sentences
stringlengths
1
18.1k
label
stringclasses
76 values
tato divyamahatsaukhyaṃ labhyate śrīguṇāspadam
K08
yo uppatitaṃ vineti krodhaṃ visaṭaṃ sappaviṣam va oṣadhīhi
K14
atha khalu bhagavāṃstasyāṃ velāyāmimā gāthā abhāṣata
K08
agner iva
GV06
gaṇikānāṃ lābhātiśayaṃ śrāvayet
GS39
tvāṃ vihatya vayaṃ sarvā bhakṣiṣyāma iti dhruvam
K08
ahaṃ geṇhāmi cittaphalaaṃ
GK20
etadvai devā abruvanyadi vā imāvarvāñcā upadhāsyāmaḥ
GV03
tanvam
GV01
anadhyavasāyalakṣaṇenaiva saṃgṛhītatvāt
GSP32
tat punar bodhisattvatathāgatasantānavartiṃ
T06
barhiṣi
GV01
śūnyaṃ prāpya nivāsamākhubhiraho kiṃ kiṃ na yadyatkṛtam
GK22
soma tṛtīyasavana
GV02
If he wants then through the ending of the mental effluents he remains in the effluentfree awarenessrelease and discernmentrelease having known and made them manifest for himself right in the here and now
E
abhi devāṃ ayāsyaḥ
GV00
cittena rūpaṃ duḥkhākāreṇa pratyavekṣate tac ca nopalabhate evaṃ vedanāṃ saṃjñā saṃskārān
K07
rājño pāñcālayor yan munikathitam idaṃ tat prasiddhāvadānaṃ
K14
prajanayati tad āhuḥ parā vā etasyāgnihotraṃ patati yasya pradoṣaṃ na juhvatīti yadi
GV00
avidyāmayaṃ hṛdayagranthiṃ sattvarajastamomayam antarhṛdayaṃ gata āśu nirbhinatti
GP10
ityādi vyaṅgyamitiityādi ekadeśarūpaṃ vyaṅgyamityevārthaḥ
GK16
To see how Right Mindfulness and Right Concentration help each other in the practice we can look at the three stages of mindfulness practice given in the Foundations of Mindfulness Sutta
E
dvayor dvivacane prāpte punarvasvoś chandasi viṣaye ekavacanam anyatarasyāṃ bhavati
GS24
sarvaṃ sa pūtamaśnāti svaditaṃ mātariśvanā
GV00
anṛkṣarāḥ ṛjavaḥ santu panthanaḥ yebhiḥ sakhāyaḥ yanti naḥ vareyam sam bhagena sam aryamṇā sam dhātā sṛjatu varcasā
GV00
pravṛtte cāhave tatra kuntāghātotpataddhayam arthalobhaṃ sukhadhanaḥ paryāsthadvasudhātale
GK21
ity avido iti vā etad āha
GV00
tena tatra mano vilāpayāmīty arthaḥ
GR13
videśī vinimaya kī kula māṃga kā saṃbaṃdha arthavyavasthā kī kula prabhāvīmāṃga se hotā hai
H
nāsā kā kahanā hai ki nae grahoṃ meṃ chaha graha eka tāre ke irdagirda sthita haiṃ aura ye pṛthvī se dohazāraprakāśa varṣa kī dūrī para haiṃ
H
ye karmasthānā tathariva śilpasthānā
XX
So you dont know entirely what views the contemplative Gotama has or even the monks have
E
mantrarūpāstu te sarve pañcāśattanumaṇḍitāḥ
GSP30
so dhidaivatam
GSP33
The happiness that lies in the world that depends on people and external things has to suffer death and rebirth but the happiness of the Dhamma is an internal happiness that depends entirely on the mind
E
lekina kucha kāraṇoṃ se mahilāoṃ kā ākarṣaka dikhanā māyane rakhatā hai yuvāoṃ se sambaṃdhita patrikāoṃ meṃ yuvā aura ākarṣaka mahilāoṃ kī tasvīreṃ bharī parī rahatī haiṃ
H
The first tool is to do what were doing right now to develop good will for ourselves
E
kasya rūpam idaṃ dṛṣṭvā jāmbūnadamaya prabham
GE09
ataḥ puruṣasya viparītagrahaṇanivṛttyarthaparamidamasadevetyādi vākyaṃ prayujyate
GV05
varaṃ dadāti sā tuṣṭā sarveṣāṃ vīranāyikā
GSP30
ubhaye prājāpatyāḥ paspṛdhire te ha sma yaddevā asurāñjayanti
GV03
kadrūr apy āha vinatāṃ rasātalagataṃ payaḥ
GP11
na bhikṣoḥ purastād gocare caret
K01
śrīdharaḥ nanu kathaṃ samīcīnādhyavasāyamātreṇa sādhur mantavyaḥ
GE07
yad etad ucyate dhyānapāramitety advayasyaiṣā gaṇanā kṛtā
K02
Theyve gained release from suffering through the principles of the Dhamma that theyve studied and trained themselves in
E
anāgamya abhijñā na śaknoti dharman deśayituṃ tasmāt tarhi subhūte bodhisattvena
K05
vikārāt
GSP29
chu blud par brtsams pa dang
T
hatvā ca rāvaṇaṃ yuddhe sītām āhṛtya rāghavaḥ
GE09
bcom ldan das kyis bka stsal pa
T
