkt eller icke ST höjningsinfarkt) vid förstagångshjärtinfarkt. Slutligen undersökte vi, med den validerade IMPACT CHD Mortality model, hur stor. andel av den minskade dödligheten i hjärtinfarkt som kan förklaras av förbättrad medicinsk och kirurgisk behandling (CABG, PCI) och hur stor andel som kan förklaras av förbättrade riskfaktorer i befolkningen. Metod Konsekutiva patienter vårdade för förstagångs hjärtinfarkt mellan 1994 och 2002 på Sahlgrenska Universitets sjukhuset/Östra inkluderades i studien. Totalt 781 patienter (607 män. och 174 kvinnor) under 65 års ålder med en. första hjärtinfarkt inkluderades i studien. Tre. månader efter infarkten registrerades hur många som hade lipidsänkande behandling och deras lipidvärden (delarbete I) Registret för RIKS HIA är ett nationellt. kvalitetsregister som registrerar patienter som vårdats på avdelningar med hjärtintensivvård. Alla patienter 25 84 år gamla, totalt 93 416, som. insjuknat i förstagångshjärtinfarkt och som vårdades mellan 1996 och 2004, ingick i undersökningen (delarbete II och III) Modeller av varierande komplexitet har använts av forskare för att förenkla och förklara den minskade dödligheten i kranskärls. j kd I d l b IV ä d d. Figur 1: Dödsfall i kranskärlssjukdom i några europeiska länder 1968 2003. Män 35 74 år. Excelbaserade statistiska modellen IMPACT Model för att kombinera populationsdata (CHD mortalitet) med data för de viktigaste. riskfaktorerna (kolesterol, rökning, blodtryck, diabetes, BMI och fysisk aktivitet) och data för. de kardiologiska behandlingsmetoderna hos män och kvinnor mellan 25 och 84 år gamla. Modellen ger en möjlighet att kombinera stora. mängder information och har använts för att. förenkla och förklara en komplex verklighet. IMPACT Model har tidigare använts för att. förklara den minskade kardiovaskulära dödligheten i ett flertal europeiska länder, USA. och Beijing (ökning av dödligheten) Tidigare. modeller har visat att förbättrade riskfaktorer. förklarar en större andel jämfört med den. medicinska behandlingen; från 44% i USA till. 72% i Finland.[15,18 21] Sverige har en lång tradition av befolkningsregister, en nationell hälso och sjukvård och. personnummer för samtliga invånare. Genom att personnummer kan länkas med Patientregistret, våra nationella kvalitetsregister och. Dödsregistret kan man undersöka orsaken till. förändringar i mortaliteten. Vi använde populationsdata från Socialstyrelsen, Patientregistret, SCB, data från nationella kvalitetsregister, populationsstudier, kliniska interventionsstudier, randomiserade kontrollerade läkemedelsstudier och metaanalyser för att konstruera en förklaringsmodell för den minskade kardiovask lä dödli h Vi ä d d d fö.
Funderingar kring prevention tolarna lyste tomma. Jag fick mycken tid att fundera. varför. Varför var inte mina kolleger intresserade av. primär prevention? Förmodligen är det mer spän. S nande med snabba resultat. Uthålligheten att se att en person inte får någon kardiovaskulär händelse kanske inte. finns där? Mötet jag talar om är EuroPrevent, som tyvärr. hade mycket litet antal svenska deltagare. Vi kanske inte har någon bra primärprevention? Att. sekundärprevention lämpar sig mycket väl med statiner. och med ASA är det ingen som tvivlar på. Men, primärprevention, som gäller en betydligt större mängd människor, som engagerar oss utanför den traditionella sjukvården och som diskuteras på middagar typ ”äter du ASA?” Har vi tillräckligt underlag för att veta vad vi ska göra? I en nyligen utkommen artikel i Lancet (Antithrombotic. Trialist’ Collaboration, ATT) ställer man sig frågan om. ASA verkligen är bra som primärpreventiv medicin hos. uppenbarligen friska människor. Svaret blir tveksamt, även om ASA är ett billigt tillägg. Det som kunde påvisas. var att man signifikant minskade ickefatal hjärtinfarkt, men man kunde inte se någon påverkan på mortalitet. Studien ifrågasätter, i en tid med statiner, om man verkligen ska ge ASA ovanpå statiner till uppenbarligen friska. Precis som tidigare år höll Vårmötet hög standard. Många höjde på ögonbrynen när resultaten från. Jupiterstudien kom. En del kolleger var snabba att påpeka att detta inte enbart var friska personer. De var ju överviktiga och hade tecken på metabolt syndrom. Då bör det. påpekas att man just i ATT inte fann någon effekt av. ASA på överviktiga, uppenbarligen friska personer. Så, varför så tyst om resultaten från Jupiter? Är det för dyrt? Kan man inte överföra resultaten till billigare statiner? Framtiden får utvisa. Detta om primärprevention. Veckorna innan hade Vårmötet gått. Precis som tidigare. år håller denna kardiologiska vårträff mycket hög standard och ger tillräckliga nyheter för att delvis upprätt hålla. kunskaperna hos oss kardiologer. Under mötet presenterades och diplomiserades (heter det så?) nya specialister i. kardiologi. I tidningen kan ni läsa mera om vårmötet. I förra numret började vi en ny serie där vi belyser nya. sjukhus i Sverige. Det blev mycket uppskattat och vi fortsätter nu vår vandring norr om Skåne till andra delar av. Götaland med universitetsstaden Linköping som centrum. Vår prominente och påläste gästskribent Kent Forsén, bidrar med nyheter om betablockad. Har vi något nytt att. lära? Barcelona, Ramblas, Miró och andra börjar närma sig. Glöm inte att besöka kardiologins absoluta Mecka i slutet. av augusti. Ni förstår säkert att jag tänker på ESC kongressen 2009. Själv kommer jag bidra med något i alla fall. Ovanligt vad jag blivit vetenskaplig i min ledare i detta. nummer, men jag vill så gärna puffa för primärprevention. för att minimera antalet personer som insjuknar i hjärtsjukdom. Ni som följt mina rader de senaste tio åren har. inte kunnat undgå min närhet till olivens magiska värld, men också till andra spännande njutningsmedel (är olivoljan njutningsmedel?) som ett regelbundet glas rödvin, ett. block mörk choklad och kanske på morgonen en välkoncentrerad Omega 3. Det låter – precis som Mozarts underbara musik – bra. Lägg nu tidningen åt sidan och bara titta. upp mot himlen och fundera. Visst känns det skönt! Det är sommar – kan livet bli mer underbart? Enjoy life!
Hur säkra är dina livsviktiga beslut? Troponin T hs hjälper dig till säkrare och tidigare diagnos. Detekterar dynamiska förändringar tidigare vilket gör det möjligt. att effektivisera omhändertagandet av misstänkta infarktpatienter. Bekräftar akut hjärtinfarkt med mycket stor säkerhet. Ger ett bättre beslutsunderlag för vidare handläggning genom. en högre noggrannhet vid beslutsgränsen 99:e percentilen[1, 2] Data on File Roche. Package Insert TnT hs. Alpert JS et al. The universal definition of myocardial infarction: a consensus document: Roche Diagnostics Scandinavia AB Box 147 161 26 Bromma.
PCI ingreppet kan kontrolleras. Trombocytaktiviteten är en annan femma. Trots farmakologiska framsteg drabbas cirka 8–12 % av. PCI patienterna av en större kardiovaskulär händelse, inklusive stenttrombos, inom ett år efter ingreppet.[1 3] Återkommande kardiovaskulära händelser kan kopplas till den individuella variationen i respons till trombocythämmande behandlingar. Enligt studiedata uppvisar. ca 20–40 % av patienterna som behandlas med klopidogrel någon grad av icke respons och den maximala. trombocythämningen är ca 50 % Å andra sidan. fi nns det indikationer på att en kraftigare hämning av. trombocytaggregation kan leda till ett förbättrat skydd. gentemot ischemiska händelser. FRÅGOR VÄRDA ATT DISKUTERA Vi ser fram emot att tillsammans med dig och dina kollegor få fortsätta diskussionen om hur vi ytterligare kan. utveckla behandlingen kring PCI.
80 70 60 50 40 30 20 10 0 STEMI Non STEMI <50 50 54 55 59 60 64 65 69 70 74 75 79 80 84. Figur 3. Andel män som röker vid insjuknandet i förstagångsInfarkt (STEMI eller. non STEMI) ® med aspirin, betablockerare, ACE hämmare och lipidsänkande läkemedel. Delarbete II (accepterat Heart) visade att rök ning var starkt associerat med risken att. insjukna i ST höjningsinfarkt, den allvarligaste och dödligaste formen av hjärtinfarkt, speciellt bland yngre infarktpatienter (<65 år) och. år) som insjuknade med ST höjningsinfarkt rökte jämfört med 47% av icke ST höjningsinfarkterna (Figur 3) Av de yngre kvinnorna. med ST höjningsinfarkt rökte 67% jämfört med 50% med icke ST höjningsinfarkt (Figur. 4) Andelen rökare minskade med stigande. ålder och i de äldsta åldersgrupperna var det. ingen eller liten skillnad mellan andelen rökare. bland ST höjningsinfarkt och icke ST höjningsinfarkt (Figur 3 & 4) För yngre kvinnor. med hjärtinfarkt som rökte var risken att. insjukna i ST höjningsinfarkt fördubblad jämfört med icke ST höjningsinfarkt. För män. <65 år och kvinnor ≥ 65 år var risken att. insjukna i ST höjningsinfarkt ökad med ungefär en tredjedel om man rökte. Delarbete III visade att, bland patienter med. förstagångsinfarkt minskade tidigare medicinering med aspirin, betablockerare, ACEhämmare och lipidsänkande medicinering risken för att drabbas av en ST höjningsinfarkt, oavsett ålder och kön. Risken att insjukna med. ST höjningsinfarkt minskade med antalet mediciner, oberoende av vilken medicinering. Medicinering med två mediciner halverade risken att insjukna i ST höjningsinfarkt jämfört med icke ST höjningsinfarkt, med tre. eller fyra mediciner minskade risken ytter ligare. Andelen som insjuknar och dör i kranskärlssjukdom har halverats mellan 1986 och. 2002 (Delarbete IV) Mer än hälften av den. minskade dödligheten (55%) kan förklaras av. förbättrade riskfaktorer i befolkningen (Figur 5) Främst förklarades nedgången av en kraf tig minskning av kolesterol (ca 40% av den. i k d dödli h ) lä d l ök. och lägre blodtrycksnivåer. Den minskade dödligheten kan även förklaras av förbättrade. medicinska behandlingsmetoder (ca 36%) Behandling vid akut hjärtinfarkt och instabil. angina förklarade 7.4% av den minskade dödligheten. Mindre än 1% av den minskade dödligheten förklarades av PCI och CABG vid. akut hjärtinfarkt och instabil angina pectoris. Den behandlingsmetod som förklarade den största andelen av den minskade dödligheten. var sekundärprevention efter hjärtinfarkt (ca 9%) Slutsatser Resultaten från 4S studien har visat att. behandling med lipidsänkande läkemedel är ofarlig och minskar risken för en ny hjärtinfarkt. Lipidsänkande behandling ingår. numera i den rutinmässiga behandlingen av. yngre patienter med förstagångsinfarkt och har som väntat lett till lägre kolesterolnivåer. Trots detta har en ganska stor andel av patien. terna för höga kolesterolvärden. Rökning är. vanligt hos yngre patienter med hjärtinfarkt. Rökning ökar risken för att insjukna med SThöjningsinfarkt jämfört med icke ST höjningsinfarkt, speciellt bland yngre och. kvinnor. Tidigare medicinering med aspirin, betablockerare, ACE hämmare och lipidsänkande läkemedel minskar risken för att drabbas av ST höjningsinfarkt jämfört med icke. ST höjningsinfarkt. Risken minskade med antalet mediciner. Dödligheten i hjärtinfarkt har halverats mellan 1986 och 2002. Detta kan. till största delen förklaras av lägre kolesterol. och en lägre andel rökare i befolkningen men. även av förbättrad medicinsk behandling. Slutsatserna i avhandlingen är att det är viktigt att arbeta med förebyggande insatser och. att uppmuntra och underlätta hälsosamma levnadsvanor i befolkningen. Samtidigt är det. viktigt att behandla enligt erkända medicinska metoder, framför allt sekundärpreventiv. behandling. I.
Damberg, Uppsala Tourism. SVENSK CARDIOLOGI Artiklar som belyser forskning, utbildning och kliniska. frågor inom kardiologi. www.cardio.se ANSVARIG UTGIVARE Per Tornvall adress: Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, 171 76 Stockholm e post: per.tornvall@karolinska.se REDAKTÖR Christer Höglund adress: cityheart, Sveavägen 17, 8tr, 111 57 Stockholm. e post: kidde.noninvas@comhem.se KANSLI Britt Marie Höglund adress: Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, Hjärtklinikens forskningsenhet, hus N5, 171 76. Stockholm e post: britt marie.hoglund@karolinska.se PRODUKTION Greenwood Communications AB adress: Box 49021, 100 28 Stockholm. projektansvarig: Åsa Larsbo (asa@greenwood.se) layout: Jessica Bladh (jessica@greenwood.se) UTGIVNING 2009: nr 1: vecka 15 nr 2: vecka 28 nr 3: vecka 41 nr 4: vecka 51 ANNONSFÖRSÄLJNING Jan Söderstrand e post: jaso@telia.com ANNONSMATERIAL adress: Greenwood Communications AB, Box 49021, 100 28 Stockholm bud: Alströmergatan 20A, 1tr e post: jessica@greenwood.se ANSÖK OM MEDLEMSKAP www.cardio.se ÅRSPRENUMERATION ADRESSÄNDRING 12 28 35 4 9 Ledare 10 Riskfaktorforskning Jonas Andersson forskar på CRP. 12 Vårmötet Stridande fettforskare och mingel. 16 Årets nybakade kardiologer 17 Nya perspektiv på betablockerare Kent Forsén rapporterar från årets ACC. 24 Avhandling Hur har förändringar i behandling och riskfaktorer påverkat den kliniska presentationen och dödligheten i hjärtinfarkt? 28 Nedslag i Östergötland och Småland Så funkar hjärtsjukvården i Linköping och Eksjö. 35 Professor med kraft Ulf de Faire kombinerar epidemiologi och genetik i sökandet efter nya biomarkörer för hjärtkärlsjukdom. 38 På cykel i North Carolina Stefan James jobbar ett år som visiting associate professor vid Duke University. 42 VIC Ordförande 43 VIC Rapport från CCNAP:s vårmöte i Dublin. 44 VIC Matnyttigt från Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 46 VIC Fokus på fysisk aktivitet vid årets Europrevent i Stockholm. 48 VIC Hjärtsviktsjuksköterskors och BMA:s roll i framtiden. 50 VIC HIA gruppens utbildningsdagar. 12 28.
En mötesplats för preventiv kardiologi Över 1 200 delegater från 45 länder möttes på Europrevent på Älvsjömässan i maj. Text: Åsa Cider, Med Dr, leg sjukgymnast, Sjukgymnastiken, SU/Sahlgrenska och Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet rets Europrevent markerade slutet på en period där Europeiska kardiologföreningen (ESC) försökt att påverka. Å politiker på högsta EU nivå för en bättre. hjärthälsa inom Europa. ”The European Health Charter”, Det Europeiska Hjärthälso fördraget, undertecknades 2007 i Bryssel och. har som mål att med nationella insatser inom. drygt 20 länder i Europa förbättra hjärthälsan hos befolkningen. Kongressen pågick under 3,5 dagar och. startade med att onsdag eftermiddag var speciellt tillägnad svenska kardiologer, skolläkare, distriktsläkare, skolsjuksköterskor, sjuksköterskor, sjukgymnaster, dietister, Hjärt och Lungsjukas förening och beslutsfattare (såväl tjänstemän som politiker) Denna eftermiddag var bland andra profes. nämligt fram nyttan av fysisk aktivitet och. träning för folkhälsan. Han redogjorde utförligt för att en ökad fysisk aktivitetsnivå. genom träning är nutidens bästa satsning för. att förbättra folkhälsan. Vidare redogjorde bland andra Lars Rydén för hur The. European Health Charter tagits fram och. förhoppningen om att budskapet med ett. telefonnummer – 0 3 5 140 90 3 5 0 – skulle. kunna hjälpa till att medvetandegöra levnadsvanornas betydelse för folkhälsan på alla. nivåer i samhället. 0 rökning 3 km promenad per dag 5 portioner med frukt eller grönsaker per dag <140 systoliskt blodtryck < 90 diastoliskt blodtryck < 5 mmol/L totalkolesterol < 3 mmol/L LDL kolesterol 0 diabetes Den svenskinriktade delen av kongressen avslutades med att representanter från Cardiologföreningen, Svenska Allmänläkares. förening, skolläkare, VIC, HjärtLungfonden samt Hjärt och Lungsjukas. fö i i å f id i. för ökad hjärt kärlhälsa. Därefter följde en. paneldebatt med ledande politiker och tjänstemän inom folkhälsoområdet Alla fokuserade på att om man på flera olika nivåer i. samhället kunde initiera en hälsosam livsstil. hos befolkningen, redan från barnaåren, så. skulle hjärthälsan förbättras på sikt. Hjärt kärlprevention inom Europa Kongressens andra dag, torsdag, var inriktad. mot hjärt kärlprevention inom Europa och alla. deltagare kunde antingen ta del av breda ”State. of the Art” föreläsningar om kost, fysisk träning, blodtryck, blodfetter, diabetes, rökning. och psykosociala faktorers betydelse för insjuknande i hjärtkärlsjukdom. Dessutom fanns. flera olika ”how to” symposier som demonstrerade olika modeller för att sluta röka, öka fysisk. aktivitetsnivå, blodfettsreglering samt prevention och rehabiliteringsprogram. Också sex intressanta postersessioner fanns att besöka under kaffepauserna. Jag rekommenderar varmt de som är intresserade att gå. till ESC hemsida, http://www.escardio.org/ CONGRESSES/EUROPREVENT 2009/ Pages/welcome.aspx och ladda ned abstraktboken för att ta del av alla intressanta postrar. B S l i k l l h l f fö. h fö d.
Koronarrond med kardiolog Mats Pettersson, thoraxkirurg Farkas Vánky och PCI operatör Marcus Gjerde. KOMPETENSCENTRUM MED BASEN I LINKÖPING Text: Hjärtcentrum i Östergötland Foto: Ann Christine Lekberg, FC/Fotograferna, LIÖ. järtcentrum i Östergötland (HC) är ett. kompetenscentrum för hjärt kärlsjukdomar för sydöstra sjukvårdregionen. H och svarar för regionvård, länsövergripande vård och tar dessutom emot patienter från hela. Sverige för vissa behandlingar. Regionvården avser patienter från både Östergötland, Jönköping och Kalmar inom ett upptagnings. område som har ungefär en miljon invånare. Länssjukvården för hela Östergötland, innefattar vissa områden – kärlkirurgi och interventionell kardiologi – och har länet (423 000. invånare) som upptagningsområde. Kardiologisk öppenvård samt viss slutenvård omfattar endast det centrala distriktet (163 000 invånare) All sluten vård bedrivs på Universitetssjukhuset i Linköping medan en del av den. öppna vården sker på Vrinnevisjukhuset i. Norrköping. Något över hälften av alla vårdtillfällen i sluten vård är akutinläggningar. På. HC utfördes 2008 över 2 000 större operationer. och 6 400 sjukvårdande behandlingar. HC består av tre kliniker: Fysiologiska kliniken, Kardiologiska kliniken och Thorax kärlkliniken. Kardiologiska klinikens grundläggande åtagande är att bedriva hälso och sjukvård inom. området hjärt kärlsjukdomar hos vuxna i alla. åldrar, såväl män som kvinnor. I uppdraget ingår också att samverka med. Hälsouniversitetet (HU) och bedriva en lång. ik i kli bild i h f k i ® Professor Ulf Dahlström leder Kardiologiska klinikens forskningsgrupp inom hjärtsvikt medan professor. Eva Swahn leder gruppen som forskar inom akut kranskärlssjukdom. Professor Ulf Dahlström leder Kardiologiska klinikens forskningsgrupp inom hjärtsvikt medan professor. Eva Swahn leder gruppen som forskar inom akut kranskärlssjukdom.
Council on Cardiovascular Nursing and Allied Professions (CCNAP) är en av ESC:s fem råd och har skapats för att fungera som en övergripande organisation för gemensamma aktiviteter för hjärtsjuksköterskor i olika länder. En av de vikti gaste aktiviteterna är det årliga vårmötet, som detta år hölls i Dublin, Irland. Utmaningar inom hjärtvården Text: Jan Mårtensson, Docent, NFESC, Hälsohögskolan, Jönköping Jan.martensson@hhj.hj.se. och Anna Strömberg, Docent, FESC, Linköpings Universitet, annst@imv.liu.se. ppslutningen var god, med cirka 500. deltagare, varav omkring 40 från Sverige. Temat för konferensen var ”Ad. U ressing the Challenges in Cardiovascular Care” man fokuserade på bland annat hypertoni och. kardiovaskulär sjukdom, egenvård vid hjärt svikt, prevention av global kardiovaskulär. sjukdom, ICD och ventrikulära devices och hur. vi ska få team samverkan att fungera. Donna Fitsimmons från Belfast var keynote. speaker och inledde konferensen med att prata. om vilka utmaningar som finns inom kardiovaskulär omvårdnad. Hon avslutade med att. betona att det är av största betydelse att förbättra prevention på både grupp och individnivå. Resten av förmiddagen fortsatte i preventionens tecken. Mary O’Connor, ordförande för. irländska sjuksköterskor inom kardiologi, och David Wood från London, som genomfört. stora studier inom preventionsområdet, (Euroaspire, EuroAction) pratade båda om vikten av. att förbättra omvårdnad och behandling vid. hypertoni. Hypertoni drabbar 600 miljoner i. världen och sedan flera år tillbaka betonas nu. både systoliskt och diastoliskt blodtryck lika. mycket. Högt blodtryck är ett större problem i. östra Europa och prevalensen varierar mycket. från land till land. Eftersom hypertoni ökar. med åldern och hypertoni och ålder är största. riskfaktorerna för stroke ökar nu stroke på. grund av ökad medellivslängd. A ä d 24 i i i. blodtryck är det moderna sättet att diagnostisera hypertoni. Blodtrycket ska vara lågt dygnet. runt innan man är i mål med behandlingen. Fördelen med analys under 24 timmar är att. man också kan diskutera med patienten vad de. gjorde när blodtrycket var som högst. Vidare. visar studierna att många inte har optimal. behandling, för många är inblandade, patienten har dålig följsamhet och uppföljningen av. blodtryck och följsamhet är bristfällig. Jan Mårtensson, Jönköping, talade om internet som källa till patientinformation. Han. visade hur internetanvändandet bland patienter ökat lavinartat, men att det är en allmän. åsikt bland patienterna att informationen inte. kan ersätta mötet med vårdpersonal. Det är. inte lätt för patienter och anhöriga att värdera. och förstå all information som finns tillgänglig. Detta medför att vårdpersonalen har ett stort. ansvar för att hålla sig uppdaterad om de. webbsidor som är adekvata inom ”sitt” område. och individanpassa rekommenderade webb sidor. Studier har visat att personal kan känna. Internet som ett hot, men med ett mer strukturerat sätt att använda det kan man istället. vända det till ett värdefullt hjälpmedel i målsättningen att patient/anhörig ska vara en mer. aktiv deltagare i vården. Jillian Riley från Brompton Hospital i. London presenterade erfarenheter från telemonitoring vid hjärtsvikt. Hon visade hur patien. ä d i i i h ( ik. ration, blodtryck och frågor kring symptom) Studien inkluderade ca 200 patienter upp till 92. år och visade att utrustningen var lätt att använda. Den vanligaste anledningen till att de ringde sjuksköterskorna eller blev kontaktade var. att de hade ökande symptom, vilket minskade. över tid. Detta kan bero på att de blev mer stabila och/eller mer vana vid att själva bedöma. och behandla symptom på förändring. De flesta tecknen på försämring kunde lösas via telefon och antalet oplanerade akuta inläggningar. minskade, men inte det totala antalet inläggningar. Patienterna kände sig trygga av att de. blev monitorerade dagligen, men det framkom. också att den största vinsten var att patienterna. fick hjälp att själva lära sig monitorera symptom och kände sig kompetenta att göra det. Joep Perk från Oskarshamn höll ett mycket. uppskattat föredrag med titeln ”Preventing car_diovascular disease – a call to action” Genom att_. jämföra hur en 108 årig man från Falkenberg. levt sitt liv med gällande guidelines fick han på. ett tydligt (och underhållande) sätt fram budskapet att inkludera prevention i all praktik. Detta årligt återkommande vårmöte innebär alltid ny kunskap och inspiration som kan. tas med hem och diskuteras/omsättas i praktik. Vi vill därför redan nu varmt rekommendera. att ni avsätter den 12 13 mars nästa vår för det. 10:e vårmötet för kardiovaskulär omvårdnad i. Genève. Temat för det mötet är “Uniting to. I C di l P i ” I.
bättra vårdkvaliteten för patienter med hjärtsvikt. Bl a undersöktes i vilken omfattning. rekommenderad evidensbaserad behandling med ACEH, ARB och BB tillämpades, före ankomsten till och när patienterna. lämnade sjukhuset. Det visades under projektet att användningen av ACEH/ARB. ökade från 58 till 83% (från 8.386 till 11.976. av 14.493 patienter, ökning 25%, p<0.001), varav ACEH svarade för 76% Användningen av BB ökade från 60 till 83% (från. 9.382 till 13.032 av 15.675 patienter, ökning. 23%, p<0.001) OPTIMIZE HF är det största nationella sjukhusbaserade programmet. i USA för att förbättra vårdkvaliteten för. patienter med hjärtsvikt. Det visade klart. att följsamheten till rekommenderad evidensbaserad behandling och därmed vården av hjärtsviktpatienter, går att förbättra. Sammanfattningen var att indikationen för BB är stark efter hjärtinfarkt och till alla patienter med nedsatt vänsterkammarfunktion, oberoende av symptom på hjärtsvikt. Endast evidensbaserade BB i doser som har använts i kliniska. studier rekommenderades. Att inleda behandlingen på sjukhus ansågs vara en bra strategi för. att minska underanvändningen. Henry Black återkom under “The Year 2009. Clinical Bottom Line: What do the Clinical. Trials Teach US? En stor mängd data från ett. antal välkända metaanalyser av olika hypertonistudier med BB, D, ACEH, CCB och ARB, vändes ut och in med avseende på de använda. behandlingsregimernas effekt på kardiovaskulär morbiditet och mortalitet. Att återge. denna del av presentationen tillför inget nytt. och bidrar på intet sätt med ökad kunskap. Efter att ha refererat en positiv metaanalys av. sekundärpreventiva studier med BB och mortalitetsresultaten i tidigare refererade studier. på patienter med hjärtsvikt, avslutades symposiet med att moderatorn framförde sin egen. personliga syn på användning av BB som antihypertensiva medel enligt nedan. I. signifikant färre under behandling med nebivolol, jämfört med placebo (332 (31%) vs 375. (35%), HR 0.86, 95% CI 0.74 0.99, p=0.039) Subgruppsanalys där hänsyn togs till ålder, kön, EF, förekomst av tidigare hjärtinfarkt eller diabetes, visade inga signifikanta skillnader i resultat. En rad välkända udersökningar (COPERNICUS och andra amerikanska studier med. karvedilol, MERIT HF med metoprolol och CIBIS II med bisoprolol) har visat liknande. resultat. Tillägg av BB till pågående behandling med ACE hämmare ger ytterligare risk reduktion och dessa läkemedelsgrupper utgör. den moderna standardbehandlingen till patienter med hjärtsvikt. Följ riktlinjerna! Resultat från såväl databaser med stora patientpopulationer som olika observationsstudier, visar att långt ifrån alla patienter med. hjärtsvikt som skulle ha nytta av evidensbaserad behandling får sådan terapi. Många av de. som behandlas får lägre doser än vad som har. dokumenterats ge preventiv effekt. Uppemot 85 90% av alla patienter med hjärtsvikt. och/eller nedsatt vänsterkammarfunktion, har visats vara lämpliga för behandling med BB. efter hospitalisering. I allmänhet behandlas endast ca hälften av dessa patienter i USA. adekvat med BB. Ökad följsamhet till. ACC/AHA:s riktlinjer förespråkades. Flertalet patienter skulle gynnas och man skulle. därigenom undvika att gå miste om den tidiga. nyttan av insatt terapi. Samtidigt skulle patienternas följsamhet efter sjukhusvistelsen öka. med bättre vårdkvalitet och kliniskt utfall som. resultat. Det stora projektet OPTIMIZE HF omfattade drygt 48 600 patienter som under 2 år. inkom till 259 sjukhus i USA med ny eller försämrad hjärtsvikt, eller utvecklade hjärtsvikt. under hospitalisering av annan orsak och hade. hjärtsvikt som primär diagnos när man lämnade sjukhuset. Syftet var att på olika sätt för. ® framgångsrik behandling med PTCA. Under 5. års uppföljning visades att överlevnaden var. signifikant sämre, men också att antalet reinfarkter och behovet av sjukhusvård på grund av. hjärtsvikt var signifikant större, bland patienter. med remodeling. Det påpekades att sannolikheten för remodeling ökar med infarktens storlek och graden av vänsterkammardysfunktion. Vidare att patienterna ofta förblir asymptomatiska medan remodelingprocessen fortgår. Orsaken till remodeling tillskrevs framförallt ökad ”väggstress” i vänsterkammaren och en. rad ogynnsamma neurohormonella faktorer. SENIORS I CAPRICORN randomiserades nästan 2 000. patienter med hjärtinfarkt och nedsatt vänsterkammarfunktion (EF<_40%) till behandling. med karvedilol eller placebo som tillägg till standardbehandling med bl a ACEH. Primärt. effektmått var sammanslaget total mortalitet och hospitalisering på grund av kardiovaskulär. sjukdom. Trots att inte antalet primära händelser påverkades signifikant, reducerades både. total mortalitet (12% vs 15%, HR 0.77, 95% CI. 0.60 0.98, p=0.03) och antalet fatala eller ickefatala reinfarkter (4% vs 7%, HR 0.60, p=0.01) I en substudie undersöktes behandlingens inverkan på remodelingprocessen under 6 mån. Det kunde då klart visas att både slut diastolisk och slutsystolisk volym reducerades, samtidigt som ejektionsfraktionen ökade (alla förändringar var signifikanta) I SENIORS värderades effekten av nebivolol. på drygt 2 100 äldre (>70 år) patienter, som hospitaliserats på grund av hjärtsvikt det senaste. året eller hade känd vänsterkammardysfunktion (EF>35%) Patienterna randomiserades. till dubbelblind behandling med nebivolol (n=1 067) eller placebo (n=1 061), som tillägg till. optimal standardterapi (82% av patienterna behandlades med ACEH) Uppföljningen var i. d l 21 å A l i ä hä d l. Farmakologisk profil G Behandling av hypertoni bör inte inledas med BB, såvida inte patienten samtidigt har en annan indikation. för sådan terapi. G D, ACEH/ARB och CCB bör vara förstahandsmedel och användas före BB till övriga patienter. G BB bör ses som vanliga tilläggsmedel till patienter som inte svarar tillfredställande på adekvat val av D. ACE/ARB och CCB. Men… G Det är fortfarande okänt om ovannämnda strategi även bör gälla nyare β1 selektiva, vasodilaterande BB. G Dessa medels potential är inte känd, eftersom de: reducerar blodtrycket via mer patofysiologiskt tilltalande mekanismer (reducerar perifert kärlmotstånd. och inverkar i mindre grad på hjärtminutvolymen) än tidigare BB. har mindre uttalande metabola effekter. ökar produktionen av NO, vilket är gynnsamt för kärlendotelet. G Konklusion: De kliniska, hemodynamiska och metabola effekterna av den nya generationen BB är lovande. Morbiditets och mortalitetsstudierna behövs dock för att klarlägga om inställningen till de nya medlen ska. vara annorlunda.
Nedslag i den svenska hjärtsjukvården Resan hade börjat norrut. Jag lämnade Skåne för att titta in i Östra Götaland. Hur såg hjärtsjukvården ut? Vi stannade i Eksjö och inte minst i Linköping. Här nedan får ni en bild av dessa sjukhus.
Epidemiologi och genetik i ljuv förening. Ända sedan han disputerade 1974 har Ulf de Faire haft ett stort intresse för epidemiologi. Samtidigt brinner han för molekylärbiologin och molekylärgenetiken. Det är i mötet mellan dessa båda förhållningssätt som vi kan hitta mekanismerna bakom hjärtkärlsjukdom, menar han. Text och foto: Åsa Larsbo nder sin tid som kardiolog och forskare. har Ulf de Faire sett en hel del förändringar inom sitt område. Sedan 1980. U talet har sjukligheten i kranskärlssjukdom gått. ned succesivt och dödligheten i hjärtinfarkt halverats. – Dels beror det på förändringar i riskfaktorpanoramat – människor röker mindre och. tänker mer på vad de äter – dels på den flora av. f k l i k h i i ll b h dli. som utvecklats. Samtidigt ser vi idag hur kurvan planar ut och frågan är nu om vi kan göra. ännu mer. För Ulf de Faire är svaret på den frågan ja. Metoden är att hitta flera, hittills okända, riskfaktorer, eller biomarkörer, som ännu bättre. kan förutsäga vilka som riskerar att drabbas av. hjärtkärlsjukdom. – Vi måste fånga in de individer som är. b ä få l k h ll. behandling återinsjuknar och dör. Den andra. gruppen vi fokuserar på är de personer som inte. har de vanliga riskfaktorerna och som vi därför. inte hittar innan de insjuknar. Och där tror jag. att de inflammationsrelaterade biomarkörerna är oerhört viktiga. Just nu pågår en kapplöpning i världen att. hitta dessa biomarkörer och utveckla stabila. bestämningsmetoder för dem. Många av dem. hi ill hi fö kl ä i å k. ®.
HAR GLITAZONER EN FRAMTID? Svensk Cardiologis redaktör bjuder på ett kort smakprov från årets American Diabetes Association kongress. Text och foto: Christer Höglund killnaden mellan att vara i New Orleans. i mars och i början på juni är inte stor förutom en sak – värmen. Nyligen gick. S ADA – American Diabetes Association – kongress just i New Orleans. Årets kongress hade. över 20 000 deltagare, en imponerande siffra. Normalt brukar jag inte referera annat än från. kardiologmöten, men just i år presenterades två. viktiga och stora studier – BARI 2D och. RECORD – på Hotlines. BARI 2D Står för Bypass Angioplasty Revascularisation Investigation 2 Diabetics. Studien bygger mycket på COURAGE studien som jämförde invasiv behandling (PCI) med. optimal medicinsk behandling hos patienter med stabil angina pectoris. Studien avsåg att bedöma om behandling. med medel som kan öka insulinresistensen – glitazoner – skulle kunna minska på den aterosklerotiska progressen jämfört med insulinbehandling hos patienter med CAD. Målet. var att sänka HbA1C till < 6 % för att minska. 5 års mortaliteten jämfört med insulinbehandling. Endpoint 5 årsmortalitet mellan grupperna. Basdata och design Totalt randomiserades 2 368 patienter. Medelåldern var 62 år varav 30% var kvinnor. Medel. HbA1C var 6,7 % Resultat Det framkom ingen skillnad mellan PCIbehandling eller optimal medicinsk behandling. på 5 årsmortaliteten (p=0.97) Ej heller mellan. glitazon och insulingrupperna (p=0.89) Däremot framkom betydligt fler hypoglukemiattacker i insulingruppen jämfört med glitazongruppen (p=0.003) Slutsats I kill d ll PCI h di i k b. Årets ADA – American Diabetes Association kongress – hölls i ett. sommarhett New Orleans. handling hos typ 2 diabetiker. Ej heller någon. skillnad mellan glitazoner och insulinbehandling. RECORD Står för Rosiglitazone Evaluated for Cardio vascular Outcomes in Oral Agent Combination. Therapy for Type 2 Diabetes. Studien hade för avsikt att bedöma om behandling med rosiglitazon ovanpå monoterapi med. metformin med kombinationen metformin och sulfonylurea hos typ 2 diabetiker som inte var. välinställda på monoterapi. Hypotes Är rosiglitazon i tillägg till metformin eller sulfonylurea sämre än enbart metformin och sulfonylurea? Endpoints Primär endpoint var sjukhusinläggning eller mortalitet av kardiovaskulär genes. Basdata och design T l d i d 4 447 i l. 7 428 screenade. Inklusionskriteria var 40 – 75. år, typ 2 diabetes, BMI > 25 och ett HbA1 C. mellan 7 och 9 % under pågående behandling. med metformin eller sulfonylurea. Studien pågick i 5.5 år. Medelålder var 58 år, varav 48% var kvinnor. Cirka 50% behandlades med en. statin. Startdos av rosiglitazon var 4 mg som. upptitrerades till 8 mg efter 4 veckor. Resultat Totalt ingick 2 222 patienter i rosiglitazongruppen. I den kombinerade endpointen – sjukhusinläggning eller kardiovaskulär död – var rosiglitazon inferior jämfört med metformin/sulfonylurea. Däremot framkom ingen skillnad. mellan grupperna i hjärtinfarkt. Man såg också. en signifikant högre frekvens av hjärtsvikt i. rosiglitazon gruppen (p=0.001) Risken för benfrakturer var klart högre i rosiglitazon. gruppen (p<0.001) Slutsats Tillägg av rosiglitazon till metformin eller. sulonylurea var inferior till kombinationen metformin och sulfonylurea hos typ 2 diabe. I.