ātmā anubhāvako nityaḥ iti
GSP30
What if I were to get down on all fours and slurp it up like a cow and then go on my way So he would get down on all fours slurp up the water like a cow and then go on his way
E
ser po dang
T
ity evam ādayaḥ
GS24
atha haivaṃ kruddheṣu brāhmaṇeṣu janakasya yajamānasya hotā ṛtvigaśvalo nāma babhūva āsīt
GV05
yāny avaivartikānāṃ bodhisattvanāṃ mahāsattvānām ākārā liṅgāni nimittāni sa tair
K05
kharāśvā kāravī dīpyo mayūro locamastakaḥ
GS25
manaḥsaṃsparśaḥ śūnyo na ca kasyacid vigamena
K02
The distinction between skillful and unskillful behavior lies at the basis of everything the Buddha taught
E
yaḥ evam ahiṃsakaḥ samyag darśananiṣṭhaḥ
GSP33
bhaviṣyataś ca bhadraṃ te tathaiva na bhaviṣyataḥ
GP10
sādhanaṃ karuṇābhyāsāt sā buddherdehasaṃśrayāt
T11
Now at that time a large number of monks after the meal on returning from their alms round had gathered at the meeting hall when this discussion arose Isnt it amazing friends
E
sa ya eṣo ṇimaitad ātmyam idaṃ sarvam
GV05
ānūpadeśa kī ārdra havā tathā āhāra amlapitta kī utpatti meṃ sahāyaka hai isīliekāśyapa ne deśāntara gamana kā bhī sujhāva diyā hai
H
Could that be the path to Awakening Then following on that memory came the realization That is the path to Awakening I thought So why am I afraid of that pleasure that has nothing to do with sensuality nothing to do with unskillful mental qualities I thought I am no longer afraid of that pleasure that has nothing to do with sensuality nothing to do with unskillful mental qualities but that pleasure is not easy to achieve with a body so extremely emaciated
E
amedhyāni ca saṃspṛśya sacelo jalamāviśet
GSD36
patravallīvitānaiśca saśaṅkhaiḥ svastikaiḥ kajaiḥ
GR14
stated That which is to be seized c
GSP31
evaṃ prajīvamantraḥ
GK22
di dag ni
T
tathā duḥkhābhimāno pi sukhasya pratighātajaḥ
T04
sannikarṣaśca manasaḥ sarvātmabhiḥ sādhāraṇa iti sarveṣāmeva dharmādharmau
GSP29
samīkṣā meṃ ucca śikṣā ke kṣetra meṃ bhī vyāpaka sudhāra para jora dene kī bāta kahī gaī hai isameṃ śikṣā saṃsthānoṃ meṃ sudhāra ke sāthasātha ṭīcarsa va anya inphrāsṭrakcara meṃ sudhāra ko jarūrī batāyā hai
H
śuśrāva munibhiḥ sārdhaṃ rājabhiḥ saha vānaraiḥ
GE09
yadromagarteṣu nililyur addhayas tasmai namaḥ kāraṇasūkarāya te
GP10
viruddhajātisamāveśena bādhitatvāt
GSP32
gaṇebhyaḥ svāhā
GV00
bodhiś caryā śruta cātra śamatho tha vipaśyanā
T06
soma abhiplavasadaha
GV02
priyadaivatamitrāsi priyasaṃbandhibāndhavā
GK18
yathā mātā carvyamāṇāṃ
GR14
tasmād ṛgvidam eva hotāraṃ vṛṇīṣva sa hi hautraṃ
GV02
imaṃ dehamihāsthāpya śuddhasattvānupātinā cetasā taṃ paraṃ yāmi lokaṃ tvaṃ kathameṣi tat
GSP27
atadrūpaparāvṛttavastumātra prasādhanāt
T11
sātha hī usa puruṣa ko isake lie usa mahilā ko eka niścita rakama bhī cukānī hogī
H
des na thams cad kyi thams cad du dge bai rtsa ba rnams chad par gyur to
T
cittaṃ kāraṇam arthānāṃ tasmin sati jagattrayam
GSP35
tathācaivasamīkṣaṇam
GV06
marīciṣu ttulyāmbubhramānna pratyeti ityetatpradarśanārthamayamaprastutortha iti
GK16
ji tsam na zhag bdun lon pa dang
T
vākyabhedāpatteriti
GSP28
ityādi etāsāṃ ca jñānādiśaktīnām asaṃkhyaprakāro vaicitryavikalpa iti tatsāmarthyaṃ
GSP30
iti gāthāvacanāt
T08
apraila meṃ ina pāṃca rekoṃ ke sambandha meṃ kampanī se asthāyī bījakaprāpta kiye gaye aura asthāyī ahastākṣarita bījakoṃ meṃ dikhāye ga ye tela kīmātrāoṃ aura viśeṣa vivaraṇoṃ ke ādhāra para
H
Greek verb epantheō to bloom be in flower was likewise used of a salt
GK19
āryamañjuśriye kumārabhūtāya namaḥ
T05
yathāyaṃ prasaṅgaḥ pramāṇānāmanapekṣatvaprasaṅgaḥ
GSP29
tatkṣaṇe sthitasaṃvicca tatra yaugandharāyaṇaḥ āyayau sarumaṇvatkas tayā devyā kṛtādaraḥ
GK21