Det finns enorma resurser inom svensk kardiologi. Per Tornvall Ordförande örra gången skrev jag om den kardiologiska hög säsongen som snart tar sommaruppehåll, en välbehövlig. paus med förhoppningsvis bra väder och goda möj. F ligheter till rekreation. I detta sammanhang måste jag. krypa till korset och skriva att jag glömde ett vikigt möte, nämligen EuroPrevent i Stockholm i mitten av maj. Mötet. var ganska litet, drygt 1 000 deltagare, men inte desto mindre viktigt då det finns stora möjligheter att minska hjärtkärlssjukdomarna genom prevention. I detta sammanhang. vill jag berömma Joep Perk som var den lokalt ansvarige för. arrangemanget som genomfördes på ett föredömligt sätt. Som ett bevis på vikten av prevention kom en artikel i majnumret av European Heart Journal från Göteborg med. Lena Björck som förste författare. Denna visade att den. minskade dödligheten i Sverige i kranskärlssjukdom de. senaste 16 åren till största delen beror på att riskfaktorerna i. befolkningen minskat. Nedgången berodde framför allt på. kolesterolreduktion, men även på minskad rökning, lägre. blodtryck och ökad fysisk aktivitet. Resultaten balanserades. Se till att alla riskfaktorer är. behandlade. i viss mån negativt av ökad övervikt och diabetes. Förhållandevis dyra och komplicerade ingrepp som CABG. och PCI hade relativt sett liten effekt. Exaktheten i resultaten kan säkert diskuteras, men andemeningen är viktig; lämna inte patienten efter ingreppet vilket det än må vara, utan se till att alla riskfaktorer är behandlade och att patienten får en god uppföljning! I slutet av mars var jag på American College of Cardiologys (ACC) möte i Orlando. Det bjöd på relativt få nyheter, där en av de största var svensk. Professor Bo Angelin. från Karolinska presenterade en kolesterolsänkare med en. helt ny verkningsmekanism. Studien var liten, men chanserna att preparatet når marknaden får ändå anses som. goda. Det är helt klart att det finns utrymme för nya läke. medel, gärna med nya verkningsmekanismer. ACC mötet. var enligt ryktena mindre välbesökt i år än tidigare, men det. är helt klart ett föredöme i utbildningshänseende med en. mängd kliniskt orienterade sessioner där man på förhand i. programmet kunde läsa vad man skulle få ut av att gå dit, kanske något för det Kardiovaskulära Vårmötet att ta. efter? Det Kardiovaskulära Vårmötet hölls i år i Uppsala och. blev en stor framgång även om deltagarantalet var lite lägre. än det brukar vara till exempel i Göteborg. Lokalerna var. ganska små, vilket gjorde mötet intimt. Jag blev enormt. imponerad av alla fina presentationer, många förhållandevis yngre framträdde på ett lysande sätt. Helt klart är att det. finns enorma resurser inom svensk kardiologi och någon. risk med den generationsväxling som pågår ser det inte ut. att finnas. Utan att riktigt kunna säga varför tyckte jag att. utbildningsvärdet var större på detta möte än tidigare. möten. Ett stort tack för det utmärkta arrangemanget skulle jag vilja rikta till vårmöteskommittén med Ulf Lockowandt och Charlotta Ekheim i spetsen. I samband med Vårmötet hölls Svenska Cardiologföreningens Årsmöte där vi bland annat delade ut diplom till. de som tagit specialistexamen samt stipendier med stöd från. Boston Scientific, MSD och Pfizer. Glädjande nog var deltagarantalet högt och stämningen god! Under augusti, i samband med ESC mötet, träffas vi igen. i styrelsen för att dra upp riktlinjerna för hösten och vårens. arbete. En nyhet är att vi nu har inrättat ett kansli som för. närvarande ligger på Karolinska i Solna där vi har anställt. Britt Marie Höglund på halvtid, något vi har strävat efter i. många år och som ger möjlighet att utveckla verksamheten. ytterligare. Vill avsluta med att önska en skön sommar. Ät. gott, ibland nyttigt, samt rör på er! Väl mött!
HIA gruppens utbildningsdagar i Umeå 16 18/3 2009. et var 37 stycken deltagare från stora. delar av landet som mötte upp i Umeå. Dag 1 startade med Ischemi vid akut. D coronart syndrom. Därefter följde en spännande och bitvis roande debatt om PCI kontra. CABG. Rubriken ”Konsten att fånga en bläck_fisk” fångade även intresset. Takotsubo finns_. det många frågor om. Etiologin är ej helt klarlagd och det finns olika teorier om vad som. utlöser sjukdomen. Arytmier och sekundärprevention fick avsluta den första dagen. På. kvällen fick vi alla avnjuta en god middag i den. nordliga matkonsten på restaurang Rex, som. har sin historia från 1600 talet. Dag 2 inleddes med Cardiomyopatier, dess. olika former, diagnostik och behandling. Föreläsningen Cardiogen chock och akut svikt tog upp bland annat alternativa behandlingar och framtida behandlingar av svikt. CRT, hur vi kan stimulera det sviktande. hjärtat. Vilka patienter som bör få CRT, i f i fl l di l. patientfall. Svikt och nutrition var sista. punkten för dagen. En föreläsning som kan. sammanfattas av föreläsarens ord: ”En väl. genomtänkt och genomförd nutritionsbehandling bidrar till patientens välbefinnande, mobilisering, tillfrisknande och förkortar vårdtiden” Dag 3 började med Pulmonell hypertension. En svår sjukdom, där det kan vara svårt att. hitta patienterna på ett tidigt stadium. Ju tidigare vi hittar dessa patienter, ju tidigare. behandling, ju längre överlevnad. Själ och. hjärta visade en annan vinkel på hjärtsjukdomar. Vilka följder hjärtmässigt kan det bli för. schizofrena patienter av att äta antipsykotiska. läkemedel. GUCH avslutade årets HIA dagar. Vi tackar deltagare, föreläsare och sponsorer för mycket intressanta och uppskattade. dagar i Umeå. Väl mött för nya utbildningsdagar i Lund, mars 2010. I. VIC:s stipendium för bästa abstrakt och. bästa presentation nder vårmötet i Uppsala delades två stipendier ut, ett till Karin. Strindlöv Carlsson från Lund och U ett till Margaretha Jerlock från Göteborg. VIC:s session med fria föredrag på. torsdagen var mycket givande och alla. föredragshållare hade väl genomtänkta, snygga, tydliga presentationer och höll tiden bra. Publiken som var där och lyssnade, var där av intresse och ställde bra. frågor, vilket bidrog till intressanta diskussioner. Karin Strindlöv Carlsson berättade om studien ”Patients with unexplained chest pain – pain experience, stress, coping and. health related quality of life” och för detta. fick hon stipendium för bästa abstrakt och. en summa om 12 000 kronor. Margaretha Jerlock fick varsitt stipendium om 7 000 kronor för bästa presentation genom sin presentation av studien. ”Optimal vs Nominal programming in pati ents implanted with dual chamber pacema kers. Results from the POPP study” Det skulle egentligen endast ha varit en. stipendiat, men motiveringen till att både. Karin och Margaretha fick varsitt, är att. de genom sina väl framförda presentationer med illustrativa bilder i text och tabeller, visade hur resultaten kan omsättas kliniskt. De visade även på vikten av att. sjuksköterskor verksamma inom hjärtområdet genomför RCT studier, vars. resultat kan användas till en förbättrad. evidensbaserad omvårdnad. I Ewa Billing och Dan Malm, moderatorer. Swedehearts Årsmöte 14 15 september 2009 Boka redan nu datumen 14 15 septem ber 2009 för Swedehearts årsmöte i. Göteborg. Mötet är ett bra tillfälle för. användarna av de olika registren att. träffas och utbyta erfarenheter samt få. information om användningen av regis tren och om aktuell forskning som. bedrivs med hjälp av registren. Hälsningar MFA HIA gruppen VIC.
® svarande ca 575 000 kvinnor och 500 000 män, således fler än dubbelt så många. Komplext sjukdomstillstånd Hypertoni är ett komplext sjukdomstillstånd med många patofysiologiska mekanismer involverade. Blodtrycket står under inflytande av. vätske och elektrolytbalans, centrala och perifera nervsystem, en rad vasokonstriktorer som. angiotensin II, katekolaminer, endotelin, m fl, likaså vasodilatorer som NO, PG, bradykinin, m fl, samt en lång rad lokala faktorer i hjärta, kärl, njure, binjurar och andra organ. Mot bakgrund av att kanske alla dessa mekanismer. interagerar med varandra, är det knappast förvånande att konsekvensen av hypertoni är skadliga effekter i en lång rad organ som hjärta (vänsterkammarhypertrofi, koronarsjukdom, hjärtsvikt), hjärna (TIA, stroke), njure (kronisk njursjukdom), perifera kärl (perifer kärlsjukdom) och ögon (retinopati) Ett kardiovaskulärt kontinuum från riskfaktorer till organskada i slutstadiet med död som följd beskrevs schematiskt. I anslutning härtill visades en tanke väckande bild av hur förekomsten av riskfaktorerna hypertoni, hyperkolesterolemi, rökning, fetma och diabetes, utvecklades i den. amerikanska befolkningen under perioden 1991 2003. År 1991 hade ingen amerikansk stat. en vuxen befolkning (>18 år), där >_30% hade. två eller flera riskfaktorer. I 13 stater hade 2529% av populationen detta. När motsvarande. visades för 2003, fanns det anledning att höja. ögonbrynen. Nu var det endast tre stater i hela. USA där inte minst 30% av den vuxna befolkningen hade minst två riskfaktorer! Välkända. epidemiologiska data visar att utveckling av. hypertoni är starkt relaterad förutom till ålder. och kroppsvikt även till annan kardiovaskulär. j kli h Idag är det välkänt att mortaliteten i både. koronarsjukdom och stroke ökar progressivt och linjärt med såväl systoliskt som diastoliskt. blodtryck i alla åldersdekader. Varje ökning av. systoliskt blodtryck med 20 mm Hg och diastoliskt blodtryck med 10 mm Hg, fördubblar risken för mortalitet i såväl koronarsjukdom som. stroke. Till skillnad från det diastoliska fortsätter det systoliska blodtrycket att stiga med tiden. Klassificiering av blodtrycket enligt JNC JNC 6 SBT/DBT* mm Hg JNC 7 Optimalt <120/80 Normalt Normalt 120 129/80 84 Borderline 130 139/85 89 Prehypertoni Hypertoni >_140/90 Hypertoni Stadium 1 140 159/90 99 Stadium 1 Stadium 2 160 179/100 109 Stadium 3 >_180/110 Stadium 2 Systoliskt blodtryck/diastoliskt blodtryck även efter 50 55 års ålder bland både kvinnor. och män. Härav följer att diastolisk hypertoni. dominerar före 50 års ålder, medan prevalensen. systolisk hypertoni ökar uppåt i åldrarna och är. då den vanligaste formen av hypertoni. Jämfört. med tidigare JNC rapporter, har klassificeringen av blodtrycket i JNC 7 förenklats. Ny kunskap visar att livstidsrisken att utveckla hypertoni och den därmed uttalade. ökningen av incidensen kardiovaskulära komplikationer, inträffar redan vid blodtrycksnivåer som tidigare betraktades som normala. JNC 7 använder därför termen ”prehyperten_sion” för personer med blodtryck i området_. 120 139/80 89 mm Hg. Detta för att identifiera. de individer som genom tidig intervention. med livsstilsförändringar kan nå lägre blodtryck och därmed minska progresstakten för. utveckling av hypertoni. En annan förändring jämfört med tidigare. är att stadium 2 och 3 har slagits samman, eftersom de båda grupperna i praktiken behandlas. på samma sätt. De senaste 70 årens utveckling av antihypertensiva medel beskrevs kort. På 1940 talet fanns. endast ganglieblockerare, sympatikushämmare och vissa alkaloider att tillgå. Dessa sänkte blodtrycket effektivt men tolererades dåligt av patienterna. I början av 50 talet introducerades. direkta vasodilaterare och senare blev tiazid diuretika (D) tillgängliga. I början av 60 talet kom centralt verkande. α agonister som klonidin, kalciumantagonister (CCB) av icke dihydropyridintyp som vera pamil och diltiazem samt betablockerare (BB), varav propranolol var den första med bred klinisk användning. De senare preparatgrupperna. var effektiva blodtryckssänkare och tolererades bättre än tidigare medel. I början av 70 talet. i d d å ACE hä (ACEH) h.
Svensk KARDIOLOGI nr. 2 \| 2014 Våren kom med Vårmötet En reserapport med sjukgymnastiska reflektioner kopplat till Vårmötet. Från GUCH till GAIS framgångsrik kurs för ST läkare.
Välbekant musik skapar välbehag hristina Christersson heter jag och är ny. vetenskaplig sekreterare i kardiologföreningens styrelse. Det kommer att bli intressant att. C få följa och bevaka forskning och utbildning, två viktiga områden som behövs för att driva utvecklingen. av vårt kliniska arbete framåt. Jag arbetar på Kardiologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala och delar. min arbetstid mellan klinik, forskning och under visning på grundutbildningen, och jag tillhör sektionen. för Hjärtsvikt, VOC och GUCH. Efter att ha tillbringat tre intensiva dagar på Kardio vaskulärt vårmöte i Malmö slås jag av den stora. bredd som forskningen har i Sverige. Sammanlagt. 103 abstracts, en blandning av experimentella och. kliniska studier, presenterades. Extra roligt är det. också när unga forskare i början av sin karriär får. möjlighet att muntligt lägga fram sina resultat. Det. var i år hård konkurrens om stipendierna som delades ut i samarbete med AstraZeneca och Boehringer. Ingelheim på kardiologföreningens årsmöte. Rekordmånga ansökningar hade skickats in och Oscar. Braun, Lund, utsågs till AstraZenecas stipendiat för. projektet; Trombocyter – mer än bara hemostas. Nya effekter av trombocythämning vid AKS. Till. Boehringer Ingelheim stipendiat utsågs Sara Själander, Sundsvall, med projektet; Strokerisk efter elkonvertering och lungvensisolering: betydelse av antikoagulationsbehandling. Båda projekten fokuserar på stora. kardiologiska patientgrupper och vi ser fram emot. att få ta del av deras resultat på kommande möten. Våren och maj månad är en tid då man blir både. gladare och orkar lite mer. Det beror med all säkerhet på att det blir lite ljusare men för mig är den. ökade aktiviteten i naturen också en bidragande. orsak. Familjen tycker att jag är lite nördig på våren. då jag gläds åt småfåglarnas inflyttning i trädgårdens. holkar och koltrastens kvitter, som kulminerar denna. månad. Forskning visar att ljud (fågelkvitter) och. musik har olika påverkan på oss. Välbekant musik. skapar behagliga känslor och det kan nog förklara. varför jag blir så glad av fågelsång på våren. Hemma. hos mig spelar för närvarande ungdomarna dubstep. Det är inte riktigt min favoritgenre när det gäller. musik, men vem vet, kanske kommer jag att koppla. dubstep till välbefinnande om några år? Förutom försommarkänslan så är maj också den månad då. man kan behöva stanna upp och summera den gångna terminen. Har jag hunnit med. mitt kliniska uppdrag och de utbildningar jag planerat? Kanske blir svaret nej och man. kan önska att det funnits en. möjlighet till bättre planering. På kardiologföreningens hemsida kan du fylla i de fortbildningar du deltar i och skatta. hur många CME poäng det motsvarar, ett bra stöd för dig. som individ och inför en eventuell diskussion med verksamhetsföreträdare. Kortare och mer koncentrerade. utbildningstillfällen ligger i tiden och kardiologföreningen planerar en ny serie av nationella utbildningssymposier i höst, med hjärtsvikt i fokus. Håll. utkik efter program och tider på hemsidan. På hemsidan hittar du också information om höstens datum för. arytmiarbetsgruppens utbildningsdagar om kammar arytmi. Passa på och boka in det redan nu medan. almanackan fortfarande är någorlunda tom. När summeringen av våren är klar så är det dags. att njuta av sommaren! Jag planerar för en lugn sommar, delvis nerkopplad, med frukost på altanen, husprojekt och lugna löparrundor. Oavsett hur vi kopplar av så finns starka belägg för att vila från vårt. ordinarie arbete förbättrar vår prestation. Kanske. kommer det att dyka upp nya tankar om möjliga lösningar både i forskningsprojektet och i det kliniska. arbetet efter några veckors semester. Väl mött på ESC där kardiologföreningen anordnar en gemensam middag på lördagskvällen och. glöm inte, även om det känns avlägset, att avsätta tid. för det kliniska forskningsmötet den 26 28 november på Säröhus utanför Göteborg. Njut av sommaren! Christina ”Det kommer att bli intressant att få följa och bevaka forskning och utbildning”.
Avsked och ny början – med fokus på utbildning. ajmånaden är förnyelsens månad – ”Alles. neu macht der Mai” säger ett tyskt ordspråk. Så blev det i alla fall i år för kardiologfören. M ingens del. I och med årsmötet valdes en ny styrelse. och tidningen fick en ny redaktör. Men inte nog med. det så bytte vi även namn och kallas nu Kardiologföreningen med ”K” Mycket nytt att skriva om! Låt mig börja med att tacka medlemmarna för förtroendet att få leda Kardiologföreningen de kommande. åren tillsammans med den nyvalda styrelsen. Det är. en stor ära att få företräda denna anrika förening och. vi ska göra vårt bästa så att den kan fortsätta utvecklas. Jag vill gärna ta tillfället i akt att tacka de avgående. medlemmarna i styrelsen David Erlinge, Viveka. Frykman och Kristina Hambraeus. David har varit. en fantastisk ledare som styrt föreningen med säker. hand och tagit initiativ till en rad viktiga förändringar. och innovationer. Under Davids tid som ordförande. infördes bland annat serien nationella utbildningssymposier (NUS), behandlingsrekommendationer i. bokform och vi bytte tryckeri samt hemsidan. Lika. glad som jag är för att ta över en mycket aktiv förening. i så pass gott skick lika svårt kommer det bli att leva. upp till standarden som David har satt. Viveka och. Kristina har under många år gjort ett fantastiskt arbete. för föreningen. Tack, vi kommer att sakna er i styrelsen! Ett speciellt stort tack till Christer ”Kidde” Höglund. Det blir fler tillfällen i detta nummer att hylla. Kidde för hans ovärderliga insatser under 15 år som. ansvarig för föreningens tidning och adjungerad. medlem i styrelsen. Den stora och varma applåden. han fick av årsmötet må ge en lång efterklang! Det. kändes som en självklarhet att föreningen utnämnde. Kidde som hedersmedlem. Men som alltid är även. detta tråkiga avsked samtidigt början på något nytt. och roligt. Hjärtligt välkommen Martin Stagmo som. ny chefredaktör! Som ”ny på jobbet” har Martin startat. på ett fantastiskt sätt med mycket energi och nya idéer. Beslutet att stava föreningen fortsättningsvis med. ”K” i stället för ”C” fick en överväldigande majoritet. vid årsmötet. Undertecknads kompetens i frågor om. det svenska språket kan med fog ifrågasättas men jag. konstaterar att K sidan anförde tunga argument. avseende gällande rättstavning: ordet cardiologi tas. faktiskt inte upp i Svenska akademins ordbok. Man kan kritisera valet för att vi nu överger. en god tradition som bland annat hedrar minnet av föreningens grundare. Att bevara. det senare är i och för sig en. angelägenhet av central betydelse som dock rör innehållet i. vårt arbete mer än den aktuella. frågan om stavning. Efter några års skolundervisning i antik grekiska förstår jag. i alla fall att även det grekiska. ursprungsordet ”καρδια” har stavats med ”k” Förresten uppfattade de gamla grekerna detta organ inte som en. mekanisk pump utan källan för människans känsla, mod och även klokhet: kanske ett skäl till att vi kan. känna oss tillfreds med den nya stavningen. Den nya styrelsen sätter nu i gång med friska krafter. och jag ser fram emot samarbetet övriga ledamöter. En av våra huvuduppgifter kommer vara att utveckla. föreningens utbud av ut och fortbildning. En viktig. fråga att debattera blir hur utbildningen ska finansieras. framöver när industrins möjlighet till sponsring försvagas genom det nya LIF avtalet. Ett annat viktigt. fokus ska ligga på utbyggnaden av vår hemsida som. navet i föreningens arbete och kommunikation. Med. den nya plattformen ska det vara möjligt att skapa en. webbplats som är förstahandsval när man vill uppdateras om viktiga händelser och nyheter inom kardiologin. Arbetet pågår. Som utgångspunkt till dessa aktiviteter skulle de vara. värdefullt för oss att veta mer om hur utbildningen. ser ut idag runtom i landet. Vi kommer därför efter. sommaren gå ut med en enkät för att inventera. utbildningsläget. Vilka deltar i vilken typ av utbildning, hur ofta, hur finansieras detta och vilka önskemål. finns inför framtiden? Mer om allt detta framöver från denna ledarplats. Ha en trevlig sommar! Frieder ”Alles neu macht der Mai” Xarelto (rivaroxaban) – en tablett om dagen ♦♦ Förebygger stroke och systemisk embolism minst lika effektivt som warfarin. ♦♦ Jämförbar total blödningsrisk som warfarin, men med signi fikant färre intrakraniella och dödliga blödningar. ♦♦ En tablett om dagen kan öka följsamheten till behandling. Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08 580 223 00. Xarelto (rivaroxaban), antitrombotiskt medel, ℞ (B01 AF01) Tabletter 2,5 mg, 10 mg, 15 mg, förmaksflimmer är den rekommenderade dosen 15 mg en gång dagligen. Vid behandling av. acetylsalicysyra och klopidogrel eller tiklopidin, är avsett för att förebygga aterotrombotiska 15 mg två gånger dagligen under de första tre veckorna. Därefter är den rekommenderade. händelser hos vuxna patienter efter ett akut koronarsyndrom (AKS) med förhöjda hjärtmar dosen 15 mg en gång dagligen. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva. körer (EF) 10 mg: Förebyggande av venös tromboembolism (VTE) hos vuxna patienter som substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6. Aktiv, kliniskt signifikant blöd genomgår kirurgisk elektiv höft eller knäledsplastik (Ff) 15 mg och 20 mg: Förebyggande ning. Organskada eller tillstånd, som anses utgöra en ökad risk för större blödning. Detta. av stroke och systemisk embolism hos vuxna patienter med icke valvulärt förmaksflimmer kan omfatta pågående eller nyliga ulcerationer i magtarmkanalen, förekomst av maligna. med en eller flera riskfaktorer, såsom hjärtsvikt, hypertoni, ålder ≥ 75 år, diabetes mellitus, tumörer med hög blödningsrisk, nyliga hjärn eller ryggradsskador, nyligen genomgången. tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack (F) Behandling av djup ventrombos (DVT) hjärn , ryggrads eller ögonkirurgi, nyligen genomgången intrakraniell blödning, kända. och behandling av lungemboli (LE), och förebyggande av återkommande DVT och lung eller misstänkta esofagusvaricer, arteriovenösa missbildningar, vaskulära aneurysm eller. emboli (LE) efter en akut DVT hos vuxna (F) Dosering: Xarelto, i kombination med enbart större intraspinala eller intracerebrala vaskulära missbildningar. Samtidig behandling med. andra antikoagulantia, t.ex. ofraktionerat heparin (UFH), lågmolekylärt heparin (enoxaparin, acetylsalicylsyra eller med acetylsalicysyra och klopidogrel eller tiklopidin, är avsett för att. dalteparin etc.), heparinderivat (fondaparinux etc.), orala antikoagulantia (warfarin, dabi förebygga aterotrombotiska händelser hos vuxna patienter efter ett akut koronarsyndrom. gatranetexilat, apixaban etc.), förutom vid byte av behandling till eller från rivaroxaban eller. (AKS) med förhöjda hjärtmarkörer: rekommenderad dos är 2,5 mg två gånger dagligen. när UFH ges i doser som krävs för att hålla en central ven eller artärkateter öppen. Samtidig. Patienterna ska också ta en daglig dos om 75–100 mg acetylsalicysyra eller en daglig dos om. behandling av AKS i kombination med trombocytaggregationshämmande behandling hos. 75–100 mg acetylsalicylsyra i tillägg till antingen en daglig dos om 75 mg klopidogrel eller. patienter med tidigare stroke eller en transitorisk ischemisk attack (TIA) Leversjukdom. en vanlig daglig dos av tiklopidin. Förebyggande av venös tromboembolism (VTE) hos vuxna. förknippad med koagulopati och kliniskt relevant blödningsrisk inklusive cirrotiska patienter. patienter som genomgår kirurgisk elektiv höft eller knäledsplastik: rekommenderad dos är. med Child Pugh B och C. Graviditet och amning. Varningar och försiktighet: Xarelto ska. 10 mg som tas oralt en gång dagligen. Den inledande dosen ska tas 6 till 10 timmar efter användas med försiktighet hos patienter med kreatininclearance 15–29 ml/min. Användning. operationen, förutsatt att hemostas har etablerats. Förebyggande av stroke och systemisk av Xarelto hos patienter med kreatininclearance < 15 ml/min rekommenderas inte. Hos flera. embolism: rekommenderad dos är 20 mg en gång dagligen, vilket också är den rekommen undergrupper av patienter föreligger en ökad blödningsrisk. Dessa patienter ska övervakas. derade maxdosen. Behandling av DVT och LE och förebyggande av återkommande DVT och noga för tecken på blödningskomplikationer efter att behandlingen inletts. För fullständig. LE: rekommenderad dos för initial behandling av akut DVT är 15 mg två gånger dagligen information om varningar och försiktighet var god se www.fass.se. Förpackningar och. med måttligt (kreatininclearance 30–49 ml/min) eller svårt (kreatininclearance 15–29 ml/ 98 tabl. (F), 100 tabl. (F) För ytterligare information och prisuppgift var god se www.fass.se. min) nedsatt njurfunktion gäller följande doseringsrekommendationer: vid förebyggande av Datum för senaste översynen av produktresumén november 2013. Bayer AB. Box 606. 169 26.
Hjärtsviktsgruppen Text: Jonna Norman, leg sjuksköterska, Göteborg. Vi kommer längre genom samverkan för studien ”Echocardiographic evaluation of ventricular function early after heart transplantation” Annika gjorde ett mycket säkert framträdande, såväl muntligt som bildligt. Stort grattis! En annan höjdpunkt under vårmötet var när VIC för. sjätte gången delade ut Bengt Fridlunds vetenskapliga. pris som i år välförtjänt gick till Jan Mårtensson, professor och leg sjuksköterska vid Hälsohögskolan i. Jönköping. Jan berättade om en exposé av olika. omvårdnadsbehov och åtgärder för patienter med. hjärtsvikt. Denna forskning har satt djupa och värdefulla spår, inte bara i patientens och närståendes livsvärldar, utan också i praktiska, pedagogiska och organisatoriska avtryck. Ett varmt grattis önskar vi Jan! Under vårmötet höll också VIC sitt årsmöte. Protokoll från detta kan ni inom kort läsa på hemsidan. Catarina Svensson, sjuksköterska från Linköping blev omvald som styrelsemedlem under ytterligare. en mandatperiod. Även jag tackar för ert förtroende. att sitta som VIC:s ordförande under ytterligare 2 år. Några av punkterna i VIC:s verksamhetsplan för. kommande år innefattar att arbeta ännu mer aktivt. för att rekrytera fler medlemmar, verka för att stärka. medlemmarnas inflytande inom det kardiovaskulära området samt att bibehålla och stärka ett gott samarbete med Svenska Kardiologföreningen. Mina. erfarenheter som ordförande så långt är att vi stärker. vår ställning inom VIC genom en aktiv och strategisk samverkan över professionsgränserna. Detta. tydliggör vår medverkan i vårdprocesserna och var. vi kan finnas på nya arenor för att patienten ska få. största möjliga nytta av våra insatser. Nästa gång jag skriver ledaren blir det som postdoc i Linköping. Jag ser fram emot att få vidga mina. vyer genom nya spännande samarbeten. Med detta önskar jag er alla en riktigt skön och. vilsam sommar! Varma hälsningar från Maria Bäck ”Skicka in förslag på symposier inför vårmötet” et är lika njutbart varje år att få uppleva de. första försommardagarna! Varje år den här. tiden minns man också hur hektiskt det kan. D vara. Allting ska hinnas klart under maj och juni för. att man därefter ska kunna unna sig en paus från. arbetet och bara få vara mitt i sommaren. Årets kardiovaskulära vårmöte hölls i Malmö och. blev en stor succé. Lokalernas placering gjorde. mötet intimt och det gavs mycket utrymme till. spontana samtal och mingel. Att återse gamla kontakter och att skapa nya är en viktig del av mötet. Tänk så mycket erfarenhet, kunskap och idéer som. utbyts under dessa dagar. De symposier som VIC. anordnat var mycket välbesökta, t o m så välbesökta. att många åhörare fick stå längs väggarna. Att få. bekräftelse på att ett tvärprofessionellt angreppssätt. kring olika teman är populärt känns roligt. Vi arbetar. för att belysa ett ämne ur många olika perspektiv där. vi alla har en viktig roll runt patienten; allt från nya. läkemedel till patientens uppfattningar om informationsmaterial eller sjuksköterskebaserade strukturerade återbesök. Som vanligt vill jag gärna uppmuntra. er medlemmar att skicka in förslag på symposier. inför nästa års vårmöte i Örebro. Ni har så många. bra idéer! Ni som deltog på mötet passade säkert på att titta. på alla fina postrar i utställningen. Det är en imponerande mängd studier vi producerar! Ordföranden i. abstraktbedömningskommittén redogjorde för en enorm ökning av antalet inskickade abstrakt i år, jämfört med tidigare år. Det är roligt, men resulterade samtidigt i att konkurrensen om posterplatserna blev tuffare det här året. Med anledning av att. många VIC medlemmar hört av sig med frågor. kring bedömningskriterierna kommer jag att föra en. dialog med gruppen som bedömer abstrakt vad. gäller förbättringsmöjligheter inför nästa år. Annika Ingvarsson, biomedicinsk analytiker och doktorand från Lund vann – i hård konkurrens – VIC:s pris för bästa muntliga abstraktpresentation. Hjärtsviktsgruppen vid utbildningsdagarna 2010 från vänster: Helena Sköldbäck, Alicja Arasimovicz, Jonna Norman, Eva Ruberg och Anna Forssell. skulle jag här vilja lyfta fram HOPP modellen (Hjärtsvikt och Palliativa Programmet) som med sitt projekt lyckats med bedriften att pricka in alla de målsättningar som vi i arbetsgruppen för hjärtsvikt haft. med i vår framtidsvision. En särskild sammanfattning och översikt av HOPP konceptet finns också. tillgänglig på hemsidan. Vi är sedan 4 år fem aktiva deltagare i arbetsgruppen. för hjärtsvikt: Alicja Arasimovicz, sjuksköterska, Malmö; Anna Forssell, sjuksköterska, Skellefteå; Eva Ruberg, arbetsterapeut, Göteborg och Helena. Sköldbäck, sjukgymnast, Jönköping och ”så jag” sammankallande Jonna Norman, specialsjuksköterska i hjärtsvikt och doktorand, Göteborg. Vi i arbetsgruppen för hjärtsvikt vill nu uppmana. er att planera för årets händelse: rbetsgruppen för hjärtsvikt inom VIC (Vårdprofessioner inom kardiologi) startades 1997. enligt önskemål från medlemmarna och på. A uppdrag av styrelsen. Det fanns sedan länge ett uttalat. behov av utbildning och ett nationellt nätverk för. utbyte av erfarenheter bland sjuksköterskor som. arbetade med hjärtsviktspatienter. Det har under de. år som gått sedan arbetsgruppen startades varit en. fantastisk utveckling inom såväl det medicinska som. vårdvetenskapliga området vid hjärtsvikt. Den övergripande målsättningen för hjärtsviktsgruppens arbete är idag att nationellt skapa möjligheter för sjuksköterskor, arbetsterapeuter, kuratorer, psykologer, sjukgymnaster, dietister och andra yrkesprofessioner med engagemang inom området, att ut byta erfarenheter och ta del av aktuella forsknings resultat för att kunna öka sin kompetens, utveckla. samarbeten och personcentrerade förhållningssätt i syfte att främja hälsa och utveckling av vården/ rehabiliteringen för människor med hjärtsvikt ur ett. helhetsperspektiv. Tyngdpunkterna i gruppens arbete är att arrangera. utbildningsdagar, skapa möjligheter för medlemmar i. VIC att söka hjärtsviktsstipendium och att sprida kunskap via VIC:s hemsida. Av stor vikt är även att underlätta spridning av forskningsresultat inom våra olika. professioner ut i praktisk verksamhet och att främja. kommunikation mellan professionerna och forskare. Några av de områden som vi valt att lyfta fram under. de senaste fem åren är: ”Senaste nytt inom behandling. vid hjärtsvikt”, ”Fysisk träning och dagliga aktiviteter”, ”Avancerad hemsjukvård och palliativ vård vid. hjärtsvikt”, ”E hälsa”, ”Personcentrerad vård”, ”Bemötande och vård av betydelse för att främja. hälsa, hopp och människors tilltro till sin egen förmåga att uppnå ökat välbefinnande vid hjärtsvikt” Teman på utbildningsdagarna de senaste åren där. föredragsbilder finns tillgängliga på hemsidan www.v i c.nu är: ”Gott och blandat vid hjärtsvikt” Stockholm 2012, ”Att leva med hjärtsvikt – hur finner man balans i tillvaron” – Göteborg 2011, ”Att. främja hälsa vid kronisk hjärtsvikt” – Göteborg. 2010, samt ”Tvärprofessionell samverkan i teamet. och palliativ vård vid hjärtsvikt” – Göteborg 2009. Gruppen har även sedan länge ett samarbete med. RiksSvikt. Förra året medverkade arbetsgruppen vid ”State. of the Heart” i Malmö och en kort sammanfattning. av hjärtsviktsessionen föredrag finns med bilder på hem sidan. I egenskap av sammankallande i arbetsgruppen. Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt den 16–17 oktober 2014. ”HOPP och TILLIT HELA VÄGEN VID HJÄRTSVIKT” Folkets Hus Huddinge centrum, Stockholm Programmet kommer att innehålla en intressant bredd. för Er som vill lära er mer och utveckla teamarbetet och. vården/rehabiliteringen för personer med hjärtsvikt Mer information och program kommer på hemsidan www.v i c.nu Arbetsgruppen för hjärtsvikt inom VIC.
Från GUCH till GAIS framgångsrik kurs för ST läkare i kardiologi. Text: Karna Johansson Foto: Niclas Svedberg. Arbetsgruppen Framtidens Charlotta Ljungman Göteborg Markus Lingman Halmstad Niclas Svedberg Falun Emma Svennberg Stockholm Karna Johansson Kiruna Jesper van der Pals Lund Är du intresserad av att engagera dig i Framtidens Kardiologer eller har förslag på ämnen inför nästa års kurs? Hör gärna av dig till. jesper.vanderpals@med.lu.se ”När jag skulle hit tänkte jag först att det skulle bli väldigt spännande att få träffa er – framtidens kardiologer – tills jag insåg att det innebär att jag själv är gårdagens kardiolog!” Eva Furunäs inledningsreplik drar ner hjärtliga skratt. från de knappt 70 ST läkarna i auditoriet på Stockholm. Waterfront. Med många års erfarenhet av GUCH patienter ger hon sedan en användbar översikt över. det smala men svåra ämnet Graviditet och hjärtsjukdom. Dessförinnan har auditoriet fått en både historisk och fysiologisk Introduktion till GUCH av Ulf. Thilén. Den två dagar långa kursen varvar föreläsningar i. till synes vitt skilda ämnen. Mats Börjesson berättar. entusiastiskt och på bred västkustdialekt om idrotts kardiologi, ett ämne som ligger honom nästan lika. varmt om hjärtat som fotbollslaget GAIS som han. också är läkare åt. Torbjörn Ivert går igenom alla. vanliga men framför allt ovanliga hjärttumörer. Men. om någon har sett dem så är det han, en av Sveriges. mest erfarna och meriterade thoraxkirurger. Som. avslutning ger Bengt Ullman, kardiolog från Södersjukhuset, en efterlängtad sammanfattning av Perikardiets sjukdomar. Däremellan passar Piotr Szamlewski på att grilla. deltagarna i kluriga EKG:n från tidigare års upplagor. av EKG SM. ”Lite för svårt och väldigt lärorikt” låter det sammanfattningsvis i kursutvärderingen, precis som det var tänkt. Syftet med de till synes spridda ämnena är att täcka. delmål 8 och 9 i socialstyrelsens målbeskrivning för. ST läkare i kardiologi vilka i flera fall visat sig vara. svåra att finna kurser i och ibland fördröjt uttag av. specialistbeviset – något som vissa av kursens. arrangörer själva fått erfara. Arbetsgruppen som arrangerat kursen lyder under. Kardiologföreningen och är kopplad till ESC. Medlemmarna är med flit utvalda för att de har spridd. utbildningsnivå, ålder och geografisk tillhörighet, från Kiruna i norr till Lund i söder. Gemensamt är. att de vill göra något konkret för blivande och. nyblivna specialisters utbildning. De träffades för. första gången i samband med Vårmötet 2012 i Läkaresällskapets lokaler på Klara Östra Kyrkogata i. Stockholm och tog med glimten i ögat det förpliktigande namnet Framtidens Kardiologer. Genom en egen flik på Kardiologföreningens. hemsida www.cardio.se och mailutskick till landets. ST läkare i kardiologi har gruppen informerat sina. kollegor om utbildningsrelaterade ämnen. Man har. också bevakat den nya ST utbildningen, fungerat. som remissinstans i utbildningsrelaterade frågor och. arrangerat sociala aktiviteter i samband med Kardiovaskulära Vårmötet. De växande planerna på den. trängande kursen kunde slutligen förverkligas tack. vare ekonomiskt stöd från Astra Zeneca. Stärkta av den positiva responsen och med önskemål från kursdeltagarna i bagaget planerar man nu. för en ny kurs i januari 2015. Principen blir densamma som i år med en tvådagarskurs i Stockholm. under januari månad. Ämnena är inte helt fastställda. men en lågoddsare torde vara delmål 12. Året därpå. kan det kanske bli 2014 års kurs i repris. Mycket är ännu öppet men helt säkert är dock att. Piotr dyker upp med några kluriga – och lite för. svåra – EKG:n åt framtidens kardiologer. 70 st av nutidens och framtidens kardiologer samlades på Stockholm Waterfront för en två dagar lång kurs. Thoraxkirurg Torbjörn Ivert föreläste om hjärttumörer. Arbetsgruppen: Charlotta Ljungman, Markus Lingman, Niclas Svedberg, Emma Svennberg, Charlotta Ljungman, specialist i kardiologi i ordförande för arbetsgruppen för.
Från Lunds horisont et är med stor förväntan och viss bävan jag. sätter mig framför datorn för att skriva denna. första ledare som ny redaktör. Med detta. D nummer börjar en ny era för såväl föreningen som. tidningen. Som den uppmärksamme läsaren noterade. redan på framsidan så har tidningen bytt namn. Vid. årsmötet i Malmö den 8 maj i år bytte nämligen Svenska. Cardiologföreningen namn till Svenska Kardiologföreningen. I konsekvensens anda bytte därför tidningen namn till Svensk Kardiologi. Bakgrunden till. detta är mångfacetterad och har föregåtts av en lång. debatt. Denna händelse, om än stor, är inget mot den. omvälvning det kommer att innebära både för er och. för mig i och med att vår mångårige redaktör och. styrelsens klippa, Christer ”Kidde” Höglund beslutat. att efter 15 år lämna sitt uppdrag. Kidde har genom. ett enormt arbete lyckats göra tidningen till den fina. produkt den är idag. Hans bevakning av de stora. kongresserna, liksom de många fina reportage om. de många kardiologer som tidigare satt spår, såväl i. Sverige som internationellt har varit mycket uppskattade. För många är av oss är Kidde lite som HasseåTages Robert Lind i Kramfors; Han har väl funnits i. alla tider! Det kom därför knappast som en överraskning för. någon (utom kanske Kidde själv) att han därför. mycket välförtjänt blev hedersledamot i Svenska. Kardiologföreningen vid årets styrelsemöte. Grattis Kidde!!! Jag ska göra mitt yttersta för att fortsätta att. utveckla tidningen i Kiddes anda. Naturligtvis kommer. tidningen inte att se helt likadan ut under min vakt. som under Kiddes men jag tror och hoppas att ni till. en del ska känna igen ner och till en del bli glatt överraskade allt eftersom tiden går och jag kommer in i. arbetet. Jag vill redan nu presentera den lilla redaktionsgrupp som kommer att hjälpa mig i arbetet. Carl Johan Höijer från Lund intressen inom så vitt. skilda områden som pacemaker, hjärtsvikt, etik, mindfullness och inte minst matlagning är för er alla. redan känd. Annica Ravn Fischer från Göteborg är ett nytt och. mycket välkommet tillskott till redaktionsgruppen. Hon arbetar med hjärtintensivvård vid Sahlgrenska. universitetssjukhuset och disputerade förra året på. en avhandling om skillnader i kranskärlsvård mellan olika sjukhus och patientgrupper. Själv arbetar jag vid Skånes Universitetssjukhus i Lund och Malmö. sedan 16 år. Kliniskt arbetar jag. mest med medfödda hjärtfel och klaffsjukdomar men har även ett sedan gammalt väckt intressen för kranskärlssjukdom. För att hålla ordning på oss alla. och som en sista garant för kvalitet. och stil har jag det stora nöjet att. presentera att tidningen fått en ny. senior editor. Det är ingen annan än. Christer Höglund som lovat att bistå oss även i framtiden med. reportage och med sina fantastiska foton. Det är alltså vi som sammanställer tidningen men. det tål att upprepas att tidningen inte blir av utan er. hjälp och medverkan. Jag kommer därför att bombardera er med frågor om artiklar och intervjuer. inom olika ämnen som kan tänkas vara intressanta. för läsarna och jag hoppas på en välvillig inställning. från er sida!! Jag uppskattar råd och tips om hur ni vill att tidningen ska se ut och vilka frågor som ska tas upp. Kanske har ni en presentation/poster på någon stor. kongress som förtjänar uppmärksamhet? Kanske gör. just ni något på ert sjukhus som övriga Kardiolog. Sverige skulle ha nytta av att veta? Ska vi debattera. något viktigt och brännade ämne?? Låt mig få veta! Jag vill uppmana er alla, såväl handledare som. doktorander, att fly mig ett exemplar av varje ny. avhandling som produceras så att den kan omnämnas. i tidningen. Det är alltid uppskattat att läsa om ny. svensk kardiologisk forskning. Härmed avslutar jag från ett sommarvarmt Lund. min första ledare som redaktör för tidskriften Svensk. Kardiologi. Tack för förtroendet och glad sommar!!! Martin Stagmo “Success is not final, failure is not fatal. It is the courage to continue that counts.” Winston Churchill.
En perfekt grillad kyckling Text: Carl Johan Höijer MULTAQ[®] (dronedaron) ingår i högkostnadsskyddet med följande begränsning: Endast som tillägg till standardbehandling, vanligen inkluderande betablockerande. och blodförtunnande läkemedel, för patienter med icke permanent förmaks fl immer som har minst en av följande kardiovaskulära riskfaktorer: tidigare stroke eller. äannu mer annu fler Hitta flimmer – stoppa stroke Varje dag får 16 personer i Sverige stroke på grund av förmaksflimmer. Ofta är stroke det första symptomet på förmaksflimmer och många. strokepatienter får aldrig en förklaring på varför de drabbades. Många av dessa patienter har tyst förmaksflimmer som är odiagnostiserat. och saknar därför korrekt behandling. Risken att drabbas av en ny stroke. är stor om inte förmaksflimret hittas och behandlas. En nyligen publicerad studie från Skövde visar att en utredning med. Zenicor EKG i tre veckor hittar tysta förmaksflimmer hos 11,4% av strokepatienterna jämfört med 2,8 % med 48h Holter. Zenicor EKG är en välbeprövad metod som idag används på över 200 kliniker. i Norden, Tyskland och Storbritannien samt på över 20 strokekliniker i Sverige. För mer information: www.zenicor.se, info@zenicor.se, 08 442 68 60. Prolonged Intermittent ECG recording” ISRN Stroke 2014. annu fler så att ytan på knölarna bli uppruggad. Detta är mycket. viktigt för potatisens förmåga att absorbera smöret. så att man får den perfekta ytan. Gör därefter kryddsmöret: Ca 100 gr smör, rumsvarmt, en finhackad charlottenlök, en likaledes finhackad vitlöksklyfta och salt och peppar blandas. med en näve hackade färska kryddörter. Ta vad ni. hittar i trädgården, jag brukar ha oregano, dragon, timjan och lite rosmarin. Dissekera loss skinnet från bröstet utan att det går. sönder. Göres lättast trubbigt med fingrarna, faktiskt. exakt samma manöver som att göra en dosficka för. en pacemaker. Gör ett snitt i skinnet på varje lår och. lossa även där. Lägg sedan in ett tjockt lager av. kryddsmöret under skinnet på bröst och lår. Avsluta. med att lägga det som blir över utanpå, salta och. peppra och till sist, dela en citron i fyra delar och. stoppa in den inuti skrovet. Lägg kycklingen i en form och fördela potatisen. omkring. Stek ca 20–30 min på ena sidan, vänd sedan. kycklingen och stek undersidan lika länge, vänd en sista. gång och låt den ligga så tills den är färdig. Varje gång. man vänder så rör man också runt bland potatisen och. öser dem med det smälta smöret och saften från. kycklingen och citronen. I slutet kan man ösa ca var. tionde minut. Dela kycklingen i vingar, ben, lår och bröstbitar och. servera. Potatisen kommer att vara helt ljuvliga, gyllen bruna och krispiga på ytan och mjukt fluffiga inuti. Dock; Potatisen blir bäst på ca 1 ½ timme, om ni. har en större kyckling på ca två kilo, vänta en halvtimme innan ni lägger in potatisen. Spar sedan alla ben och framför allt skrovet. Lägg. det i frysen tills ni har tid att koka buljong på det. Var. god se tidigare nummer för detaljerade instruktioner. angående fondkokning. Fonden kommer att spela en. avgörande roll i nästa nummers recept så se till att få. det gjort till dess. Smaklig måltid! ”En ekologisk kyckling smakar mer och har levt ett gladare liv” fter förra numrets filosofiska utsvävningar tänkte. jag att det kan vara dags att återgå till lite mer. handfasta matlagningsinstruktioner och därför E en kort instruktion i konsten att laga en perfekt grillad. kyckling med tillbehör. Detta recept kommer sedan, att via kycklingbuljongen som tillagas av resterna, leda. fram till framtida kulinariska höjder. Hav förtröstan. Första steget är att köpa en kyckling och sällan. sammanfaller väl etik och gastronomi så tydligt som. i fallet hel kyckling. En KRAV märkt, ekologisk kyckling smakar mer, är större och har levt ett gladare liv än. sina industriellt uppfödda broilersläktingar. Framförallt så smakar en ekologisk kyckling så mycket bättre och. ett gott samvete är ju också den bästa kryddan, som. man brukar säga. En kyckling på ca 1.5 kg är lagom till 4 personer. och tiden i ugnen på 225 grader är ca en timme per. kilo. Hemligheten bakom den perfekta kycklingen är. två; Kryddsmöret och det faktum att potatisen till lagas i samma form som kycklingen. Börja med att skala potatis, det ska vara en mjölig. sort. Koka potatisen i ca fem minuter, bara så att ytan. blir mjuk. Häll av vattnet och rör runt med en träslev. Indikation: MULTAQ[®], CO1BD07, RX, F, är indicerat för bibehållande av sinusrytm efter framgångsrik konvertering hos vuxna, kliniskt stabila patienter med. paroxysmalt eller persisterande förmaksfl immer. Beroende på säkerhetsprofi len (se avsnitt 4.3 och 4.4 i produktresumén), bör MULTAQ[®] endast förskrivas efter. det att alternativa behandlings metoder har övervägts. MULTAQ[®] ska inte ges till patienter med systolisk vänsterkammardysfunktion eller till patienter med. tidigare eller pågående episoder av hjärtsvikt. Om betablockad inte räcker till vid icke permanent förmaksfl immer MULTAQ[®] (dronedaron) ingår i högkostnadsskyddet med följande begränsning: Endast som tillägg till standardbehandling, vanligen inkluderande betablockerande. och blodförtunnande läkemedel, för patienter med icke permanent förmaks fl immer som har minst en av följande kardiovaskulära riskfaktorer: tidigare stroke eller.
Detta är Hjärtrytmgruppen För hösten i oktober 2014 planeras Temadagar om. ”Kammararytmi från oskyldigt extraslag till plötslig. död”, förlagt till Göteborg 9 oktober (lokal värd. Lennart Bergfeldt), Stockholm 15 oktober (lokal. värd Jonas Schwieler) och Umeå (lokal värd Niklas. Höglund) 22 oktober 2014. HRG har vidare introducerat en ny utbildnings aktivitet ”nationella utbildningsmöten” för yngre elektrofysiologer, vilka avses vara teoretiskt och. praktiskt inriktade och ambulera mellan olika universitetssjukhus. Det första utbildningsmötet är inplanerat till 7 november i Uppsala och leds av Jonas. Schwieler i samarbete med lokal värd CB Lundqvist. Arbetsgruppen har tillhandahållit information till European Heart Rhythm Associations ”White Book” med nationella data avseende elektrokardiologi samt. pacemaker och ICD behandling. Som representanter för HRG i de två arytmiregistren. har fortsatt varit Jonas Schwieler för ablationsregistret. samt Magnus Forsgren för Pace och ICD registret. Som tidningsgansvarig inkl. redaktionellt arbete som rör HRG och arytmier i Svensk Kardiologi har. utsetts Tord Juhlin, och som webbansvarig Magnus. Forsgren. HRG har fortsatt kartläggningen av regionala skillnader avseende tillgång till a) Device implantation, b) Ablationer, och c) Hjärtstoppsbehandling, innefattande datainsamling/genomgång av registren på nationell nivå och därefter planering av aktiviteter. ”Då utbildningen lockade till sig ett stort antal deltagare har HRG beslutat att dessa tema dagar skall åter komma årligen.” bytte Arbetsgruppen för arytmi namn 2013 till HjärtRytmGruppen, HRG. Arbets gruppen har under arbetsåret bestått av Carina. Blomström Lundqvist (ordf.), Niklas Höglund (kassör), Cecilia Rorsman (icke regions sjh repr.), Magnus. Forsgren (icke regions sjh repr.), Jonas Schwieler, Tord Juhlin, Pyotr Platonov, Lennart Bergfeldt, Anders Jönsson, Viveka Frykman Kull (Kardiologföreningens styrelserepr.) samt Bozena Ostrowska. Följande personer har avgått/invalts i HRG: Anders Ahlsson som suttit 4 år, ersattes av Tommy. Andersson (Örebro) 2013, som dock efter 6 mån. valde att lämna HRG och ersattes med Dritan Poci. (from Vt 2014) Cecila Rorsman som avgick vt 2014. och ersattes av Bozena Ostrowska (Eskilstuna), efter. valnämndens beslut. Temadagar blev populära Arbetsgruppen har under året haft möte vid Kardiovaskulära Vårmötet i Göteborg 130419, Svenska. läkarsällskapet 130918 samt vid internat Noors slott. 140120 21 och telefonkonferenser 130211, 130320, 131111, 131209, 140303 och 140407. HRG har introducerat en ny form av utbildningsaktivitet, s.k. Temadagar som förlagts till tre ambulerande orter i Sverige. Utförligt reportage om dessa. finns på nästa uppslag. Då utbildningen lockade till. sig ett stort antal deltagare har HRG beslutat att. dessa Temadagar skall återkomma årligen. Fokus på utveckling av utbildning HRG har fortsatt sitt arbete rörande strukturerat. fortbildningssystem inom devicebehandling/elfys samt behov av ackreditering för arytmibehandling. och/eller subspecialiseringsexamen. Vidare utformning av krav på kompetens samt standardkrav på lokaler. och centra. Två grupper har utsetts för att arbeta med deviceoch ablationsverksamheter rörande krav på utbildning, komptens av läkare som utför operationer, ablationer och krav och standard på lokaler/centra. där dessa procedurer utförs. Magnus Forsgren och Bozena Ostrowska har. båda fått i uppdrag att leda arbetet avseende utbildningskrav för deviceimplantatörer och standardkrav. på implantationscentra. I gruppen ingår även Peter. Lindell, Örebro, Johanna Sjöblom, Danderyd, Johan. Brandt Lund, samt Piotr Szamlewski (Göteborg) Arbetet skallavrapporteras till HRG i november 2014. Kompetensbeskrivning Niklas Höglund och en medarbetare har fått i uppdrag att leda arbetet avseende beskrivning av kompetenskrav för elektrofysiologer som utför invasiva. elektrofysiologiska undersökningar och kateterablationer liksom standard på centra där dessa undersökningar och ingrepp utförs, för att sedan utarbeta. rekommendationer. Till medarbetare har HRG utsett Helena Malmborg (Uppsala), Ole Kongstad. (Lund), Anders Jönson (Linköping) och Lennart. Bergfeldt. Arbetet skallavrapporteras till HRG i. november 2014.
Nytt vårdprogram om trombocythämning Kardiologiskt Kalendarium 2014 2015 Här presenterar vi viktiga och intressanta möten och utbildningar rörande kardiologi i Sverige och utlandet. Saknas just din kurs? Meddela mig på martin.stagmo@gmail.com så ska vi se till att den kommer upp på listan. Samma info går att finna på Kardiolog föreningens hemsida www.cardio.se. anledningar stöter på våra patienter i andra delar av. sjukvården. Skriften är kort och koncist skriven, mycket i tabellform. Det ska vara lätt att hitta, även. för en nyväckt nattjour. I brist på vetenskapliga studier är många av råden resultatet från diskussioner. och kliniska avvägningar inom gruppen. De första. kapitlen är av en mer allmän karaktär där de olika. trombocythämmarnas karakteristika beskrivs. Efter detta presenteras kortfattade indikationer för de. olika läkemedlen samt allmänna principer kring. behandling av blödning. Därpå följer konkreta råd. hur man kan agera i olika kliniska situationer, som. akuta operationer, stora blödningar, cerebrovaskulära händelser samt en rad mindre akuta medicinska. ingrepp där blödningsaspekten bör beaktas. Vi hoppas att vårdprogrammet ska komma till. nytta och bli använt ute i landet. Det finns upplagt på. Svenska Kardiologföreningens hemsida (www.kardio.se) och kommer inom kort också finnas tillgängligt. på SSTH:s hemsida. Vårdprogrammet finns även i. form av ett häfte. Vid frågor vänligen kontakta. Oscar Braun (oscar.braun@med.lu.se) ”Tikagrelor är den mest förskrivna ADP receptor hämmaren i Sverige” e senaste åren har vi kardiologer ökat förskrivningen av potenta perorala trombocythämmare markant i och med lanseringen av. D prasugrel (Efient) och tikagrelor (Brilique) Tikagrelor. är nu den mest förskrivna ADP receptorhämmare i. både STEMI och NSTEMI grupperna i Sverige. Många av våra patienter är multisjuka och det är. mycket annat som händer under den period de tar. dubbel trombocythämning. Detta har resulterat i en. klart ökad mängd frågor kring hanteringen av trombocythämning i samband med operationer, ingrepp. och komplikationer i form av blödningar etc. Våra. koagulationsjourer har också märkt en klart ökad. mängd frågor på detta ämne det senaste året. I ljuset av detta föddes idén att skriva ett vårdprogram som belyser frågor kring hur peroral trombocythämmare kan hanteras i olika situationer, t.ex. akut kirurgi, anestesi och blödning. Arbetet med. vårdprogrammet har utförts av en arbetsgrupp med. Oscar Braun, VO Hjärt och Lungmedicin i Lund, som ordförande. Övriga medlemmar har varit Håkan. Wallén, Danderyd, och David Erlinge, Lund, som. representanter från kardiologin, Peter Svensson, Malmö, och Anders Själander, Umeå Sundsvall som. representanter från koagulationsmedicin samt Anders Jeppsson, Göteborg, som representant för thorax kirurgi. Råden om trombocythämmarbehandling är framtagna på uppdrag av Svenska Kardiologföreningen. och Svenska Sällskapet för Trombos och Hemostas. (SSTH) Vårdprogrammet har också varit ute på en. remissrunda till en mängd specialistföreningar som. bidragit med många värdefulla kommentarer och. viktiga aspekter att beakta. Upplägget är inspirerat av de skrifter som SSTH. gett ut om nya orala antikoagulation (NOAK) Målgruppen är främst icke kardiologer som av olika. 2014 ESC kongress Europeiska Kardiologföreningens årliga kongress går av stapeln i Barcelona 30 augusti–3 september. Mer info finns på ESCs hemsida. www.escardio.org/congresses/esc 2014 Nordiskt Elektrofysiologiskt möte 18 19 september står arrytmisektionen vid Skånes. Universitetssjukhus värd för detta nordiska möte. Program och anmälan: www.malmokongressbyra.se Medfödda hjärtfel hos vuxna – GUCH. Hjärtligt välkommen till Lund 22–25 september. 2014 och postgraduate kurs i GUCH medfödda. hjärtfel hos vuxna. Kursen riktas till specialister eller. ST läkare i slutet av sin utbildning inom kardiologi, anestesi, thoraxkirurgi eller klinisk fysiologi. Kursen. kan också vara av värde för sjuksköterskor som har. eller siktar på specialisering inom GUCH. För program och anmälan: www.malmokongressbyra.se/guch HjärtRytmGruppen kommer att ha utbildningsdagar på följande platser reservera redan nu datumen. För mer information om lokaler och anmälan, se. www.cardio.se Göteborg 9 oktober 2014 Stockholm 15 oktober 2014 Umeå 22 oktober 2014 Specialistexamen i kardiologi Årets specialistexamen i kardiologi går av stapeln. i Umeå 16 17 oktober 2014. Anmälan görs till. Monica Magnusson, Svenska Kardiologföreningen (e postadress se nedan): Monica Magnusson Monica.magnusson@med.lu.se Kliniskt kardiologiskt forskningsmöte 2014 års Kliniska Forskningsmöte kommer att hållas. på Säröhus, utanför Göteborg, 26 28 november. Information om mötet kommer att finnas på. www.mkon.se/forskningsmote Välkomna! 2015 Fokus kranskärl 2015 En utbildning för kardiologer från arbetsgruppen. för kranskärlssjukdom, Svenska Kardiologföreningen. Kristina, Sigtuna. Mer information: www.mkon.se/kranskarl. Kardiologföreningens fortbildningsdagar i kardiologi Stockholm 5 7 februari 2015. Reservera redan. nu datumen! Mer information finns på www.mkon.se/update Kardiovaskulärt Vårmöte 2015 Hjärtligt välkomna till det XVII Kardiovaskulära. Vårmötet i Örebro den 22 24 april i Örebro. Mer information: www.malmokongressbyra.se/xvii__ _svenska_kardiovaskulara_varmotet Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 22 24 april 2015, Örebro.
Rapport från Hjärtförbundets XVI vårmöte i Malmö 7–9 maj. Text: Martin Stagmo Foto: Christer Höglund. ed ett väder som endast av en inbiten lokalpatriot kunde kallas för vårligt bjöd Malmö. över 1200 hjärtintresserade sköterskor, kar M diologer, thoraxkirurger, biomedicinska analytiker, sjukgymnaster och kliniska fysiologer på Svenska. Hjärtförbundets 16:e Kardiovaskulära vårmöte. Högtrycket i föreläsningssalar och utställningshall samt inte minst kongressmiddagen gick dock inte att. ta miste på. Denna mötesplats för alla hjärtintresserade yrkesgrupper fortsätter att vara uppskattat och. välbesökt och är en ganska unik företeelse som vi. bör värna om och utveckla, särskilt i en tid av ekonomisk vånda för de flesta sjukvårdshuvudmän. Ett. forum som på nära håll bjuder på både vetenskap. och kliniska föreläsningar liksom ett stort utbud av. erfarenheter kollegor emellan liksom en möjlighet. för yngre forskare och läkare att visa upp sig är värt. att bevara. I dessa tider av crowdfunding till allsköns. mer eller mindre vällovliga ändamål uppmanar jag. alla att inför nästa möte i Örebro 2015 försöka få. med ytterligare en kollega från sin arbetsplats. Det är. väl inte särskilt betungande, eller hur? Ju fler vi blir, desto bättre blir mötet och desto mer sannolikt är. det att vi kan fortsätta. Det goda samarbetet mellan. kliniker, akademiska vetenskapsmän och den forskande läkemedelsindustrin är helt avgörande för att. svensk sjukvård ska fortsätta att vara i världsklass. Låt oss inte slarva bort detta samarbete pga. ett lättvindigt böjande för de aktuella vindarnas riktning. Ett samarbete byggt på viljan att göra bättre för. patienterna, transparens och ömsesidig respekt för. lagar och regler samt ett förtroende parterna emellan. kan inte vara, och är inte, fel. Årets möte bjöd på en blandad kompott av klinik, preklinik, industrisponsrade symposier och de viktiga. interkollegiala interaktionerna. Här följer några glimtar av vad jag uppfattade på mötet: Kardiologföreningens årsmöte Det kompetta mötesprotokollet finns på Kardiologföreningens hemsida www.cardio.se. Den viktigarste frågan var nog det historiska. namnbytet från Cardiologföreningen med C till Kardio logföreningen med K. Denna fråga röstades igenom. redan vid förra årets möte men behövde enligt stadgarna ånyo beslutas om i år. Förslaget gick igenom. utan större diskussion. Vidare valdes flera nya ledamöter till Kardiologföreningens styrelse. Ett flertal trotjänare avgick. efter att ha suttit i styrelsen i många år. Bland de som. avtackades var Per Johansson, Viveca Frykman, Christina Hambraeus och vår ordförande de senaste. 4 åren, David Erlinge. Den nya styrelsen består av: Ordförande: Frieder Braunschweig, hittillsvarande vetenskaplig sekreterare och invasiv elektrofysiolog, Karolinska Sjukhuset, Stockholm. Vice ordförande: Mats Börjesson, professor i folkhälsa och välkänd. idrottskardiolog, Karolinska Sjukhuset, Stockholm. Kassör: Eva Strååt, arytmolog och verksamhetchef, Södersjukhuset; Stockholm. Vetenskaplig Sekreterare: Christina Christersson, verksam inom GOCH. Den nya styrelsen har redan tagit sig an uppgiften med stor iver Christer Höglund – en välförtjänt hedersledamot i Svenska Kardiologföreningen. och vi önskar dem alla lycka till. och koagulationsforskare, Akademiska Sjukhuset, Uppsala. Facklig Sekreterare: Stella Cizinsky, interventionell kardiolog och verksamhetschef, Universitetssjukhuset, Örebro. Ledamot: Niklas Ekerstad, verksamhetschef med särskilt intresse för medicinsk. etik, Norra Älvsborgs Läns sjukhus. Ledamot: Ulf. Näslund, professor och verksamhetschef, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. Vårmötets symposier Urvalet av symposier och fria föredrag är en grannlaga uppgift för organisationskommittén. Man kan. alltid ha synpunkter på vilka områden som är viktigast och vilka som gynnats respektive missgynnats. under årets möte. Om du upplever något viktigt. ämne ej täckts eller har en bra idé så vänta inte, på. Malmö Kongressbyrås hemsida www.mkon.se är anmälningarna till nästa års vårmöte i Örebro redan. öppna. Ju fler förslag vi får in, desto större är möjligheten för att göra ett riktigt bra möte. En glädjande. sak var att årets inflöde av abstracts (både oral och. posters) var större än någonsin. Tyvärr innebar ju. detta att en del bra abstracts fick ratas i år men det. finns inget som hindar att man skickar in dem tillsammans med nya abstracts inför nästa möte. Historiskt namnbyte Svenska Cardiologföreningen bytte namn till Svenska Kardiologföreningen. Namnbytet har föregåtts av många och långa pro con diskussioner och. har varit föremål för inte mindre än 2 omröstningar. vid årsmöten. Som i de flesta frågor finns det många. argument både för och emot som alla är valida och. vällovliga. Nu får vi alla emellertid anpassa oss till. det nya namnet och använda det i fortsättningen. Det kommer säkert att inom en mycket kort framtid. kännas helt naturligt. Tidskriften Svensk Cardiologis mångårige redaktör, Christer ”Kidde” Höglund, avtackades och hans. stora insatser för föreningen belönades med ett välförtjänt hedersledamotskap i densamma. Kidde. kommer att även i fortsättningen med jämna mellanrum dyka upp i tidningen med reportage och inte. minst med sina många och vältagna fotografier då. han till vår stora glädje accepterat att stanna kvar i. redaktionen som senior editor.
Våren kom med Vårmötet Text & foto: Christer Höglund etta års upplaga av Vårmötet gick i Malmö, nu. på de nya mässhallarna! Oklart om de verkligen var klara men tillräckligt bra för oss. Efter. D en dags regn kom också solen över Skåne. Underbart. Solen sken också på den nya styrelsen som röstades fram med den nye ordförande docenten Frieder Braunschweig från Karolinska. Vill gratulera till. tre nya styrelsemedlemmar nämligen Mats Börjesson. från Stockholm och Göteborg, Ulf Näslund från. Umeå och Stella Cizinsky från Örebro. Välkomna! Vårmötet är ju vårt största nationella kardiovaskulära möte och precis som alla andra år samlades. drygt 1 200 deltagare. Kvaliteten är som vanlig. mycket hög. Det genomgående vanligaste ämne. detta år var antikoagulantia eller NOAC. Jag minns. bra för ett år sedan att rekommendationerna var. warfarin först. Nu har uppenbart uppfattningar vänt. och nu föreslås NOAC som förstahands preparat till. patienter med nyinsättning av antikoagulantia. Som. sagt utvecklingen går snabbt vidare. En något förvånande nyhet var att i Sverige finns. det minst 22 stycken läkemedelskommittéer och. många har olika uppfattningar om antikoagulantia, speciellt inom sitt lilla revirområde. Hur mycket tid. tas inte från sjukvården för att samla alla dessa kommittéer? Vore det inte bättre att följa några få centrala kommittéer och följa dessa? Speciellt i ett så. litet land som Sverige. I samband med Vårmötet har Kardiologföreningen sitt årsmöte och här presenteras dels årets stipendier och dels de ”nya” kardiologspecialisterna. Årets Boehringer stipendium gick till doktor Sara. Själander från Sundsvall och Astras stora pris gick till. Oscar Braun från Lund. Grattis! Som ni kanske märker så använder jag bokstaven. K i stället för C. Under årsmötet klubbades nämligen. – efter en omröstning – att Svenska Cardiologföreningen byter namn till Svenska Kardiologföreningen. Efter hand kommer bokstaven C bytas ut. Som vanligt bjöds det på mingel första kvällen där. alla åldrar och profession blandades. Kul att se gamla. gänget från Göteborg fortfarande är aktiva. Förra. gången som Vårmötet var i Malmö var den stora. festmåltiden ute i närheten av brofästet och man. hade den synnerliga goda smaken att bjuda på musik. från Skånes egen ”Tom Jones” Musiken betyder en. stor del av att en fest lyckas. Detta år var festmåltiden i Swedbanks nya fotbollsstadium och återigen. hade festkommittén plockat fram en ypperlig och. rockande orkester. Alla var uppe på dansgolvet! Nästa års Vårmötet går i Örebro den 22 – 24 april – välkomna! Enjoy! Fredrik Scherstén Annica Ravn Fischer Thomas Flodin och Sven Eriksson. Christina Christersson Kambiz Shagaldi Karl Swedberg Åke Hjalmarsson.
Sammanfattning av huvudfynden BNP som behandling I progressen av det sviktande hjärtat, där nuvarande. läkemedelsarsenal inte är tillräcklig, söker man nya. substanser för att hjälpa denna stora sjukdomsgrupp. BNP per se har använts som ”ett sista utvägen” preparat. Det finns idag inga klara bevis för att denna. behandling är av godo vid behandling av mycket svår. hjärtsvikt, främst pga. svåra biverkningar med hypertension. För att öka kunskapen i detta fält designade. vi en studie för att utvärdera de mikrovaskulära. effekterna av BNP hos hjärtsviktspatienter. Vår. hypotes var att de höga nivåerna av BNP i cirkulerande blod kanske kan resultera i en mättnad av. BNP receptorer i blodkärlen och av en nedreglering. av natriuretiska receptorers vasodilatations förmåga på jontoforetiskt tillfört BNP. Detta visade sig vara en god hypotes. Förmågan. till vasodilatation för BNP hos hjärtsviktspatienter. var markant nedsatt (p<0,001) i jämförelse med. ålders matchade friska kontroll personer. Den kärl relaxerande effekten av BNP medieras troligen via. NO (nitric oxide), vilket konfirmerades med att det. blockas med L NAME. Dessa nya fynd stärker vår. hypotes att den vaskulära kärlvidgande responsen på. BNP är kraftigt reducerad hos patienter med kronisk. hjärtsvikt. Nu fortsätter vi vår forskning med fördjupade. farmakologiska studier där vi ämnar karakterisera de. bakomliggande mekanismerna för natriuretiska peptiders förändrade uttryck genom att först studera. och karakterisera natriuretiska receptorer i den. humana mikrocirkulationen med in vitro myografi. och med molekylär biologiska metoder. Natriuretic Peptides and the Microcirculation in Heart Failure Patients MARIE LOUISE EDVINSSON FACULTY OF MEDICINE \| LUND UNIVERSITY 2014. I. High NT proBNP is a strong predictor of outcome in elderly heart failure patients. Andersson SE, Edvinsson ML, Bjork J, Edvinsson. ”Svaret reflek terar väldigt väl det stressade och uttänjda hjärtat.” Klassifikationen vid hjärtsvikt med NYHA funktionsskala I IV, ger inget precist mått men har visat. sig över tid, vara ett mycket säkert mått på symtom. och som korrelerar väl med överlevnaden. NYHA. klass III IV har sämre överlevnad. Styrkan med. denna skala är att patienten beskriver och berättar. om sina symtom och läkaren/sjuksköterskan observerar synliga tecken på hjärtsvikt. Denna dialog ger. en holistisk uppfattning om var i sjukdomsförloppet. hjärtsviktspatienten befinner sig och också mycket. kan utläsas om prognosen. Sen lägger man till mer. information från andra undersökningar som t.ex. LVEF och hjärt lung röntgen. Det är ett välkänt faktum att den neurohormonella aktiveringen vid hjärtsvikt, som ANP och BNP är mycket starka markörer. för en dålig prognos under sjukdomsförloppet vid. kronisk hjärtsvikt. Det neurohormonella svaret reflekterar väldigt väl det stressade och uttänjda. hjärtat och visar sig i patientens symtom. Denna krävande metabola situation för hjärtmuskeln avspeglas. inte på samma sätt med Echo kardiografi och EF, men säger mycket om den kliniska försämringen. BNP och NT proBNP är numera ”gold stan dard” biomarkörer för utvärdering av prognos vid. kronisk hjärtsvikt. I denna avhandling konkluderar. vi att NT proBNP nivån tillsammans med NYHA. klass symtom, visar den bästa prognostiska informationen för 1 års överlevnad vid kronisk hjärtsvikt. Surrogat teknik Vi har bristande kunskaper om vilken roll den perifera cirkulationen har vid kronisk hjärtsvikt och för. att råda bot på detta introducerade vi mätning med. jontofores och laser – Doppler flödesmetri. Denna. non invasiva metod, utan obehag eller biverkningar. och med möjlighet att mäta upprepade gånger, ger. oss möjlighet att undersöka hudens mikrovaskulära. kärlbädd, även hos de allra sjukaste hjärtsviktspatienterna. Dessa patienter studerades inneliggande på. sjukhus, ofta med hög ålder, NYHA klass IV symtom och med NT proBNP > 5000ng/L samt med. co morbiditet och multi farmaci behandling. Vi tog. tekniken till patienten i sjuhus sängen och i en randomiserad studie fann vi att ålder och inflammation. påverkar den vaskulära reaktiviteten negativt. Att det. till en del beror på endotel dysfunktion och till en del. av reducerad glatt muskelaktivering vid hög ålder. men att hjärtsvikt signifikant försämrade förmågan till. vasodilatation. Vi har med detta arbete visat att denna. non invasiva metod utgör ett gott surrogat till. dagens invasiva metoder som är behäftade med risk. för komplikationer för denna patientgrupp. Låg grad av inflammation Inom hjärtsviktsforskningen rapporteras ofta om inflammation i samband med sjukdomsgrad och. co morbiditet. Vi har i våra studier gång på gång. observerat att hjärtsviktspatienterna har förhöjda värden av CRP, urat och cytokiner (IL 6 och sIL 2r) Särskilt, interleukin 2 receptor nivån verkar vara. specifikt förknippad med hjärtsvikt. Detta behöver. studeras ytterligare för att förstå mekanismen och. för att kunna översätta detta i klinisk betydelse. Höga nivåer av homocystein i plasma har beskrivits var associerat med högre risk för kardivaskulära, cerebrovaskulära och perifera kärlsjukdomar. Frågan om hur höga homocystein nivåer (hos en subgrupp. av våra patienter) påverkar kronisk hjärtsvikt har. dock inte tidigare tillräckligt studerats. I vår studie fann vi att hjärtsviktspatienterna hade. nytta av B vitamin behandling i form av att homocystein nivåerna normaliserades, blodtrycket sänktes. signifikant efter intervention och att det kärldilaterande svaret på acetylkolin ökade signifikant. Detta. tolkar vi som att B vitamin behandling kan vara gynnsamt för den vasodilaterande förmågan hos hjärt sviktspatienter. En annan möjlig förklaring är att. homocystein är en inflammationsmarkör för den låg. gradiga inflammationen som är förknippad med kronisk hjärtsvikt och att det kan vara av kliniskt värde. för att följa progressionen vid kronisk hjärtsvikt. ”Förmågan till vasodilatation för BNP hos hjärtsviktspatienter var markant nedsatt”.
Natriuretiska peptider och mikrocirkulation hos patienter med hjärtsvikt. Text: Marie Louise Edvinsson, doktor, medicinsk vetenskap,Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, Medicinska fakulteten, Lunds Universitet. kärl dysfunktion som innebär en försämrad förmåga. för blodkärlen att vidga sig och att denna förändring. är korrelerad till en låggradig inflammation (Andersson. et al., 2003) som är en del av hjärtsviktsyndromet. Vidare undersöks i denna avhandling den åldrade. patienten med olika grader av kronisk hjärtsvikt. Vi. har mätt homocystein och natriuretiska pro peptiden. NT proBNP som utsöndras i stigande grad från. myocyter i det sviktande hjärtat. Subkutana blodkärl De små blodkärlen i huden är lättillgängliga för. mekaniska studier och därför lämpade för forskning. kring kärlfunktionen hos svårt sjuka patienter med. hjärtsvikt. Blodflödesmätningarna i dessa kärl görs. med laser Doppler teknik och detta innebär inget. obehag för patienterna. Ett bra exempel är hur kärlens. svar på lokal värme minskar med stigande ålder. De. kutana (hud) blodkärlen, som är av resistenstyp, har. stor betydelse för blodtrycksreglering och för värme reglering, vilket är en specialiserad funktion, men. som däremot inte drabbas av ateroskleros. Den. generella mikrovaskulära dysfunktionen vid hjärtsvikt spelar en viktig roll i patofysiologin även i den. perifera hud cirkulationen. Men det är oklart om det. är i periferin dysfunktionen startar eller om det är ett. svar på progression av hjärt kärlsjukdom. T.ex. vid. hypertension, ses i resistanskärl, små artärer, strukturella förändringar med förtjockad kärlvägg. Endotelets centrala roll vid reglering av vasomotor tonus, har noggrant studerats och är tänkt som en underliggande orsak men är ändå inte ansedd som den vikti. ”Kronisk hjärt svikt utgör en enorm utmaning” vhandlingen ”Natruiretic peptides and the microcirculation in heart failure patients” försvarades den 21 februari 2014 av Marie Lou. A ise Edvinsson vid Lunds Universitet. Avhandlingen fokuserar på äldre patienter med. varierande svårighetsgrad av kronisk hjärtsvikt, mätt. med biomarkören NT proBNP, och kliniska symtom. (NYHA klass) Vidare studerades den vasoreaktiva responsen i den kutana mikrocirkulationen på olika. stimuli, med Jontofores Laser Doppler metod, en. icke invasiv teknik som lämpar sig bra även för den. svårt sjuke hjärtsviktpatienten på sjukhuset. Bakgrund Den ökande prevalensen av kronisk hjärtsvikt utgör. en enorm utmaning för hälso och sjukvården och. samhället i stort. Trots att vi idag har effektiva behandlingar av akut hjärtsvikt, bättre farmakologisk behandling. för specifik neurohormonell intervention och bättre. diagnostiska hjälpmedel, i form av biomarkörer för. natriuretiska peptider, så är morbiditeten och mortaliteten vid hjärtsvikt fortfarande hög. Hjärtsvikt leder till vaskulär dysfunktion i den centrala cirkulationen; den kliniska betydelsen av denna. är emellertid svårtolkad. Denna avhandling lägger. fokus på att definiera funktionen i mikrocirkulationen. hos hjärtsviktspatienter, såväl endotelial som glatt. muskelcells funktion. Vi studerade ifall den perifera. mikrocirkulationen hos hjärtsviktspatienter var förändrad och om detta kunde korrelera till olika sjukdomstecken och grad av hjärtsviktsstadium. Våra. studier visar att kronisk hjärtsvikt är förbundet med. gaste orsaken vid essentiell hypertoni (Lindstedt et. al., 2006) Hos patienter med hjärtsvikt beskriver. (Kumar och Clark, 2005) försämrad endotelial reglering. med både reducerad vasodilator förmåga av kväve oxid och minskad vaso konstingerande förmåga på. substansen, endothelin 1. Nivån på ET 1, korrelerar. också med graden av hjärtsvikt (Valdemarsson et al., 1994) Frågan om hur mikrocirkulationen i huden reflekterar hjärtsviktssjukdom i inre organ behöver ytterligare studeras. För att bringa klarhet i denna fråga. och för att förstå bakomliggande orsaker till hjärtsviktssjukdomen, har vi använt denna metod som är. atraumatisk och helt utan obehag vilket gör den tillgänglig även för de svårast sjuka patienterna och i. slutstadiet av hjärtsviktssjukdomen. Patienter i NYHA klass IV, med NT proBNP nivåer > 5000. ng/L, sänkt njurfunktion och med låga EF%, kan. undersökas med denna teknik när de vårdas på. avdelning, ”bed side” Med en laser Doppler. ”probe”, som fästes på utanpå huden, på underarmens dorsalsida, mättes blodflödet genom att studera röda blodkroppars rörelse med samtidig lokal. jontofores av vasoaktiva substanser som acetylkolin. (endotel beroende dilator) och nitroprusside (glatt. muskelcell) Laser – Doppler med jontofores blodflödesmätning, utgör en surrogat modell för den perifera mikrocirkulationen och är ett komplement till andra. invasiva metoder som innebär större risker för dessa. sköra patienter med kronisk hjärtsvikt. Den är enkel. och utan obehag för patienten, och kan upprepas för. att följa prognos och effekt av läkemedelsbehandling. t.ex. via sjukhusmottagning eller i primärvård. >>.
En reserapport med sjuk gymnastiska reflektioner kopplat till Vårmötet. Text: LiseLott Johansson, leg. Sjukgymnast, Rehabiliteringskliniken, Hallands sjukhus Halmstad. u har våren på allvar kommit till den södra. delen av landet med sol, sommartemperaturer. och grönska! Dessutom har det 16: e kardio. N vaskulära vårmötet ägt rum! Återigen bjöd Vårmötet. på hjärtlig värme, glädje, mångfaldig kunskap, nätverkande samt en mängd varierande föreläsningar, symposium och sessioner. Det brukar vara svårt att. välja vilka föredrag som man ska lyssna på och så var. det även i år. Tack vare ett resestipendie från VIC kunde jag i år. delta på vårmötet, vilket jag är mycket tacksam för. Det är en bra möjlighet att kunna ansöka om stipendier, för att på så sätt kunna finansiera, helt eller delvis, ett deltagande på kongresser, om det är sparsamt. med utbildningspengar från annat håll. Det är i det dagliga arbetet som sjukgymnast inom. hjärtsjukvården som jag verkar. Där träffar jag hjärtpatienter inneliggande på avdelning, i den polikliniska mottagningsverksamheten samt i hjärtrehabiliteringen med fysisk träning. Vissa patienter träffar. jag endast en gång med förhoppningen att de bär. med sig det sjukgymnastiska budskapet om regelbunden fysisk träning vid hjärtsjukdom. En del utav. patienterna följer fortsatt med i hjärtrehabiliteringen. med individanpassad fysisk träning under en längre. period. Hjärtrehabilitering bör främjas Fysisk träning är högt prioriterat som behandling. och sekundärprevention vid hjärtsjukdom. Med regelbunden fysisk träning följer ofta att man vill förändra andra levnadsvanor som till exempel bättre. kostvanor och rökstopp. Hjärtrehabilitering är en. underutnyttjad behandling som behöver främjas och. underlättas på många håll i vårt land. Det är ingen. nyhet, men hur ska vi göra för att deltagarantalet ska. öka i hjärtrehabiliteringen? Vi behöver finna nya. vägar och kanske kan tekniken möjliggöra att patienter som har svårt att ta sig dit hjärtrehabiliteringen. finns, kan delta via den digitala tekniken. Det här är. ett spännande område där det finns ett stort utvecklings och forskningsbehov. Bland årets alla föredrag valde jag främst att lyssna. på de föredrag som i någon inriktning fokuserade på. områden som intresserar mig mest och som jag har. nytta av i vardagsarbetet. Ett utav symposierna handlade om den palliativa. vården för hjärtsviktspatienter. Hjärtsvikt har en dålig. prognos, sämre än för cancersjuka patienter. Trots. detta är den palliativa vården sämre för hjärtsvikts patienterna. Resultat från ett projekt redovisades och. man fann att med den personcentrerade hemsjukvården för hjärtsviktspatienten ledde det till ökad. livskvalité, mindre symptom, färre återinläggningar på sjukhus samt gav en hälsoekonomisk vinst. Ett av flera intressanta föredrag handlade om. rekommendationer för sexuell rådgivning vid hjärtsjukdom. Ett kan tyckas tabubelagt ämne, eller har. varit det i alla fall. Dock verkar det som sjukvården i. högre utsträckning lyfter denna viktiga fråga med. patienterna. Som alltid är sekundärprevention med. fysisk träning intressant. Där redovisade en kollega. effekter av fysisk träning jämfört med och i tillägg till. PCI. Ett annat föredrag tog upp problemet med. sömnapné och sömnstörningar, stress och hjärtsjukdom. De fria föredragen som var sammansatta av VIC. hade varierad inriktning. Mest intressant ur min synvinkel var det som handlade om mindfulness träning. och effekterna av fysisk aktivitet hos patienter med. förmaksflimmer. Där fanns föredrag med inriktning. mot motiverande samtal och KBT, modern teknologi, dopingens effekter på hjärtat, om träning kan. leda till hjärtsvikt, hotet mot folkhälsan vid uteblivna. livsstilsförändringar. Jag skulle också vilja puffa för ett medlemsskap i. VIC för dig som ännu inte är medlem. Som medlem. finns det flera fördelar, med bland annat möjlighet. att söka stipendier för resa till en kongress, som jag. gjorde. Dessutom anordnar de olika sektionerna. inom VIC utbildningsdagar under året. Väl värt att. bli medlem, tveka inte! Avslutningsvis vet alla som någon gång deltagit på. ett vårmöte att det innehåller så mycket mer förutom. föredrag och symposier. Det uppstår många nya. intressanta möten och diskussioner, det är ett nätverkande inom våra olika professioner och kollegor sins emellan från hela Sverige. Det är viktigt att vårmötet. fortsätter med samma positiva riktning som i år samt. att Vårmötet håller den höga kvalitet som det gör, för att främja den kardiovaskulära vården. Tillsammans ger vi bra vård och omsorg! Med dessa ord önskar jag en härlig sommar!
”Järnbrist kan bidra till muskeldysfunktion vid hjärtsvikt och orsaka anemi” Kontroll av ferritin är nödvändigt för att diagnostisera järnbrist och rekommenderas av ESC guidelines för hjärtsvikt 2012. Fyller snabbt på järndepåerna. föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso och sjukvårdspersonal uppmanas. att rapportera varje misstänkt biverkning. Övervaka patienter noga med avseende på tecken och symtom på överkänslighetsreaktioner under och i minst 30. minuter efter varje administrering av Ferinject. ferinject® (järn karboxymaltos) (B03AC järn, parenterala preparat) Rx (F) Indikation: för behandling av järnbrist, när orala järnpreparat är ineffektiva eller inte kan användas. Diagnosen måste vara baserad på labo ra torieprov. Beredningsform: injektions /infusionsvätska. 50 mg Fe/ml. Produktresumén uppdaterad 2013 11 26. TLV: Ferinject ingår i läkemedelsförmånerna med begränsningen, ej för patienter i hemodialys. För ytterligare.
De 12 som passerade Bengt Johanssons nålsöga och som ärades på årsmötet var: Alexandra Georgiadis, Motala. Marie Jernvald, Stockholm. Roland Söderholm, Södertälje. Camilla Barth, Borås. Giorgios Panayi, Linköping. Jenny Stenudd, Stockholm. Ulrika Reistan, Stockholm. Mats Wistrand, Stockholm. Anette Jemtrén, Stockholm. Maria. Nastase Mannila, Stockholm. Karolina Ericsson, Umeå. Helena Rohman, Stockholm. Specialistexamen Förra årets specialistexamen i Kardiologi ägde rum i. Umeå under Bengt Johanssons ledning. Inte mindre. än 12 antal nyexaminerade specialister godkändes. och merparten av dessa erhöll sina diplom vid årsmötet. De nya specialisterna hälsades med rungande. applåder. Det är viktigt att vi medlemmar uppmuntrar våra blivande kollegor att ta specialistexamen. även i framtiden. Detta är en bra självförtroendeboost och ett kvalitetsmärke för vår specialitet. Vad. gäller kardiologspecialiteten så återkommer vi i nästa. nummer till det fantastiskt viktiga arbete som utbildningsutskottet och inte minst Viveca Frykman Kull. gjort för att Kardiologin ska återta sin rättmätiga. plats som egen specialitet i Socialstyrelsens ögon. Symposier Bland de många fördrag och symposier på vårmötet. vill jag speciellt nämna några som fick min speciella. uppmärksamhet. På onsdagen presenterade Fredrik Gadler och. David Mörtsell intressanta uppgifter om regionala. skillnader i frekvensen av ICD och CRT implantationer. samt data på devicerelaterade komplikationer, särskilt infektioner. Det är alltid intressant med skillnader. i frekvens särskilt i ett så litet land som vårt. Är. patientklientelet verkligen så olika i de olika lands ändarna eller läser och tolkar vi studier och riktlinjer. på helt olika sätt för att motivera dessa skillnader? Det kan väl i alla fall inte vara så det är olika ekonomiska parametrar som styr implantationsfrekvensen. i de olika landstingen??? Den viktiga frågan om utredning, uppföljning och. behandling av torakala aortaaneurysm diskuterades vid två olika symposier. Det följde en intressant diskussion om profylaktisk medicinsk behandling, allmän. sekundärprevention och hur man bäst organiserar en. Aortaklinik. Utredning av thorakala aortaaneurysm är en företeelse som åtminstone i min kliniska vardag. har blivit allt mer frekvent. Identifieringen av familjeanhopning av sjukdomen, även utan välkända syndrom som Marfan och Loeys Dietz är uppenbar och. kräver allt mer samarbete med våra kliniska genetiker. Årets Werköföreläsning hölls på excellent Queen’s. English av en verklig nestor inom kardiologisk forskning och kliniska prövningar: Professor Peter Sleight. från the Radcliffe Infirmery i Oxford. Det är svårt. att nämna en stor klinisk prövning utan att han varit. med i styrkommittén till den. Hans forsknings intersse sträcker sig till så olika (?) ämnen som caro tisbaroreceptorernas påverkan på blodtrycket som musikens inverkan på hjärthälsan. Det torde vara. oomtvistat att Peter Sleight är en värdig Werkö föreläsare. Andra viktiga ämnen som avhandlades i symposier och abstracts var behandling med device för att. sluta förmaksörat (LA occluders) i syfte att minska. tromboembolirisken vid förmaksflimmer, ekokardiografiska tips och trick vid undersökning av patienter med medfödda hjärtfel och nya rön för hur vi ska. få våra kranskärlspatienter att fortsätta sin sekundärpreventiva behandling. Kanske kan den nya tekniken. med smartphones och appar hjälpa oss. Det pågår i. Sverige flera intressanta projekt som syftar till att. utröna huruvida en nätbaserad individualiserad uppföljning kan öka följsamheten. Peter Sleight – årets Werkö föreläsare. Oscar Braun Sara Själander. Pia Lundman och Cathrine Edström Plüss Professorerna Erlinge och Wallentin Ole Fröbert och Marcus Carlsson Per Johansson. Stipendier Ett flertal forskningsstipendier delades ut till unga. lovande kardiologiska forskare. Astrazenecas stipendium för forskning kring akuta. koronara syndrom gick till Oscar Braun, Lund för. sin forskning kring ”Nya effekter av trombocythämning vid AKS” Sara Själander från Sundsvall erhöll Boehringer. Ingelheims stipendium inom koagulationsområdet för sin forskning kring ”Betydelsen av antikoagulation vid elkonvertering och lungvensisolering” Båda gratuleras och önskas lycka till i sin framtida. forskargärning. Världens snabbaste allsång Galamiddagen på Swedbank arena på torsdagen förtjänar ett speciellt omnämnande. Jag tror att ingen. som deltog kommer att glömma hur det är att plötsligt hamna i ”Världens snabbaste allsång” Att se och. höra 700 kollegor stå upp och i ett närmast hysteriskt. tempo sjunga med i nya och gamla låtar är en svåröverträffad upplevelse. Vi kan se tillbaka på ett vetenskapligt fullspäckat. vårmöte med ett stort deltagarantal och se fram. emot nästa års möte i Örebro med stor tillförsikt. De. saker som tagits upp var är naturligtvis bara ett. axplock och många viktiga och intressanta föredrag. och abstracts har måst gå onämnda. Det bästa sättet. att tillgodogöra sig hela vårmötet program är att. redan nu planera in ett deltagande i nästa års möte. den 22 24 april. Vi ses i Örebro!
CARLOS REFLEKTIONER REFLEKTIONER CARLOS Kommunikation, motivation och compliance REFLEKTIONER dessutom ”bloggar” om allt, och det saknas inte de. som sprider hur deras liv blev ett elände när de fick. en eller annan statin. Det finns patienter som lätt tar. till sig skrämselpropaganda, och det är just genom. kommunikation man lär känna på sig vem ska. behöva den där extra insatsen. Personligen har jag. exempelvis rått vissa av mina patienter att avstå från. att läsa biverkningsdelen i bipacksedeln, åtminstone. under de första veckorna. Hos vissa patienter kan. biverkningsdelen bli en självuppfyllande profetia. Till dem tycker jag är bäst att noggrant informera om. de vanligaste biverkningarna och lämna dörren öppen. för att höra av sig om de märker något ovanligt. När. jag jobbade på sjukhuset trodde jag att compliance. med just statiner var väldigt bra, men siffran ändrar. sig efter det att patienterna blivit utremitterade från. hjärtmottagningen. Med tiden, när de mår bra och. börjar glömma deras tid på en hjärtintensivavdelning. kan motivationen svikta och därför behöver mötet med. patienten vara en påminnelse om varför varje medicin. är lika viktigt idag och imorgon, som det var igår. Hur förklara kolesterolsänkande? En annan utmaning är att förmedla budskapet om. varför man rekommenderar kolesterolsänkande när patienten säger att blodfetterna har ”alltid legat bra” Rösten och kroppsspråket avslöjar en viss skepticism. till vad doktorn kommer att säga när andra vård givare har tidigare sagt att deras blodfetter är ”normala” Man kan sätta kolesterolvärdet i perspektiv till. deras riskprofil: ”hade du inte gjort den där ballongsprängning så skulle du inte behöva mediciner, men. om vi sänker det onda kolesterolet så minskar vi risken att det händer igen, och du kan till och med leva. några år till”, är ett sätt att formulera sig. ”Vi kan ge. CARLOS ”Kommuni kation är nyckeln till motivation” sin senaste ledare tog Christer upp en mycket viktig. aspekt av mötet mellan läkare och patient, nämligen. kommunikation. Man kan vara en vass kliniker eller. I en framstående forskare men utan en lyckad kommunikation når man inte långt. Kommunikation är. inte bara ord, det är också kroppsspråk, det är ögonkontakt – som Christer väl påpekade – det är attityd. Patienterna märker när man bryr sig och när man är. med dem. Minst lika viktigt som vad vi dokumenterar. och hur vi dokumenterar är att ta del av patientens. berättelse och försöka nå dem med våra råd och. empati. Vi kan ha tillgång till det finaste stetoskopet. eller den senaste ekokardiografi maskinen men om. vi inte lyckas lyssna på patientens berättelse och/ eller framföra våra kunskaper på ett begripligt sätt, går en möjlighet till att hjälpa en människa förlorad. Kommunikation är nyckeln till motivation, och hur. vi lyckats motivera våra patienter speglas i viss mån. i våra register och kvalitetsmått och i de samhälls kostnader som ohälsa genererar. Bristande compliance vanligt Det senaste året har jag haft möjlighet av följa upp. många patienter och den behandling jag – eller andra. – satt in. Även om det är ett känt faktum att bristande. compliance förekommer, har jag blivit förvånad över. dess utsträckning, framför allt när förutfattade. meningar präglar patientens bild av vissa mediciner. Statiner är för mig, ett typiskt exempel av de mest. ökända läkemedlen. Det finns en rädsla för framför. allt muskelbiverkningar, och flera patienter slutar så. fort de känner det minsta obehag som inte nödvändigtvis beror på medicinen. Media har förstås spelat. en stor roll i detta och kvällstidningar har skrämt. många med alarmerande rubriker. På internet finns. denna medicin en chans, för de flesta får inga eller. lätta övergående biverkningar” Jag tycker att ”vi” istället för ”du” skapar en allians med patienten, så. att han eller hon inte känner sig utlämnad till sitt öde. och är mer öppen för våra förslag. En annan aspekt av detta är att med ödmjukhet. och empati bejaka patientens upplevelse av biverkningar. En nonchalant attityd skapar inte förtroende. Möjligheten att följa upp sina patienter ger chans till. att sätta ut medicinen under en period och utvärdera. vad som händer. Det finns studier som visar att de. som slutat med statiner på grund av misstänka. biverkningar har kunnat återuppta och behålla. behandlingen om man börjar om i lägre doser och. långsamma upptrappningar. Att byta skrämmer vissa Inom hypertoni till exempel, att byta från ett läke medel till ett annat som har en annan styrka, är något. som skrämmer vissa. Inte sällan säger missnöjda. patienter som mådde dåligt av en medicin, att det. berodde på att doktorn byte från 20 till 100 mg! Kommunikation igen: patienten kan tro att han eller. hon ska få i sig 2 eller 5 gånger mer medicin, utan att. förstå att mediciner skiljer sig i styrka och effekt mellan. varandra men inte i den utsträckning som siffrorna. antyder. Att i förväg förklara detta minskar risken. för tveksamhet och sviktande compliance. Exempel finns massor, och jag vill bara avsluta. med en av de mest utmanande tillstånd som jag stöter. på i min vardag och som sätter kommunikations förmågan på prov: förmaksflimmer. Besök på grund. av förmaksflimmer –framför allt om det är nyupptäckt – tar tid och ställer krav på bra kommunikation, och ibland doserad information. Broschyrer och. Carlos Valladares internetsajter kan hjälpa, men när det gäller flimmer, måste handläggning såväl som information skräddar sys till den enskilde patienten. Beroende på patient, kan informationen behöva upprepas och förstärkas. på olika sätt. Att använda sig av visuella medel kan. underlätta att budskapet når fram. Har man tillgång. till en Ipad eller liknande på mottagningen finns en. ”app” som heter ”Cardiosmart Explorer” från American. College of Cardiology som har mycket bra bilder om. flimmer och dess risker (samt andra olika tillstånd. och ingrepp värdefullt!) Det kan också löna sig att. skriva egen information att dela ut till sina patienter. Nu när semestertiden börjar är det aldrig fel att ha. en bra bok till hands. ”The Undefeated Mind”, av. kollegan Alex Lickerman, handlar egentligen inte. om kommunikation per se, men i mötet mellan dr. Lickerman och sina patienter finns en hel del att lära sig. Boken är inspirerande (om man vill låta sig inspireras) Slutligen, vill jag passa på att tacka Christer, inte. bara för att ha gett mig inspiration till dessa reflektioner, utan för alla gånger att han – med glimten i ögat. – delgett oss nyheter från olika kongresser. För att. hans ledare har alltid haft den där mänskliga ingrediens. som påminner oss alla om att mötet med patienter. och livet i allmänhet är mycket mer än klinik och. vetenskap. Tack och enjoy, Christer!
HRG’s Utbildningsdag Göteborg 9/10 Stockholm 15/10 Umeå 22/10. 7:e Postgraduate kurs i GUCH 22 25 september, 2014 Skånes Universitetssjukhus, Lund PROGRAM ANMÄLAN UTSTÄLLNING Läs mer om kursen på www.mkon.se/GUCH. 22 25 september, 2014 Skånes Universitetssjukhus, Lund tidiga och sena ventrikulära arytmier Akut koronart syndrom Ablation vid kammararytmi – när då? Tänkvärda fall från diagnos till bedömning av risk för plötsliig död. Jonkanalsjukdomar Icke ischemisk VT För mer information se: http://cardio.se senaste nytt Devices – bedrar snålheten visheten? TEMA: Kammararytmi – från oskyldigt extraslag till plötslig död.
Arytmiprofilen Carina Blomström Lundqvist HRG:s temadagar 2013 – fokus på förmaksflimmer. man ställs inför. Det är därför bättre att centralisera. och få höga volymer vid ett mindre antal centra. Hur ser du på arytmologins framtid? Området expander snabbt sedan några år. Vi har nu. introduktion av nya antikoagulantia mot förmaksflimmer, nya behandlingsmetoder – ablation mot. mer ihållande förmaksflimmer, ny teknik för ablation av kammartakykardier, nya elektrodlösa pace makers, samt har biventrikulär pacemakerbehandling utvecklats så att vi kan minska andelen ”non responders” Våra möjligheter att med hjälp av genetiska. analyser kartlägga sjukdomar, riskvärdera patienter samt skräddarsy behandlingar på individnivå är. också ett stort framsteg. Jag kan dock tycka att det. avsätts allt för få resurser för denna expanderande. arytmiverksamhet, och det finns geografiska skillnader i tillgänglighet och kvalitet, en stor och viktig. fråga som vi har börjat arbeta med inom HRG. Om du inte blivit läkare, vad hade du då jobbat med? Oj, jag skulle ha sökt in på Tekniska högskolan och. läst fysik eller matte men fick råd av nära och kära att. läkaryrket nog var bättre. Konsertpianist hade varit. häftigt men talangen räckte inte långt. Vad gör du på din fritid? Arbetar nog lite med sådant som rör EHRA, och. HRG. Annars är jag mycket intresserad av aktier, börsutveckling, konst och antikviteter – auktioner, samt musik. Jag spelar piano. Vilken bok läser du just nu? Hur blir man en kursvinnare (aktiebok) Vilken film såg du senast? Det var länge sedan jag gick på bio, men tror det var. Harry Potter med min yngsta dotter. Tack! nder oktober månad 2013 genomförde HRG. (HjärtRytmGruppen – arbetsgruppen för arytmi inom Svenska Kardiologföreningen) temadagar U med fokus på förmaksflimmer i Lund, Stockholm. och Umeå. Temadagarna är ett sätt att höja kunskaps nivån och förbättra arytmivården i Sverige genom att. erbjuda ett högkvalitativt arytmiutbildningsprogram (samma program vid samtliga tillfällen) i olika delar. av landet. Dagarna var välbesökta, med ca 100 deltagare i Lund och Stockholm och ca 60 i Umeå. Målgruppen för temadagarna var specialister i kardiologi. och internmedicin samt sjuksköterskor som deltar i. omhändertagande av patienter med förmaksflimmer, som på flera sjukhus på senare tid har förvandlats till en särskild verksamhet. Sponsring från industrin bidrog till att deltagaravgiften kunde hållas på. en låg nivå. Representanter från industrin inbjöds. också till diskussion. Vid anmälan uppmanades deltagarna också att fylla i en enkät som berörde olika. aspekter av flimmersjukdomen och behandling av. densamma. Enkäten utformades med utgångspunkt i de senaste europeiska rekommendationerna för. omhändertagande av patienter med förmaksflimmer. Dessa enkätsvar presenterades och utgjorde diskussionsunderlag på respektive ort. Föreläsningarna berörde olika aspekter av det. akuta omhändertagandet av en flimmerpatient, antikoagulation, rytm och frekvensreglering av flimmer. både med läkemedel och icke farmakologiska åtgärder. Vidare diskuterades hälsoekonomiska aspekter av flimmerbehandling samt behandling vid speciella situationer som patienter med njursvikt eller vid. samtidigt akut koronart syndrom. Som förväntat väckte diskussionen om de nya. läkemedel som har introducerats i behandling av förmaksflimmer under de senaste åren stort intresse. Delvis handlade det om användning av vernakalant. för farmakologisk konvertering av förmaksflimmer, något som idag har blivit en rutin på vissa orter som. Carina Blomström Lundqvist Akademiska Sjukhuset Uppsala Professor, Överläkare Hur kom det sig att du. blev arytmolog? Slumpen faktiskt. Hade siktat in mig på. klinisk fysiologi och tyckte hemodynamik verkade kul så jag sökte KS efter min AT. när Erik Orinius var chef där och lovades. tjänstgöring men skulle få vänta 6 månader. så då blev det Göteborg istället. Jag fastnade. först i Finn Waagsteins kardiomyopatigäng med bla Åke Hjamarssons forskargrupp och skrev något PEK men elektrofysiologin. var mer intellektuellt utmanande och arytmigruppen med Bertil Olsson i spetsen. med Nils Edvarsson och Per Blomström, fick mig snabbt intresserad av allt som rörde arytmier. Vad är det inom arytmologin som tilltalar dig? Det som är så roligt är att det är så intellektuellt. utmanande samtidigt som man med olika typer av. interventioner kan lindra och bota patienter från de. mest allvarliga arytmier eller närliggande tillstånd. Man vet aldrig säkert från början vad som väntar en. som kateterisör. Vid en ablation så kanske man förväntar sig en vanlig känd takyarytmi men istället blir. det en gäckande svår arytmi som kanske inte beskrivits tidigare. Vilken är den viktigaste åtgärden för att. svenska arytmipatienter ska få bättre vård? Att man säkrar utbildningen i arytmologi och certifierar kollegor som ska syssla med arytmier. Detta. innefattar en obligatorisk specialistexamen i kardiologi, en obligatorisk uppföljning av sk CME poäng. för att garantera en adekvat fortbildning, att man. definierar utbildningskrav och examina för invasiva. elektrofysiologer samt att man ackrediterar centra. som ska få syssla med ablationer. Nu kan vilket sjukhus som helst starta verksamhet och börja med ablationer, vilket är mycket olyckligt, eftersom det finns. inget som heter enkla ablationer. Man vet aldrig vad. t.ex. i Malmö och Lund. Den första erfarenheten. från Skåne, visade att läkemedlet platsar väl i det. akuta patientflödet och efter genomgång av över 250. patienter som fick läkemedlet för konvertering av. förmaksflimmer kunde man konstatera att det är. effektivt i ca 70 % av fallen. En stor del av diskussionerna under temadagarna. vi alla tre kurstillfällena ägnades åt introduktion av. nya antikoagulantia, deras plats i omhändertagandet. av patienter i samband med elkonvertering, ablationsbehandling och patienter med akut koronart syndrom. Det visade sig att det finns en del variation i. hantering av dessa kliniska situationer mellan olika. regioner i landet men diskussioner på temadagarna. har bidragit till bättre förståelse av dessa olikheter. och gav möjlighet för erfarenhetsutbyte mellan kursdeltagarna. Kursinnehållet har lagts upp på nätet på tema dagarnas webb sida så att de som inte kunde delta i. sessionerna har möjlighet att ta del av innehållet. HRGs temadagar är tänkta att vara ett årligen återkommande utbildningstillfälle och HRG planerar. således nya temadagar hösten 2014 i Göteborg, Stockholm och Umeå. Årets tema är ”Ventrikulära. arytmier från oskyldigt extraslag till plötslig död” ”Det visade sig att det finns en del variation i hantering av dessa kliniska situationer.”.
SVENSK KARDIOLOGI Artiklar som belyser forskning, utbildning och kliniska frågor inom kardiologi. www.cardio.se. ANSVARIG UTGIVARE Doc Frieder Braunschweig Hjärtkliniken Karolinska Sjukhuset, 176 71 Stockholm EDITOR IN CHIEF Med Dr Martin Stagmo Sektionen för Hjärtsvikt och Klaffsjukdomar Skånes Universitetssjukhus, 221 00 Lund E post: martin.stagmo@gmail.com CO EDITORS Med Dr Carl Johan Höijer Sektionen för Hjärtsvikt och Klaffsjukdomar Skånes Universitetssjukhus, 221 00 Lund E post: carl johan.hoijer@skane.se Med Dr Annica Ravn Fischer Kardiologkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 431 45 Göteborg E post:: annica.ravn fischer@vgregion.se Senior editor Med Dr Christer Höglund Globen Heart Arenavägen 33, Stockholm Globen E post: christer.hoglund@gmail.com 18 35 5–9 Ledare 10 HRG 12 Arytmiprofilen 13 HRG:s temadagar 14 Framtidens kardiologer 18 Vårmötet 24 Gastronomins hjärta 26 Nytt vårdprogram 27 Kalendarium 30 Avhandlingar 32 Krönikan. 34 Ledaren 35 Hjärtsviktsgruppen 37 HLR gruppen 38 Reserapport. improved outcomes start here redefining antiplatelet performance Brilique signifi cantly reduced CV mortality with 21 % (RRR 21 %, ARR 1.1 % p=0.001) vs. clopidogrel in 12 months in a broad spectrum of ACS patients.[1,2] 14 PRODUKTION Ystads Centraltryckeri, Box 82, 271 22 Ystad. Projektansvarig: Hans Nilstam (hans@cty.se) Produktionsansvarig: Lotta Larsson (lottaflarsson@gmail.com) Layout: Henrik Norrman (henrik@dpn.se) UTGIVNING 2014 Nr 1: vecka 17 Nr 2 vecka 26 Nr 3: vecka 39 Nr 4: vecka 51 ANNONSFÖRSÄLJNING Jan Söderstrand E post: jaso@telia.com ANNONSMATERIAL Ystads Centraltryckeri E post: cty@cty.se Brilique provides superior effi cacy, without an increase in overall total major bleeding and major fatal life threatening bleeding events. Non CABG major and non procedural major and minor bleeding were signifi cantly higher with Brilique vs clopidogrel*[1,2] Brilique (ticagrelor) Rx F SPC 2013 11 21 är ett trombocythämmande läkemedel, en cyklopentyltriazolopyrimidin (CPTP) Indikationer: Brilique, givet tillsammans med. acetylsalicylsyra (ASA), är indicerat för prevention av aterotrombotiska händelser hos vuxna patienter med akut kranskärlssjukdom (instabil angina, icke ST höjningsinfarkt (NSTEMI) eller ST höjningsinfarkt (STEMI) inklusive patienter som behandlas medicinskt och patienter som behandlas med perkutan koronarintervention (PCI) eller kranskärlskirurgi (CABG)) För information om kontraindikation, försiktighet, biverkningar, pris och doseringar, se www.fass.se. ANSÖK OM MEDLEMSKAP www.cardio.se ÅRSPRENUMERATION Prenumeration ingår i medlemsskap ADRESSÄNDRING E post: info@mkon.se.
Nationella utbildningsdagar Medfödda hjärtfel Leva med medfött hjärtfel – familjen och professionens perspektiv. 27–28 Nov 2014 Målgrupp: Sjuksköterskor, Sjukgymnaster, Arbetsterapeuter, Biomedicinska analytiker och Kuratorer. Plats: Högskolan i Jönköping Kursinnehåll: Program meddelas senare Arrangör: Gruppen för medfödda hjärtfel inom VIC. Anmälan: Kursanmälan är bindande och skall vara inskickad senast 27/10 –14. Platsantalet är begränsat. Bekräftelse på deltagande samt kursinformation skickas ut efter sista anmälningsdatum via e post. Anmälningsblanketten finns att hämta på VIC´s hemsida www.malmokongressbyra.se/vic/kommande_moten där anmälan sker. Frågor: För hotellbokning kontakta Jönköping Hotell och Konferensbokning, email: booking@reservationjonkoping.se eller ring 036 107171. Uppge koden VIC. Gällande innehållet i programmet: kontakta Helén Bergh Rönning helen.ronning@hhj.hj.se. Nationella utbildningsdagarna för medfödda hjärtfel arrangeras av VIC – Vårdpersonal inom Cardiologi. tillsammans med Hälsohögskolan i Jönköping och Jönköpings Hotell och Konferensbokning. HIA gruppen Text: Margareta Westerberg, leg sjuksköterska, Örebro. Kommande utbildningsdagar planeras i Umeå den 23–24/9 2014. Varmt välkomna med er anmälan! Ni hittar mer information om innehåll. och anmälan via VIC:s hemsida. Medelmmar i gruppen just nu: Margareta Westerberg, Sammankallande, Örebro Sussane Järlbrant, Umeå Sara Nyman, Göteborg Kirsten Andersson, Lund Monica Sterner, Uppsala Ta gärna kontakt med oss. Kontaktuppgifter hittar nu via www.v i c.nu under arbetsgrupper PCI gruppen arrangerar nationella utbildningsdagar i Gävle 20–21 november 2014 Anmälan öppnar efter sommaren via VIC:s hemsida. Varmt välkomna! IA avdelningar har funnits i lite mer än tjugo år. HIA sjuksköterskornas arbetsuppgifter täcker flera områden från prehospital vård till akut. H HIA vård samt på många sjukhus även integrerad. eftervård och uppföljande sjuksköterskemottagning. Det har under en längre tid funnits önskemål från. HIA sjuksköterskor att utveckla ett nätverk för. möjlighet till utbyte av erfarenheter, forskning och. kompetensutveckling. När startades gruppen? Hösten 1999 annonserade VIC:s styrelse i Svensk. Kardiologi om att starta en arbetsgrupp inom hjärtintensivvård och intresse för att aktivt arbeta i denna. grupp efterfrågades. Gruppen består sedan dess av. fem medlemmar ifrån olika delar av landet från. Umeå i norr till Lund i söder. Medlemmarna byts ut. av naturliga skäl mellan varven. Arbetsgruppens målsättning Att på nationell grund skapa möjligheter för. HIA sjuksköterskor att utbyta erfarenheter, kunskaper samt aktuell forskning och därigenom befrämja. kompetensutveckling inom HIA omvårdnaden. Arbetets tyngdpunkt Att skapa förutsättningar för ett nätverksbyggande. mellan HIA enheter samt integrerade HIA avdelningar i Sverige, genom att HIA sjuksköterskor via. e post kan skicka information till HIA gruppen om. pågående utvecklingsprojekt, forskning, erfarenheter och aktuella artiklar. Intresserade HIA sköterskor kan. också skriva till HIA gruppen om allmänna frågor. Utbildningsdagar för HIA sjuksköterskor arrangeras på nationell grund med möjlighet till kompe. tensutveckling och med intentionen att identifiera och diskutera framtida behov av. utbildning. Syftet är att ge fördjupade kunskaper och informera om aktuella nyheter. inom HIA vård/omvårdnad samt att försöka skapa en bild av hur HIA omvårdnaden ser. ut i olika delar av Sverige beroende på exempelvis geografiska förutsättningar. Utbildningsdagar hålls på olika sjukhus i Sverige för. att fånga upp lokala variationer.

Subsets and Splits

No community queries yet

The top public SQL queries from the community will appear here once available.